Carl Edvard Ekman (Svenska industriens män)

Från Wikisource, det fria biblioteket.
[ 108 ]

CARL EDVARD EKMAN.

Finspongs bruk i Östergötland blef år 1641 inköpt af den rike, nederländske köpmannen Louis De Geer, som der företog stora förändringar och förbättringar, så att bruket på hans tid stod i högt flor, såsom varande det enda styckebruket i vårt land. Men när sedermera olika nationer började inrätta sina artillerivapen efter olika system, uppstodo efter hand flere kanongjuterier, hvarför Finspong blef af mindre betydenhet. Först från år 1851 har bruket åter höjt sig till stort anseende och uppnått en i sanning storartad utveckling, som väcker främlingens beundran och framkallat betydliga beställningar från utlandet.

Äran af detta höga anseende, som Finspong numera åtnjuter, tillkommer den nuvarande egaren, brukspatronen Carl Ekman, som värdigt söker att likna sin store föregångare, Finspongs egentlige grundläggare, L. De Geer. Derföre är också hans namn så införlifvadt med denna egendom, att ingen kan nämna Carl Ekman utan att erinra sig Finspong, eller nämna Finspong utan att tänka på Carl Ekman.

Men det är ej blott för det utmärkta skick, i hvilket sjelfva bruksrörelsen och de ofantliga egendomarne blifvit försatta, utgörande tillsammans 75 mantal (450,000 qv. ref), som C. Ekman förtjenar odeladt beröm, utan tillika för den sällsporda omvårdnad han egnar åt sina underhafvandes både andliga och lekamliga väl och för hans omtanke och energi, som sträcka sig äfven till de områden af mensklig verksamhet, der en odlad smak kan göra sig gällande.

Man skulle kunna tycka, att en så storartad possession som Finspong nu är, hvilket är taxeradt till ett belopp af 3,906,372 kronor och som nästan skulle kunna jemföras med månget furstendöme, måste uteslutande taga egarens alla krafter i anspråk; men så är dock icke förhållandet, ty brukspatron Ekman har derjemte bevistat tvänne riksdagar såsom medlem af borgarståndet och sedermera varit en period i riksdagens första kammare samt tillika sedan några år beklädt ordförandeplatsen i Östergötlands landsting.

Till att rätt kunna sköta så stora och magtpåliggande värf erfordras ett ej vanligt mått af begåfning, och att nuvarande egaren af Finspong är i besittning häraf, erkännes allmänt, och kan han derjemte, menskligt att döma, hafva en lång verksamhetstid framför sig, då han ännu befinner sig i sin kraftfulla mannaålder. Carl Edvard Ekman föddes nämligen den 7 mars år 1826 i Göteborg. Från sitt 8:e till sitt 16:e år erhöll han undervisning i privatskolor, genomgick derefter Chalmerska slöjdskolan samt vistades sedermera vid föräldrarnes bruksegendom Lessjöfors i Wermland, der han under ledning af den tjugutvå år äldre brodren, Gustaf Ekman, fick handlägga de till bruksförvaltningen hörande göromålen. Han genomgick derefter Filipstads bergsskola samt begagnade äfven under någon tid undervisningen vid bergsskolan i Falun, hvarefter han under resor i utlandet än vidare utbildade sig för bergsmansyrket. På hösten år 1848 mottog den tjugutvåårige ynglingen en förvaltareplats vid Finspong. Köpte del i bruket 1851, [ 109 ]blef egare af det hela 1856, förenade med denna bruksegendom år 1857 äfven Stens bruk och har sedermera inköpt åtskilliga nya hemman till densamma.

Stjernor och band hafva naturligtvis i riklig mängd tilldelats Carl Edvard Ekman, men långt mera betydelsefull än allt sådant är den rättighet han obestridligen förvärfvat sig att bära hederstiteln: »Finspongs andre grundläggare».

Wikipedia har en artikel om:
Carl Edvard Ekman