Författare:Harald Hjärne

Från Wikisource, det fria biblioteket.

Harald Gabriel Hjärne (1848-1922), historiker och politiker

På Wikipedia finns en artikel om Harald Hjärne.
Svenskt biografiskt lexikon (SBL)

Bibliografi[redigera]

  • Semiterna (i "Illustrerad Verldshistoria", utgiven av E. Wallis, 1875),
  • Statsreglering och konungamakt (i "Svensk tidskrift", 1874),
  • Våra ståndsriksdagar (därstädes 1875),
  • Skandinavisk laghistoria (därstädes 1876),
  • Antinormannismen i den ryska historieskrifningen (i "Historiskt bibliotek", 1879),
  • En rysk emigrant i Sverige för tvåhundra år sedan (den bekante Grigorij Kotosjichin; i "Historisk tidskrift", 1881; översatt på ryska i kejserliga vetenskapsakademiens handlingar, 1882),
  • Bidrag till historien om Sigismunds förhållande till det habsburgska huset 1589-1604 (därstädes, 1883),
  • Om förhållandet emellan landslagens båda redaktioner (i "Uppsala universitets årsskrift" 1884),
  • Till belysning af Polens nordiska politik före och efter kongressen i Stettin 1570 (1884),
  • Sigismunds svenska resor (1884),
  • Öfversikt av Sveriges ställning till främmande makter vid tiden för 1772 års statshvälfning (1884),
  • Ryska konstitutionsprojekt år 1730 efter svenska förebilder (i "Historisk tidskrift", 1884),
  • Rysslands omdaning (2 häften, oavslutat, 1888-1889),
  • Storpolitiska villobilder från Frihetstiden (1889; i "Nordisk tidskrift"),
  • Rysslands historia (i Nordisk familjebok, s. å.),
  • Ryssland under nordiska krigets återverkan (i "Nordisk tidskrift", 1892),
  • Helsingelif under Helsingelag (1893; ny uppl. 1902),
  • Reformationsriksdagen i Västerås (1902.),
  • Sveriges statsskick under reformationstiden (1902) och
  • Sveriges statsskick i 17:e årh. (1895), bägge utgörande "grundlinjer till föreläsningar",
  • Svensk-ryska förhandlingar 1564-72. Erik XlV:s ryska förbundsplaner (1897; i "Hum. vet. samf. i Uppsala skrifter"),
  • Gustaf Adolf, protestantismens förkämpe (1901); även i tysk upplaga i samlingsverket "Der protestantismus am ende des neunzehnten jahrhunderts", 1900-02), och det för den moderna Karl XII:s-forskningen banbrytande arbetet
  • Karl XII. Omstörtningen i Östeuropa 1697-1703 (1902).

Hjärne har dessutom utgivit:

  • "Medeltidens statsskick omkr. 800-1350. Valda texter" (1895) och flera källskrifter till svensk-rysk historia, till exempel
  • "Utdrag ur ryska krönikor, hufvudsakligen ang. Jakob De la Gardies fälttåg" (i "Historiskt bibliotek", 1879-1880),
  • "Ur brefvexlingen emellan konung Johan III och tsar Ivan Vasilievitsch" (därstädes 1880) samt
  • "De äldsta svensk-ryska legationsakterna" (1884), och i olika tidskrifter publicerat många smärre uppsatser i rysk och svensk-rysk historia. Bland Hjärnes skrifter märks dessutom essaysamlingarna
  • Blandade spörsmål (1903),
  • Östanifrån, minnen och utkast (1905) och
  • Svenskt och främmande (1908),
  • Minne af Carl Snoilsky (i Svenska Akademiens handlingar ifrån år 1886, del 18, 1904)

Verk om Harald Hjärne[redigera]