Elias Lönnrot

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till: navigering, sök
Elias Lönnrot
av Zacharias Cajander

Öfversättning
Övers. av Johan Ludvig Runeberg. Ur: Borgå Tidning 19.11.1842.


Finlands folk, det trefna, ädla,
Värdt ett aktadt namn i Sverige,
Tillförliteligt i Ryssland,
Hjelte-gubbe i Karelen,
Yngling rask i Österbotten,
Klyftig broder kringom Viborg,[1]
Och en redbar man i Savo,
Nu en glädjesång bereder
En evärdlig ut Elias,
Ät sin sångarkonung Lönnrot,
Den orubbeliga Läkarn,
Finska runans fosterfader,
Som fatt Otava att räkna,
Bragt ur vägen Väinämöiset
För det folk, som himlen söker,
Tuonelas land vill hinna.[2]
Bygder har han genomvandrat
Trampat uppa byavägar,
Tågat Socknar tvärs igenom,
Mätit Län i skor af näfver,
Med en vadmals rock på axeln,
Hemväfd väst inunder rocken
Under västen blångarns skjorta.
Han af hjellar är den främste,
Den evärdelige sångarn.
När han börjar sånger qväda,
Reder sig att runor ordna,
Då är fröjden utan like,
Himla-glädjen obeskriflig,
Och det ges ej då en dödlig,
Finns af qvinna född ej någon,
Som med klander honom hörde
Eller vände det till ondo.
Lefve då Elias evigt,
Och vid sångarvärfvet dröje!
Att i Suomi lifvet blifve
Såsom glädjen är i himlen.


  1. Uttrycket synes syfta på den för det Finska lynnet i allmänhet främmande handels-anda, hvaruti allmogen i andra trakter af landet förmodar att bonden i Viborgs Län gjort märkliga framsteg, i anledning af en närmare beröring med Ryssarne.
  2. Dessa 4 verser, som varit svåra att öfversätta, synas innebära den tanke, att Lönnrot, genom uppdagande af en äkta Finsk folkpoesi, ej allenast rättat den ofinska riktning, som poesin i Gottlunds Otava syntes vilja taga, utan äfven bragt till glömska de mindre betydliga och till en del oanständiga stycken, hvilka innehållas i de af samma Författare utgifna Väinämöiset – och gjort det enligt deras omdöme, som älska den verkliga, gamla Finska poesin, hvilkens rike här torde menas med uttrycket ”himlen” och ”Tuonela,” som med ett eget namn af Gottlund benämnes Runola. – Det förstås af sig sjelft, att Red. ej kan ansvara for riktigheten af denna åsigt, än mindre derigenom vilja förringa Gottlunds vigtiga förtjenster om den Finska Literaturen. Upplysningsvis må äfven nämnas, att ofvanföre införda Finska original är ett Lärospån i den finska folkpoesins anda, af en ung person, som alldrig förut inför allmänheten uppträdt.