I himmelen, i himmelen

1.
I himmelen, i himmelen,
der Gud sjelfwer bor,
få wi honom beskåda
i salighet fast stor,
ansigte mot ansigte,
ansigte mot ansigte,
när Herran Sebaoth.
2.
Af det saliga åskådande
orsakas glädje stor,
med fröjdesång och spelande
uti Guds englachor,
sjungande: Helig,
sjungande: Helig,
när Herran Sebaoth.
3.
I himmelen, i himmelen
der är klarhet fin,
så att den klara solen
hon ej så klara skin,
som den klarhet, i himmelen är,
som den klarhet, i himmelen är,
när Herran Sebaoth.
4.
Utaf den klarhet i himmelen
menniskan skina skall,
allt som den klara solen,
widt öfwer stjernor all',
englomen fast mycket lik,
englomen fast mycket lik,
när Herran Sebaoth.
5.
Den klarhet, som omtalad är,
till kropp också till själ,
fast oförändrad blifwer der,
som Gud det täckes wäl,
med en ewig odödlighet,
med en ewig odödlighet,
för Herran Sebaoth.
6.
Och själens prydning blifwer der
frid, fröjd, rättfärdighet,
rätt ödmjukhet och sanning kär,
med all fullkomlighet,
igenom Guds åskådande,
igenom Guds åskådande,
på Herran Sebaoth.
7.
Utwärtes skall ock kroppen der,
ifrån all krankhet ren,
med englakraft och wighet skär
begåfwad utan men;
klädd med oförgänglighet,
klädd med oförgänglighet,
när Herran Sebaoth.
8.
Hwad mera som här felar,
Gud allt uppfylla skall
uppå de frommas delar,
uti sin fröjdesal,
döden blir ock icke mer,
döden blir ock icke mer
för Herran Sebaoth.
9.
Ej tarf' der någon tänka
på det som förra war,
ty Gud månd' derför skänka
lust, glädje, fröjd ospard,
med helt ewigt hugswalande,
med helt ewigt hugswalande,
i Herran Sebaoth.
10.
Ej finnes någon tunga,
den rätt utsäga må,
hur' de med lust der sjunga,
de store med de små.
O Herre Gud! hwad lust der är,
o Herre Gud! hwad lust der är,
när Herran Sebaoth.
11.
Exempel kan ej gifwas,
mer än det Petrus sett har,
allt såsom det beskrifwes,
då han på berget war,
och Christi klarhet litet såg,
och Christi klarhet litet såg,
i Herran Sebaoth.
12.
Ja, Paulus ock bejakar,
att det ohörligt är,
fast om man än ransakar
om den klarheten skär,
som Gud de fromma gifwa will,
som Gud de fromma gifwa will
när Herran Sebaoth.
13.
De andre ej omtalas,
som det ej kunna nå;
ty de må ej hugswalas,
och ingen glädje få
af den, som ewigt är beredd,
af den, som ewigt är beredd,
när Herran Sebaoth.
14.
Stor herrlighet och lust är till
när Herran Sebaoth:
wäl allom han den gifwa will,
och mycket mera godt.
Allenast tron den tager an,
allenast tron den tager an,
när Herran Sebaoth.
15.
O Herre Gud! war du så god,
der lät oss komma till:
föröka du wårt swaga mod,
allt såsom du sjelf will.
Gör oss swaga frimodiga,
gör oss swaga frimodiga,
i Herran Sebaoth.
16.
Dödsens skarpa pilar,
o Herre! lindra wäl;
när det till ändan ilar,
o Herre! tag wår själ.
Och låt oss få en ewig ro,
och låt oss få en ewig ro,
när dig, Herre Sebaoth!
17.
Gud Fader och hans enda Son
man alltid ära bör,
för sina nåd och mycken mon,
den han oss alltid gör:
desslikes ock den Helge And',
desslikes ock den Helge And',
i Herran Sebaoth.

