Kristofers landslag

Kristofers landslag

Konungs Balker

I Capitel

Swerikes Rijke är aff Sweom och Göthom saman komit: Hwilket i sigh hafwer siw Biscopsdöme och ellowa Laghmansdöme.

Swerikes Rijke är aff Hedhna wärld saman komit / aff Swea Land och Götha: Swea kalladis nordan Skogh/ och Götha sunnan Skogh. Twenne äro Götha i Swerike/ Östgötha och Wästgötha: Ey finds Götha nampn i flerom Landom fast ståndande/ uthan i Swea Rijke/ för thy/ at aff them uthspriddes Götha nampn i annor Land som Skrifften säger.

1 § Thetta Rijket haffwer i sigh siw Biscopsdöme/ och ellowa Laghmansdöme/ medh Landamerom thera. Första är Erchebiscops dömet i Upsalom/ som hafwer i sigh eth Laghmans döme öfwer alt Upland. Annat är Linköpungs Biscopsdöme/ som hafwer i sigh thw Laghmansdöme/ Östergöthland och Öland. Thridie är Skara Biscopsdöme/ som hafwer i sigh thw Laghmansdöme/ Wästergöthland och Wärmaland. Fierde är Strängianäs Biscopsdöme/ som hafwer i sigh thw Laghmansdöme/ Sudhermannaland och Närike. Fämte är Wästraårus Biscopsdöme/ som hafwer i sigh eth Laghmansdöme/ Wästmannaland och Dala. Siätte är Wäxiö Biscopsdöme/ som hafwer i sigh Thio häridz Laghmansdöme. Siunda är Åbo Biscopsdöme som hafwer i sigh thw Laghmansdöme/ Norfinna och Sudherfinna.

II Capitel

Ey må i Swerike utan en Konunger och en Konungs Krona wara: Och alle Inbyggiare äro honom lydhno skyldoghe effter Laghom.

Öfwer alt Swerike skal ey Konungzlig Krona eller Konunger wara/ utan en: Han ägher styra och rådha Borgom och Landom/ Upsala Ödhom/ Krononne Godz och allom Konungslikom rätt och Ingiäldom/ Eensak sina hafwa/ Dulgha dråp och Dana arff/ och Saköris brut sijn öfwer alt Swerike/ som Lagh och Rätter är: Tho swå/ at andelikit och wärdzlikit Frälse niute sijn Privilegia/ och gambla frijheet.

1 §. Intet aff thessom förnämdom som förr är sagd må Konunger minska för androm Konunge: Gör thet noghor Konunger/ äghe thå then Konunger efftir komber wåld thet återkalla och taa/ om han gitter.

2 §. Alle och the som i Rijke hans byggia och boa/ ägha och skulo honom lydno hålda/ budh hans stånda/ och til thiänstio wara/ Särlika å Landamerom/ Land at wäria:

Och en yttermeer medh Härfärd fara/ utan godh wilja thera fångnom.

III Capitel

Til Rijkit är Konunger wäliande/ och ey ärfwande: Och huru han wälias skal.

Nu är til Konungzrikit Swerike konunger wäliande/ och ey ärfwande/ än the konung mist hafwa/ thessom landom: Åt förnämnde Laghmän hwar aff Laghsagn sinne skulo medh samtyckio alla thera i Laghsaghu boande äro tolff. Män taga withra och sniella/ och medh them å nämdom daghi timeligha til Moratingz koma Konung at wälia. Första röst ägher Laghman aff Uplandum hafwa och the medh honom nämde äro/ han til Konungs wälja: Ther näst hwar laghman effter androm/ Sudhermanna/ Östgötha/ Öland/ Tiohäridz/ Wästgötha/ Wärma/ Närika/ Wästmanna och Finlandz: The ägha han til Krono ock Konungsdöme wälia/ Landom rådha och Rijke styra/ Lagh styrkia och Fridh hålda. Thå skal han dömas til Upsala ödhe.

1 §. Hwilin en aff Inrijkis föddom och hälst aff Konunga sunom/ än the til äro/ aff allom thessa Laghmanna röstom/ eller aff flästom Laghmannom tilnämdom warder til Konungs takin/ skulo förnämde Laghmän han til Konung döma.

IV Capitel

Eedha som Konunger wärja skal/ och huru han skal wäria. Nu å sama dagh och stadh ägher Konunger allom inrikis boandom tryggia Eedha sina swärja och gånga.

