Det var en slump att vi fick träffas åter

Från Wikisource, det fria biblioteket.
←  Innehåll
Det var en slump att vi fick träffas åter
av Harriet Löwenhjelm
En grå och stilla sjö med sanka stränder  →
Ingår i diktsviten 7 sonetter till nobla damer och döda libertiner postumt utgiven tillsammans med Löwenhjelms teckningar. På Wikipedia finns en artikel om Harriet Löwenhjelm.


Det var en slump att vi fick träffas åter,
vid Gud, en lycklig slump, fru markisinna.
Ett hjärta, som var dött, har börjat brinna,
En själ, som var förfrusen, lyckligt gråter.

Jag kysser ivrigt dina smala händer
och frågar — frågar om båd det och detta.
Du ler en smul och ber mig att berätta,
hur jag har sökt dig genom alla länder.

Hur har jag sökt dig? Alla damer sköna,
som jag har skådat, har jag adorerat,
men ingen kom mig att förglömma dig.

Att tala om dem kan väl knappast löna.
En enda dame mitt hjärta regerat,
men hon bedrog och övergav ju mig.