Hjelpreda I Hushållningen För Unga Fruentimber/Några slags Färgningar-bihang

Några slags Färgningar.

Brun Färg på Linne.

Til en mark garn, tages en och en half mark bark, hälften Biörk och hälften Al, samt 1 lod galläpplen, som stötes helt fin: men observeres noga, at det yttersta på barken wäl afskäres: Sedan torkas han wäl och sönderstötes helt fin. Då barken och galläpplena äro fint stötta, så lägges det uti en kjettel, som sättes på elden: Dertil slås något wattn och låter det koka en god stund: Sedan spädes mera wattn til, på det at färgen må dragas wäl utur barken: Derefter silas barken wäl ifrån sielfwa spadet, igenom et Durkslag, hwarefter garnet lägges i spadet at koka.

Garnet bör förut wara wäl kokat eller bykt, tort och manglat, så at det är wäl mjukt, på det at färgen må bita desto bättre uppå. När nu garnet en god stund har kokat, och under kokningen blifwit ofta omrördt och omwändt med en träspade, så uplyftes det på den samma öfwer kjettelen: Emedlertid lägges et lod Victriol uti, hwilken förut bör wara fint stött, och när den är wäl smält, så släppes garnet [ 733 ]åter i kjettelen, och då låter man det allenast koka en liten stund: Men det måste ofta och wäl omröras. Finner man då at garnet är nog mörkt, så uptages det straxt: Men eljest kan det blifwa liggandes til dess det blifwer kalt eller något afswalat, hwarföre kjettelen tages af elden, och när det då uptages, så uphänges garnet. När det då blifwit wäl tort, så sköljes det uti en stark lut, hwilken bör wara wäl kall, dock ingalunda kallgjord. När nu garnet således blifwit skölgdt i luten, så uphänges det åter at torkas: Sedan sköljes det wäl uti rent wattn, så är det färdigt.

Will man hafwa det wäl mörkt, så sköljes det flere gånger i luten, allenast det torkas emellan. Äfwen kan färgen blifwa starkare och klarare, om det saltas lite i färg-kjetteln.

Krappfärg på Linne.

När detta skall wärkställas, så sätt gammalt järn i ätticka 14 dagar i blöt. Sila sedan ättickan ifrån, och lägg så mycket Krapp uti, som tycks behöfwas. Är ättickan et halft Stop, så tages dertil 4 lod Krapp, så at til hwart halft stop ätticka tages 4 lod Krapp. Lät den ligga i ättickan öfwer natten, sila det sedan i en [ 734 ]kjettel, och gör det ljumt. Slå det sedan uti en fjerding. Lägg tyget uti, och lät det ligga til dess det blifwer rödt nog. När det då är uptagit utur färgen, så gör en nödtorftig lut af pottaska, skölg först tyget deruti, men sedan i rent rinnande wattn.

Hög Brangult på Linne.

Gör en kallgjord lut af Björkaska. Aftonen förr än det skall brukas, så lägg stött orleana i blöt, i litet wattn: Tag sedan af luten så mycket som är nödigt, så at det står wäl öfwer det som skall färgas: Men til hwar kanna lut skall det wara et lod orleana. Sätt luten på elden, och slå den blöta färgen deruti, och lät det allenast litet koka. Sila det sedan genom en hårsil eller fint Durkslag; det klara hälles tilbaka, och då det upkokar, så lägges linnet uti, men som oftast wändes, så at det ej blifwer fläckogt, och när det åter upkokar, så lyftes kjetteln af elden: Derefter upwrides det och sköljes samt uphänges at torkas. Sedan kan det manglas, så är det färdigt.

I samma färg kan läggas annat Linne, om det behagas ljusare, allenast färgen får upkoka.

Uti Koppar-käril bör detta färgas. Oförtent eller förtent är lika mycket: Men Jerngrytor äro härtil intet tjenliga.