1 §. Förste Articulus är: At han skal älska Gudh och the helga Kirkio/ och Rätt henna styrkia: Oskaddom allom Konungslikom Rätt/ Krononna och allz Swerikis Almogha.

2 §. Annar Articulus är: At han skal alla Rättwijso och Sannind styrkia/ älska och göma/ och alla Wrångwijso och osannind/ och allan orätt nidertryckia/ både medh Rätt och Konungsliko wälde sino.

3 §. Thridie Articulus är: At han skal trygger och trogen wara allom Almoga sinom/ swå at han skal engin fattighan eller rikan förderfwa å Lijff eller Limi: Uthan han se laghlika förwunnin och dömder effter Swerikis skriffnom Laghom. Ey skal han noghraledis något Godz/ fast eller löst/ aff någhrom tagha eller affhända låta/ utan effter Laghom och lagha domum.

4 §. Fierde Articulus är: At han skal medh sins Rådz Rådhe i Swerike/ Rijke sino Swerike styra och rådha/ medh Inföddom Swenskom mannom/ och ey Uthländskom: Och at han ey Uthföddom man i Rådh hans i Swerike taki: Och ey låti Hwsom eller Landom rådha/ ey Upsala ödhom eller swå gamblo Krono godse at ening minnis eller aff sanne saghu weet huru thet först undir Kronona kom.

5 §.

6 §.

7 §. Siunde Articulus är: At Konunger skal Kirkiom/ Klärkom och Clostrom/ Riddarom och Swenom och hwars thera hionom Gotzom aff alt gammalt Frälse/ Frijheet och Privilegia hålda/ och Swerikis Lagh the som Almoghin medh godh wilia och samtyckio widhertagit hafwer/ hålda och styrkia och wäria/ swå at engin Olagh gånge öfwer rätt Lagh: Särlika at ening Utländsker rätter draghis in i Rikit Almoghanom till tunga/ och engin ny Lagh gifwis Almoghanom/ uthan Jaa och godh wilia thera fångnom. Han skal och Almogha sin allan fridha och frälsa/ särlika then spaka som medh späkt och medh laghom wil lifwa/ swå för ostyrlikom och wrångwisom Inländskom som för Uthländskom: Särlika i åminnelse hafwa och hålda/ at styrkia Kirkiofridh/ Thingzfridh/ Qwinnofridh och heemfridh. Aller fridher ökas och ofridher förgångis/ effter thy som Konunger är rättwiss til.

8 §.

9 §. Thå han är swå aff Laghmannom och Landzmannom walder och til konungs dömder/ och hafwer Eedha sina gångit som förr är sagt/ Thå är han laghliger Konunger öfwer allt Swerike. Sidhan må han Låån låna/ Rijke sino styra/ och allo thy som förr är sagt: Ther til i Rije sino aff Gudhi högste Doom hafwa öfwir alla Wärldzlika Domare/ och swå Almogans Käromål effter Laghum/ eller effter uthlette fulla sannind höra/ hwat han håller wil.

(En eller flera paragrafer saknas)

VI Capitel

Konunger äger Eriksgatu sina rijda/ och Ländzmän honom fölgia hwar i Laghsagu sinne medh Grudh och Gislom.

Nu ägher Konuger Eriksgatu sina rijdha/ och Landzmän ägha honom fölia och Gisla sättia/ ther han selogher och säker ärå/ och Eedha swäria thessa som för äro saghde. Och ägher Konunger i Lande och Laghsaghu hwarie lofwa och iätta at han skal them alla Eedha sina hålda/ som han swor widh Morastenom tå han först til Konungs togs. Och äghir Almoghin Konunge lofwa thet sama hålda/ som the i Upsalom sworu.

(En eller flera paragrafer saknas)

IX Capitel

Talar någhor å Konung eller hans Rådh.

Hwar som talar å Konung eller KOnungs Rådh/ en eller flere/ thet å hedher thera går eller Äro/ och kan thet ey fulltygha/ witna swå sex godhe Män som thet hördu: Warde halsshuggin.

(En eller flera paragrafer saknas)

XXVI Capitel

Huru the laghsökias skulo som wåldgästa och råna Tawernare/ Präste eller Bondir.

Hwar som wåldgäster Tawernare/ Präst eller Bonde/ och i samma gästning tagher aff them moth thera wilia/ och thessom wårom Laghom och Heemfridh/ Ööl/ Math/ Korn eller stråfoder/ eller annat hwat thet är: Warder han baar å taghin eller pröfwat till hans medh fullom skälom/ Thå ägher Konunger/ om han när stadder är/ Lijff af honom taga medh Swärd/ swå höghom som låghom.

