Göran Fredrik Göransson (Svenska industriens män)
GÖRAN FREDRIK GÖRANSSON.
Det, är ej snillet ensamt som realiserar de inom det industriella området stora och välsignelsebringande uppfinningarna och upptäckterna, ty många af dess högtsväfvande idéer skulle aldrig blifva verkliggjorda, om det ej egde tjenarinnor, hvilka troget och med oförtröttadt nit arbetade i dess tjenst. Dessa snillets tjenarinnor äro det praktiska förståndet och ihärdigheten. Den ihärdige mannen låter under sin sträfvan aldrig sig nedslås af de motgångar, som ställa sig i hans väg, utan han fortgår, ledd af sitt praktiska förstånd, orubbligt mot sitt mål och uppnår det oftast just derföre. En sådan man är Göran Fredrik Göransson.
Konsul Göransson föddes i Gefle den 20 Januari 1819, erhöll burskap såsom grosshandlare i denna stad i december 1840 och var ordförande för borgerskapets äldste derstädes åren 1854—1856. Snart skulle han dock erhålla ett helt annat fält för sin verksamhet.
Då han år 1857 befann sig på en affärsresa i England, hade vid den tiden Henry Bessemer nyss erhållit sina patenter för den nya ståltillverkningen, och Göransson öfvertalades att köpa en femtedel af hans svenska patent. Metoden framstäldes såsom fullt lyckad, och Bessemer skulle sjelf öfversända ingeniörer till Sverige, för att vid Edske masugn, som jemte Högbo bruk tillhörde Göranssons firma Dan. Elfstrand & C:o, uppsätta apparaterna. Arbetet härmed företogs oförtöfvadt och i November 1857 var allt färdigt, för att börja tillverkningen. Men nu inträffade samtidigt allvarsamma svårigheter så väl i tekniskt som ekonomiskt hänseende.
Hvar och en påminner sig utan tvifvel den handelskris, som utbröt år 1857, af hvilken firman Dan. Elfstrand & C:o tungt drabbades. Derjemte ville bessemer-metoden icke lyckas, hvilken man hoppades skulle blifva en räddningsplanka under de ekonomiska bekymren. De från England öfversända ingeniörerna experimenterade på alla sätt, men vid hvarje nytt försök aflägsnades mer och mer målet: erhållandet af ett godt stål.
Göransson, som endast var köpman utan alla tekniska studier eller erfarenhet i ståltillverkningen, insåg dock, att detta ej kunde bära sig, hvarföre han aflägsnade de hitsända personerna och började sjelf sätta sig in i experimenterna. Under flere månader experimenterade han nu utan afbrott och med oförtruten ihärdighet, emedan han var öfvertygad om att då försöken förut en och annan gång på någorlunda tillfredsställande sätt lyckats, skulle man slutligen erhålla ett godt resultat, blott man kom in på rätta vägen.
Emellertid började Göranssons vänner, som understödt honom i ekonomiskt hänseende, att blifva oroliga öfver de långa och dyrbara experimenterna och hade just påyrkat arbetenas inställande — då Göranssons ansträngningar ändtligen den 18 Juli 1858 i sista stunden kröntes med framgång. Stålet visade sig smidbart och den rätta principen för tillverkningen var nu bestämdt konstaterad.
Då han kort derefter ankom till England med sina första goda stålgöten, hade Bessemer emellertid haft samma nedslående motgångar, men äfven han och hans meddelegare återvunno nu sina förhoppningar, sedan det blifvit bevisadt, att den »ihärdige svensken» lyckats ådagalägga metodens praktiska, användbarhet.
Bessemermetoden utvecklade sig derpå vidare, och år 1862 bildades Högbo stål- och jernverksaktiebolag, då Göransson såsom disponent började anläggningen af bessemerverket vid Sandviken. Tyvärr hade dock detta bolag för litet kapital i förhållande till de stora erforderliga kostnaderna. Anläggningarna vid Sandviken voro äfven knappast i gång satta, då Högbobolaget måste göra cession och drog det andra bolaget med sig i olyckan.
Göransson, som genom dessa motgångar såg sin ekonomiska ställning bruten, har dock uppnått den stora tillfredsställelsen att se sina långa och mödosamma ansträngningar slutligen vinna fullkomlig framgång, och Sandviksverket, som nu eges af ett annat bolag, åtnjuter under hans ledning en välförtjent kredit för tillverkning af ett godt bessemer-stål.
Konsul Göransson tilldelades vid brukssocietetens sammanträde år 1865 Jernkontorets stora medalj i guld.
