Carl von Linnés resa till Skåne 1749: 1 juli

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till: navigering, sök
←   30 juni Carl von Linnés resa till Skåne 1749
av Carl von Linné
2 juli  →


Julius 1[redigera]

Resan ifrån Krageholm till Ryssegård, kvart 5.

Landet var i dag som i går slätt, dock mera backigt än på andra slätten och bokeskogar vid herregårdarne.

Hundkaxe Fl. 243. Blommorna bruktes här på orten till gul färg, helt färska och kokades med alun. Folket är eljest här i landet mycket litet vant vid inhemska färggräs.

Gillbaggar eller utskurne gumsar, blevo mycket feta, gåvo ett smakligt kött och dågde slaktas uppå 3dje eller 4de året, då man fick merendels utav dem 12 à 14 marker talg.

Örterna: Astragalus difffusus Fl. 591, Cucubalus dioicus Fl. 361 och Behen album Fl. 360 växte allmänt i ängarna. Cichoreum Fl. 650 var allmän över hela slätten i Skåne, besynnerligen på åkerrenarna och jämte vägarna. Det begynte nu att blomstra.

Fälten sågos präktigt målade och liksom överdragna med de aldra skönaste tapeter. På somliga ställen stodo de höggula av Chrysanthemum Fl. 699, på andra ställen högblå av Echium Fl. 158, på andra ställen helt bruna av Rumex Fl. 296 och på andra helt vita av Anthemis Fl. 704.

Galläpplen suto vid ändarna på kvistarna av ekebuskarna och hade uti sig åtskilliga Cynipides, som voro ovatæ och hopkramade men icke ännu mogne.

Bryum rurale Fl. 900 täckte halmtaken här på orten, så på norra som södra sidan.

Rysseberga sätesgård, herr assessor Hallenborg tillhörig, låg på ett angenämt ställe, emellan några små bokskogar på östra, västra och norra sidan, men i söder var den skönaste prospekt över fälten. En liten sjö låg nära intill huset på norra sidan.

Märke av en synnerlig figur hade assessorn funnit uti ett kluvit boketräd, som förmentes vara ett invuxit bomärke. Detta var liksom skrivit på bägge sidor av klyften med en brun färg, som gjorde substansen något lösare. Jag skulle lätteligen tro, att någon insekt, såsom skeppvarsvsflugan, här gjort sig en gång, och att gången sedermera blivit ihopläkt.

Spanska flugor hade även här på orten sågat aspelöven.

Valnöteträn, 15 stycken, stodo i trädgården med en skön vinranka, vilkens druvor begynte nu på att rödna.

Alsine aquatica major, Bauh. Pin. 150, växte jämte dammarna och viste sig helt särskild ifrån Alsine altissima nemorum, därmed att hon hade starkare stjälkar, som voro nästan viscidi. Folia omnia sessilia & minime petiolata. Flores minime corymbosi, sed solitarii e dichotomia caulis, pedunculo extrorsum flexo, fructu nutante. Så många egenskaper skilja denna ört ifrån Alsine altissima nemorum, att var botanicus skulle hålle henne för särskilt species.

Örtenamn här på orten voro:

Virga sangvinea Fl. 131 galenbäraträd.
Centaurea maxima Fl. 708 järnört.
Scabiosa vulgaris Fl. 110 båtsmän.
Verbascum mas Fl. 186 räverumpa.
Ranunculus Flammula Fl.' 458 värkört
Galium luteum Fl. 116 sötört.
Filipendula vulgaris Fl. 404 galteknappar, rättare än jordgaltar

Ranunculus lanceolatus major Fl. 457 växte här och vid Sövdeborg i dammarna.