(En eller flera paragrafer saknas)

XXX Capitel

Then som swikligha dragher under sigh skattskyldogha Jord/ medh Köp eller Skpte/ är Konungs tiufwer: Och swå som Frälsis jord ärfwis i skat/ swå twärt å moth/ Och at Bonde ey köpe Skattajord mere än han är fullsådhe uppnå.

Nu än Frelsisman eller Kona gör jordaskipte eller Köp medh them som å skattskyldoghom Jordum boande äro/ medh them skälom/ at hwart thera skal sitt ägha/ draghande swikligha in til sin Konungs Ingield: Hwar som tolkit gör/ han är fuller Konungs Tiufwer/ hwar effter thy som thet är wärt til.

Hwilkin medh tolko oppinbarlika warder medh fullom skälom och laghom til wunnin/ stånde Tiuffs rätt: Och then skattskylloghe giälde åtir Konunge alla årliga uthskylder aff hwario/ som Lagh sighia/ och böte fyratighi Mark til Konungs eensak.

1 §. Swå som Frälsis jord må ärfwas och läggias i skatt/ om ey håls aff henne tienist oppe som lagh sighia/ Swå mån och Skatta jord ärfwas i frälse/ thå frälsisman eller qwinna är skattabonde ärfwinge: Och Bonde eller Bonda son må sigh i frälse koma/ som förr är sagt.

2 §. Engin Bonde hafwi wåld at köpa mera Skattajord under sigh/ än han är sielfwer fullsådhe och besittiande oppå: Hwilkin thet gör/ swå at Crononne Ingiäld ther aff minskas/ och witnar swå Häridznämd/ böte Konunge åter stadhan/ och å fyratighi marker Konungs eensak.

Edzöris Balker

XI Capitel

Hempnas man å Sätt måål och Bött.

Nu hempnas man å Sätt Måål och bött: Thå hafwer han bruti Edzörit. Thå skal thet Nemdin wita/ hwat heller annar skilnadher kom thera mellom/ eller eigh.

XII Capitel

Tager man Qwinno medh Wåld.

Tager man Qwinno med Wåld/ warder gripin å färske gerning/ witna swå tolff män: Thå skal Häradzhöffdinge genast Budhkafla upskära/ och Ting stempna/ och döma han under Swerd/ och ey thet långer fram skiuta. Tager och nogor Lösn for han: Böte fyratigi Mark/ Konungz eensak/ och åter Lösn/ halfwa tagi Qwinnan/ och halfwa Konunger. Nu är han ey baar och åtakin/ wijter Qwinnan honom at han hafwer medh Wåld sin onda wilia frempt/ Eller siger/ at han brötz medh henne/ och gath ey wilia sin fram kommit: Synis tå Kläde rifwin å honom/ eller henne/ och ther medh blånander eller blodwijte/ eller höris roop och åkallan: Thet skal Häradz nempd wita och ranska. Fälla the han/ Hafwi bruti Edzörit.

1 §. Tager man qwinno medh Wåld/ Dräper hon han i thy/ och witna swå tolff Män: Tå ligge ogilder.

(En eller flera paragrafer saknas)

XVII Capitel

Hwar som hålder och föder Biltoga män.

Nu hwar som hålder them och föder ett måål/ sidan thera månada dager är uthe: Böte thre Marker. Hålder länger och föder: Böte fyratigi Marker/ swå offta han warder ther lagwunnin til: Eller dyli medh tolff manna Eede/ at han ey Biltogan man hyste eller födde/ eller han ey wiste/ at han Biltoger war.

(En eller flera paragrafer saknas)

XXXVI Capitel

Ey må Kona eller Ofwermagi Edzöre bryta.

Nu må ey Kona Edzöre bryta/ Ty at hon må eig biltog wara. Ey må och Ofwermagi Ezöre bryta: Käris the til hans/ tå skal nempdin han swäria ey wara femptan ååra gamblan: Utan böte effter ty som i Såramålom skils.

(En eller flera paragrafer saknas)

XXXIX Capitel

Snöper man annan/ bryter ut ögon eller Tänder/ skär aff öron/ Tungo eller Näsa/ huru thet ransakas och rättas skal.

