1.
Hur ljuvt det är att komma
till Herrens tempelgård,
där trogna själar blomma
som liljor i hans vård.
Man ser de skära kalkar
för Gud där öppna stå,
|: och himmelsk dagg dem svalkar,
att liv och kraft de få. :| 2.
Hur kärt i Andens enhet
att dem tillsammans se
i trohet och i renhet
åt Herren offer ge.
När de Guds lov upphöja
på denna fridens ort,
|: vem vill då ute dröja
och stanna vid dess port :| 3.
Träd in att se och smaka
hur ljuvlig Herren är,
att bedja och att vaka
med hans utvalda där.
Där ute lever flärden
så glädjelös och tom,
|: ack, ringa fröjd ger världen
emot Guds helgedom :| 4.
Ej vill jag vandra fjärran
till mörker bort från dag.
Mitt ljus, det är av Herran,
min sol uppsöker jag.
Inför hans anlet klara
vill i hans hus jag bo.
|: Där är mig gott att vara,
där har mitt hjärta ro :|