1.
I Himmelen, i himmelen
Har jag mitt borgerskap;
Der bor den dyra Själa-wän,
Som min själs fiend' drap,
Och uplät paradisets port,
Dit Han ock wägen öpen gjordt,
För dem som wilja fort.
2.
I Himmelen, i himmelen
Släpp's intet orent in;
Men den, som uti bättringen
Har fått förnyat sinn,
Och träder synden under fot,
Med werldens smickran, trug och hot,
Han tages der emot.
3.
I Himmelen, i himmelen
Är idel salighet,
Den ångerfulle syndaren,
Som här botferdig gret,
Får njuta der en ewig frögd,
Bland änglars lofsång wäl förnögd,
Hos Gud i himmels högd.
4.
I Himmelen, i himmelen
Har Gud en lust beredt,
Som ej af öron hördes än,
Som intet öga sedt,
Och ingen tanke fattar här,
Hwad obeskriflig glägje där
Guds barn förwaradt är.
5.
I Himmelen, i himmelen
Hofwerar Christi Brud,
Som i rättfärdiggörelsen
Sig iklädt JESU skrud,
Och sedan, utan skrymte-sken
I helgelsen sig hållit ren,
Från allan synda-mehn.
6.
I Himmelen, i himmelen
In för Guds Majestät,
Månd' unge, gamle, qwinnor, män,
Som trampat JEsu fjät,
I helighet för HErran stå,
och härlighet sig kläda på,
Guds ansigt skåda få.
7.
I Himmelen, i himmelen
Uphörer hopp och tro;
Ty der regerar kärleken,
Bland ewig frid och ro.
Men afwund, wrede, bitterhet,
Sorg, ängslan, oro, med förtret,
I mörkret finna bet.
8.
I Himmelen, i himmelen
Har jag min arwedel;
Min JEsus har mig wärfwar den;
Ty slår han aldrig fel;
Så framt jag fast i trone står,
Då fliigt på den wägen går,
Som teknas med hans spår.
9.
I Himmelen, i himmelen
Sin thron min JEsus har;
Dock kommer Han wäl hit igen
Och blifwer uppenbar;
Då throner, kroner, höghet, magt,
Med werldens härlighet och prakt,
Blir Honom underlagt.
10.
I Himmelen, i himmelen
Mitt hjerta redan är.
Min Brudgum, hämta mig ock hän,
Ty dit står mitt begär.
Jag längtar både dag och natt,
At komma til min himla-skatt.
O snöda werld, god natt!

1.
I himmelen, i himmelen,
Där Herren Gud själv bor,
Hur härlig bliver sällheten,
Hur outsägligt stor!
Där ansikte mot ansikte
Jag evigt, evigt Gud får se,
Se Herren Sebaot.
2.
I himmelen, i himmelen,
Vad klarhet, hög och ren!
Ej själva solen liknar den
Uti sitt middagssken.
Den sol, som aldrig nedergår
Och evigt oförmörkad står,
Är Herren Sebaot.
3.
I himmelen, i himmelen,
Vad sälla utan tal!
Av änglarna och helgonen,
Vad glans i ärans sal!
Min själ skall bliva dessa lik,
Av evighetens skatter rik,
Hos Herren Sebaot.
4.
I himmelen, i himmelen
Man inga tårar ser.
Ej döden, ej förgängelsen
Där skola härja mer.
Där skänkes fröjd och härlighet
Och frid och oförgänglighet
Av Herren Sebaot.
5.
I himmelen, i himmelen
En sällhet du berett,
Som intet öra hörde än
Och intet öga sett,
Ej njuten av ett dödligt bröst,
Ej sjungen av en dödligs röst,
O Herre Sebaot.
6.
I himmelen, i himmelen
Själv alla väsens Far
Med Sonen och Hugsvalaren
En evig boning har.
Ett trefalt helig sjunges där,
Då himlaskaran offer bär
För Herren Sebaot.
*7.
O Fader, Son och Ande, dig
Ske evigt lov och pris.
Ack, öppna ock en gång för mig
Din himmels paradis.
Ja, när jag fast i trone står,
Jag av din hand min krona får,
O Herre Sebaot.