Tager man annan och lägger medh wålde å jord nider/ snöper han som nogot Fä/ bryter ut Ögon eller Tänder u höse hans/ eller skär aff Tungo/ Näsa eller Öron/ hugger Hand eller Foot/ eller både aff honom: Then tolkit gör/ och alle the medh honom waro/ hafwa bruti Edzörit. Och hwar som ther är Målsägande åth/ å hwat thet är hålder Säårtholi/ eller hans Arfwe/ han äger både Skyflingena/ och Såraböterna/ och i Frid bidia/ å i hwars hwse thet görs i thessom måålom. Warder han fångin å färsa gerning/ Hafwi tå Målsäganden och hans Fränder fult wåld han til Tings föra/ och tiwna låta. Sidan hafwi Målsäganden wåld han til Lösn låta/ än han wil/ eller och Limi for Limi tolka som han miste/ mista lata/ eller och Lijff aff honom taga: Och ligge ogilder for gerning sina.

Höghmålis Balker

II Capitel

Dräper Fader eller Moder Barn sitt/ eller Barn Fader eller Moder.

Dräper Man eller Kona medh wilia sinom/ eller mörder Barn sitt/ hedit eller Christit/ eller Barn Fader sin eller Moder sina eller Man Hustru sina/ eller Hustru Man sin: Hwilkit thera thet gör/ tå skal Man steglas/ och Konu brännas/ än thet är allom oppinbart. Nu hwilkom tolkin saak witis/ och är ey oppinbart/ Tå skal han wäria sigh medh Häradz nempd/ som för är sagt: Wärs han/ Wari saak lös. Fällis han/ tå skal Man steglas/ och Konu brännas. Och thet then som mördade eller drap medh wilia/ skal mista Arff thes döda/ och swå hans Ättalägger aller: Ty at engin må annan sigh til Arffs dräpa.

IV Capitel

Om nogor Menniskia förgör sigh sielf.

Kan swå illa åth bäras/ at nogor menniskia forgör sigh siellf/ huruledis thet hälst hända kan: Tå skal han til skog föras/ och i Bååle brännas. Utan at oppinbart ware/ at han för swå Affwita wordin war/ at han ingom wåda wägia wiste/ Tå må han i Jord gräfwas utan Kirkiogård. Och när tolikin skadi skeer/ Tå skal genast Häradzhöffdinge Budkafla upskära/ och Häradzting sampna: Häradz nempn äger thet måål ransaka/ och Häradzhöffdinge Doom å gifwa. Arfwa thes döda tage Gotzet.

VI Capitel

Forgör nogor androm med Truldom.

Forgör man Manne eller Konu/ kona Konu eller Manne med truldom/ swå at han eller hon får Dödh aff: Miste Lijf sitt fore tolika gerning. Man skal steglas/ och Konu brännas: Och witi thet medh Häradz nämpd/ som för är sagt.

(En eller flera paragrafer saknas)

XIV Capitel

Om then som Tijdelagh hafwer medh Fä/ eller androm Diwrom.

Hwilkin man tolkin diäfwulskaper händer/ at han Tidholagh hafwer medh Fä/ eller androm oskiäligom diurom/ warder han å färse gerning widher takin/ eller tilbundin medh skiäligom witnom och Häradz nempd: Thå ägher Häradzhöfdinge han döma qwickan i Jord medh samma diwre gräfwas/ eller i Eld brännas. Ey mågo the i jordenne blifwa. Witis thet honom/ och är ey baar och åtagin/ ligge thet til Häradz nempd som annor Höghmåle: Wäria the han/ wari saaklös. Fälla the han: Thå skal han järnslas/ och af Biscope script taga/ och lijff behålda.

Dråpamåla Balker

II Capitel

Warder Dräpare fångin å färske gerning/ innan Dagh och Dygn.

Dräper man annan/ och fångas å färske gerning widher lijket/ eller å flyande foot/ å samma Dagh och Dynge som han gerningena giorde: Thå gifwi Lijff fore Lijff/ och hafwi hwargin Fridh/ utan i Kirkio eller Kloster/ än thet kan pröfwas at han giorde gerningena medh lust/ och utan alla Lijffsnödh.

Och ligge thet til Häradz nempd/ thär som gerningen giordis innan/ för än man lijff aff honom tager.

VI Capitel

Om Dråpare rymer til Kirkio eller Kloster/ huru thå är görande.

