Båtseglareordbok:U

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till: navigering, sök
←  T Båtseglareordbok
av Carl Edvard Smith
V  →


Företal A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V Y Å Ä Ö


U[redigera]

Unabåt kallas ibland svenska båtseglare den som har endast ett gaffelsegel med bom, men ursprungligen betecknar ordet icke blott riggen utan hela båttypen, som från Förenta Staterna infördes till Europa i medlet af adertonhundrafemtitalet och fick sitt namn efter det första exemplaret, »Una», hvars segelritning är framstäld här på figuren. »Una» var en mycket grund centerbordbåt, som utmärkte sig dels genom sin välsegling och dels genom den allra största enkelhet i anordningarne. Så till exempel hade seglet endast ett fall, som satt fast på piken vid a, skar genom pikefallblockets, j, ena skifgatt, vidare genom klofallblocket, s, öfver pikefallblockets andra skifva, ned långs masten till ett fotblock, n, vid däcket och slutligen utefter detta sistnämnda till beläggning i sittrummet. För skotet fans ingen ledvagn, utan detta skar genom ett block under bommen med en part till hvardera sidan af akterspegeln, genom block der och till sittrummet.

Undermast kallas, egentligen på större fartyg till åtskilnad ifrån stången, den som står fast i sjelfva skrofvet, och de på den anbragta seglen kallas

undersegel.

Uppgå säges om att gifva ut på något som halats in; när man t. ex. går till segels, och fartyget vill falla förkerda vägen, uppgår man i spelet så att ankaret tager fast igen.

Uppkransa säges om en öfverlängd af ett tåg då det fångas upp i runda bugter.

Upp och ned betyder i allmänhet i vertikal riktning, och särskildt användes uttrycket om ankarkettingen vid till segels gående, då den som har befälet för ut varskor att »ankaret är upp och ned» till varning för den som leder manövern att nu måste han se upp på att fartyget skär sig rätta vägen. Äfven om vinden brukar sjöfolk säga att den är upp och ned, när det är riktigt stillt.

Uppskjuta en ända är att ordna den i runda bugter på däck så att den kan löpa ut klart, hvarföre uppskjutningen alltid göres åt motsatt håll till det ändan är slagen, till undvikande af kinkar vid utlöpningen. Trosslaget tågvirke uppskjutes således medsols och kabelslaget motsols.

Uppslagsgods kallas lösa kardeler och andra lemningar efter uppslaget tågvirke.

Utkik natt och dag under alla omständigheter är den käpphäst som gamla erfarna sjömän alltid rida, men så hafva de också på den sjelfva ridit lyckligt många tusen mil, ty det är ett af statistiken öfver sjöolyckor bevisadt faktum att mer än tre fjerdedelar af alla sådana komma sig af bristande utkik. Det är derföre äfven en gammal vanlig skeppareregel att med utkik på sjön och höflighet i land tager man sig alltid lyckligt fram, och regeln borde hvarje båtseglare lägga på minnet utan att derföre, liksom så många skeppare af gamla skolan, anse att höflighet på sjön och utkik i land äro lika onödiga.

Ut och in är ett uttryck som ofta förekommer inom skeppsbyggeriet; när man t. ex. talar om ett spants tjocklek ut och in menar man dess emot bordläggningen vinkelräta mått.

Utombords är det som befinner sig utanför bordläggningen.

Utpricka kalla lotsarne att sätta ut flytande sjömärken (äfven andra än prickar); och en med sådana utmärkt farled säges vara utprickad.

Utriggare benämnes ofta en öfver relingen utlagd bom t. ex. för skotningen af mesanen på en yawl.