Du har diamanter och pärlor

Från Wikisource, det fria biblioteket.

Hoppa till: navigering, sök

Du har diamanter och pärlor
av Okänd

Versionen här ur Den gamla visboken, 1954.


Du har diamanter och pärlor
har allt vad en yngling begär.
Du har ock dr vackraste ögon,
säg, Hildur, vad önskar du mer?

»Jag var en uppriktig flicka»,
sad' hon, »på mitt sjuttonde år.
Jag blev av en yngling bedragen,
se'n honom mitt hjärta jag gett.

Jag har varken far eller moder,
är ensam på ödsliger stig.
Därföre, min gosse, jag beder,
att du aldrig skall glömma mig.

Nu får jag väl sluta min visa,
jag orkar ej sjunga den mer.
Ditt hjärta är hårt som de stenar,
som ligga kring Sinai berg.