Rymer Dråparin til Kirkio eller Kloster/ eller annan stadh/ och warder ey tagin å samma Dagh och Dyghne: Thå skal Häradzhöffdinge genstan Budhkafla upsära/ och Ting stempna/ och then som gerningena giorde kommi feloger til swars/ och frå i sitt behåld. Kännis han gerningena/ eller warder laghlika tilwunning/ thå äger han Månada dagh hafwa fore Konung komma/ och siugurtan nätter frå Konunge fara/ och eigh länger: Utan han Konungs nådh niuter medh Fridsbreff hans. Hwar som gör gerning å han innan forskirffna Fridh/ hafwi brutit Edzörit

XXX Capitel

Huru Dråpare fångin skal häktas/ och til Tings föras.

Hwar som Dråpare warder laghlika fångin/ hwat thet är man eller kona/ thå skal Målsäganden han i händer få KonungsFogota: Fogote äger han i KonungsHäkto sättia/ och ther göma låta/ ther til Ting är stempd och hans rätter skal göras. Fogotin skal han til Tings föra/ och thär i rättin antwarda: Och sidan skal Målsäganden han thär til sakena winna/ och döma låta.

Och Bödhlenom gifwis en Mark Swensk/ aff Häradz Saköre.

Såramåla Balker

Såramål medh Wilia

XIX Capitel

Om the Män som slå och illa hanna thera Hustrur.

Är tho/ at Gudh hafwer gifwit mannenom Qwinnona til hielp och underdåån/ tho ey til trääl eller fotatrodh/ och bör hwart thera annat älska/ hom han som hofwud/ och han hona som lim: Och thy hwilkin Man som aff haat och ondsko/ i druckinskap/ eller for andra qwinno skuld som han älskar/ slår Hustru sina blåå eller blodoga/ lama eller lytta/ wari thet alt i Twebotum. Och Frender henna näste warin Målsägande ther til. Näpser han hona for bruth henne skälika: Wari saklös: Witne thet Häradz nempd och någranna/ hwat ther om sant är.

1 §. Nu slår man Legohion sitt/ swå at thet warder aff lambt eller lytt: Ligget het i Laga botum/ som annat folk. Näpser han thy for bruth sijn skälika: Wari ogilt.

Tiufwa Balker

1 Capitel

Om saak thes som Hustru Bondans från Bondanom stiäl eller lockar: Och om Löskona löper bort medh Gifftom manne.

Besta ting som Bonde i Boo sino hafwer/ thet är laggifta Hustru hans: Hwilkin hona från Bondanom stiäl/ Han är wärste och störste Tiufwer. Och ty å hwar dom Bondans Hustru lockar frå honom/ och löpir medh henne bort/ warder han ther medh fångin widh färska gerning: Tå skal han til Tings föras/ och dömas/ och ophängas ofwer andra Tiufwa.

Wil ey Bonden Hustru sinne Lijff unna/ Tå föris och hon til Tings/ och dömes qwick i Jord.

II Capitel

Om Gortiufwer stiäl Nöth/ Fåår/ Swijn eller annat.

Stiäl man annars Fä/ Nöth/ Swijn/ Fåår/ Geet eller hwat han stiäl i hwsom inne/ eller å Mark ute/ som åårs gammalt är/ drager i skogh eller skiwl/ och nötir thet thär/ eller i sielffs sins Huse eller annars mans: Then tolkit gör/ han hetir Gortiufwer. Warder han fångin/ och Tiufnader medh honom/ tå skal han bindas/ och til Tings föras medh tiufnade/ och thär witna låta medh tolff Mannom/ och swäria at han är fander tiufwer/ åth then tiufnade som medh honom thijt fördes. Sidan swå är giort/ tå skal han dömas till green och Galga/ och ligge ogilder fore sina gerning. Aff hans Lösorum tagi Målsägande tridiung/ annan Konunger/ tridia Häradet.

V Capitel

Om Gortiufwer warder ey fångin widh färska Gerning.

Nu warder man ey fångin widh ferska gerning/ och witis honom tolik saak/ Tå skal Häradznempd han antiggia wäria eller fälla. Fälles han/ Gälde åter Bondanom thet han staal/ och å fyratigi Mark til treskiptis: Och ey Lijff miste/ och ye hans Boo skiptis. Wärs han/ Wari saklös.

Källa

• Christian Häthén och Per Nilsén. Svensk historisk lagbok. Rättshistoriska källtexter. Studentlitteratur 2004. ISBN 91-44-03020-7