I himmelen, i himmelen

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
I himmelen, i himmelen
av Laurentius Laurinus
På Wikipedia finns en artikel om I himmelen, i himmelen. Diktad 1622 I 1695 års psalmbok hade psalmen 17 verser, efter en tilldiktning och bearbetning gjord omkring 1650. I 1937 års psalmbok, efter bearbetning av Johan Åström 1816, hade psalmen 7 verser, varav den sista är *-märkt för att församlingen ska resa sig och stå och sjunga. Verserna 1—3 är medtagna i Svensk söndagsskolsångbok 1908 (nr 337). Olof Kolmodin tog med sin version i Andelig Dufworösts utökade 6:e upplaga 1770. På Wikipedia finns en artikel om I himmelen, i himmelen..


Texten i 1916 års Tros-Sånger[redigera]

←  Gud, giv oss nåd i tron att stå
Tros-Sånger
av Flera författare

I himmelen, i himmelen
Fast Adams fall vanärat Gud  →
Femte upplagan


[ 186 ]

171

I himmelen, i himmelen,
Där Gud vår Fader bor,
Hur härlig bliver sällheten,
Hur outsägligt stor,
Där ansikte mot ansikte
Vi evigt, evigt Gud få se
Och Jesus själv, Guds Lamm.

2 I himmelen, i himmelen
Vad klarhet, hög och ren!
Ej själva solen liknar den
Uti sitt middagssken.
Den sol, som aldrig nedergår,
Men evigt oförmörkad står,
Är Herren Jesus Krist.

3 I himmelen, i himmelen
Man inga tårar ser;
Ej döden, ej förgängelsen
Där skola härja mer.
En evig fröjd och härlighet
Och frid och oförgänglighet
Av Herren är oss skänkt.

[ 187 ]


4 I himmelen, i himmelen
En sällhet Du berett,
Som intet öra hörde än
Och intet öga sett;
Dock uppenbarad nu den är
För dem, som hava Herren kär,
Vår Herre Jesus Krist!

5 I himmelen, i himmelen
Själv alla väsens Far
Med Sonen och Hugsvalaren
En evig boning har.
Ett trefalt ”helig” höjes där,
Och vi vår lovsång sjunga här
Åt Fadren och hans Son.



Texten i 1695 års psalmbok[redigera]

[ 161 ]

1. I Himmelen/ i Himmelen/ Ther Gudh sielfwer boor/
Få wij honom beskåda I salighet fast stoor/
Ansichte mot ansichte: Ansichte etc.
När HErran Zebaoth.

2. Af thet saliga åskådande Orsakas glädie stoor
Medh frögde-sång och spelande/ Vthi Gudz ÄnglaChor/
Siungande Helig/ Siungande etc.
När HErran Zebaoth.

3. I Himmelen/ i Himmelen/ Ther är klarhet fijn/
Så at then klara Solen Hon eij så klara skijn/
Som then klarhet i Himmelen är/ Som then etc.
När HErran Zebaoth.

4. Vthaf then klarhet i Himmelen Menniskian skina skal/
Alt som then klara Solen/ Wijdt öfwer Stiernor all/
Änglomen fast mycket lijk: Änglomen etc.
För HErran Zebaoth.

5. Then klarhet som omtalat är/ Til kropp och så til siäl/
Fast oförändrad blifwer ther/ Som Gudh thet täckes wäl/
Medh een ewig odödelighet/ Medh een etc.
För HErran Zebaoth.

6. Och siälens prydning blifwer ther Frijd/ frögd/ rättferdighet/
Rätt ödmiukhet och sanning kär/ Medh all fullkomlighet/

[ 162 ]

Igenom Gudz åskådande/ Igenom etc.
På HErran Zebaoth.

7. Vthwärtes skal ock kroppen ther/ Ifrån all kranckhet reen/
Medh Änglakrafft och wijshet skär Begåfwas vtan meen.
Klädd medh oförgängelighet/ Klädd medh etc.
När HErran Zebaoth.

8. Hwad mera som här felar Gudh alt vpfylla skal/
Vppå the fromas delar/ Vthi sin frögdesaal:
Döden blijr ock icke meer: Döden blijr etc.
För HErran Zebaoth.

9. Eij torf ther någor tänckia På thet som förra war/
Ty Gudh mån therför skänckia Lust glädie/ frögd ospar/
Medh helt ewigt hugswalande: Medh helt ewigt etc.
I HErran Zebaoth.

10. Eij finnes någon tunga/ Then rätt vthsäija må/
Hur the medh lust ther siunga/ The store medh the små.
O HErre Gudh hwad lust ther är! O HErre etc.
När HErran Zebaoth.

11. Exempel kan eij gifwas/ Meer än thet Petrus sedt haar/
Alt såsom thet beskrifwes/ Tå han på berget war/
Och Christi klarhet litet såg: Och Christi etc.
I HErran Zebaoth.

12. Ja/ Paulus ock bejakar/ At thet ohörligt är/
Fast om man än ransakar/ Om then klarheten skiär/
Som Gudh the froma gifwa wil: Som Gudh etc.
När HErran Zebaoth.

13. The andre eij omtalas/ Som thet eij kunna nåå;
Ty the må eij hugswalas/ Och ingen glädie fåå
Af then som ewigt är beredd: Af then etc.
När HErran Zebaoth.

14. Stoor härlighet och lust är til När HErran Zebaoth:
Wäl allom han them gifwa wil/ Och mycket mera godt:
Allenast troon then tager an: Allenast troon etc.
När HErran Zebaoth.

15. O HErre Gudh! war tu så godh/ Ther lät oss komma til:
Föröka tu wårt swaga modh/ Alt såsom tu sielf wil:
Giör oss swaga frimodiga: Giör oss etc.
I HErran Zebaoth.

16. Dödsens skarpa pilar O HErre lindra wäl!
När thet til ändan ijlar/ O HErre tag wår siäl!
Och lät oss fåå een ewig roo: Och lät etc.
När tigh HErr Zebaoth.

17. Gudh Fader och hans enda Son Man altijd ähra bör
För sine nådh och mycken mohn/ Then han oss altijd giör:
Thesslikes ock then Helge And: Thesslikes etc.
I HErran Zebaoth.

Nr 128 i Andelig Dufworöst, 6:e upplagan 1770 under rubriken Tilökning. Wår omgängelse är i Himmelen. Sjungs som: I himmelen, i himmelen.[redigera]

1.
I Himmelen, i himmelen
Har jag mitt borgerskap;
Der bor den dyra Själa-wän,
Som min själs fiend' drap,
Och uplät paradisets port,
Dit Han ock wägen öpen gjordt,
För dem som wilja fort.
2.
I Himmelen, i himmelen
Släpp's intet orent in;
Men den, som uti bättringen
Har fått förnyat sinn,
Och träder synden under fot,
Med werldens smickran, trug och hot,
Han tages der emot.
3.
I Himmelen, i himmelen
Är idel salighet,
Den ångerfulle syndaren,
Som här botferdig gret,
Får njuta der en ewig frögd,
Bland änglars lofsång wäl förnögd,
Hos Gud i himmels högd.
4.
I Himmelen, i himmelen
Har Gud en lust beredt,
Som ej af öron hördes än,
Som intet öga sedt,
Och ingen tanke fattar här,
Hwad obeskriflig glägje där
Guds barn förwaradt är.
5.
I Himmelen, i himmelen
Hofwerar Christi Brud,
Som i rättfärdiggörelsen
Sig iklädt JESU skrud,
Och sedan, utan skrymte-sken
I helgelsen sig hållit ren,
Från allan synda-mehn.
6.
I Himmelen, i himmelen
In för Guds Majestät,
Månd' unge, gamle, qwinnor, män,
Som trampat JEsu fjät,
I helighet för HErran stå,
och härlighet sig kläda på,
Guds ansigt skåda få.
7.
I Himmelen, i himmelen
Uphörer hopp och tro;
Ty der regerar kärleken,
Bland ewig frid och ro.
Men afwund, wrede, bitterhet,
Sorg, ängslan, oro, med förtret,
I mörkret finna bet.
8.
I Himmelen, i himmelen
Har jag min arwedel;
Min JEsus har mig wärfwar den;
Ty slår han aldrig fel;
Så framt jag fast i trone står,
Då fliigt på den wägen går,
Som teknas med hans spår.
9.
I Himmelen, i himmelen
Sin thron min JEsus har;
Dock kommer Han wäl hit igen
Och blifwer uppenbar;
Då throner, kroner, höghet, magt,
Med werldens härlighet och prakt,
Blir Honom underlagt.
10.
I Himmelen, i himmelen
Mitt hjerta redan är.
Min Brudgum, hämta mig ock hän,
Ty dit står mitt begär.
Jag längtar både dag och natt,
At komma til min himla-skatt.
O snöda werld, god natt!


Texten i 1937 års psalmbok och flera andra förbunds psalmböcker.[redigera]

1.
I himmelen, i himmelen,
Där Herren Gud själv bor,
Hur härlig bliver sällheten,
Hur outsägligt stor!
Där ansikte mot ansikte
Jag evigt, evigt Gud får se,
Se Herren Sebaot.
2.
I himmelen, i himmelen,
Vad klarhet, hög och ren!
Ej själva solen liknar den
Uti sitt middagssken.
Den sol, som aldrig nedergår
Och evigt oförmörkad står,
Är Herren Sebaot.
3.
I himmelen, i himmelen,
Vad sälla utan tal!
Av änglarna och helgonen,
Vad glans i ärans sal!
Min själ skall bliva dessa lik,
Av evighetens skatter rik,
Hos Herren Sebaot.
4.
I himmelen, i himmelen
Man inga tårar ser.
Ej döden, ej förgängelsen
Där skola härja mer.
Där skänkes fröjd och härlighet
Och frid och oförgänglighet
Av Herren Sebaot.
5.
I himmelen, i himmelen
En sällhet du berett,
Som intet öra hörde än
Och intet öga sett,
Ej njuten av ett dödligt bröst,
Ej sjungen av en dödligs röst,
O Herre Sebaot.
6.
I himmelen, i himmelen
Själv alla väsens Far
Med Sonen och Hugsvalaren
En evig boning har.
Ett trefalt helig sjunges där,
Då himlaskaran offer bär
För Herren Sebaot.
*7.
O Fader, Son och Ande, dig
Ske evigt lov och pris.
Ack, öppna ock en gång för mig
Din himmels paradis.
Ja, när jag fast i trone står,
Jag av din hand min krona får,
O Herre Sebaot.