Kungl. teatrarne under ett halft sekel 1860-1910/Carl Henrik Christiernsson

Från Wikisource, det fria biblioteket.
←  Per Adolf Janzon
Kungl. teatrarne under ett halft sekel 1860-1910 : personalhistoriska anteckningar
av Johannes Svanberg

Carl Henrik Christiernsson
Henriette Rebecca Jacobson  →


[ 31 ]

Carl Henrik Christiernsson. K. T:ne 1 juli 1870—30 juni 1885.

Född i Stockholm den 24 aug. 1845. Efter att ha idkat studier för den farmaceutiska banan kom han den 1 nov. 1866 till Kungl. Teatrarnes elevskola, där han den 1 juli följande år blef antagen till ordinarie elev. Under spelåren 1870—1877 var han anställd uteslutande som skådespelare och kvarstod i denna egenskap till 1885. Men småningom vände han sig till regissörsfacket och det undervisande arbetet vid scenen. Åren 1877—1885 var han sålunda, vid sidan om sin skådespelareverksamhet, lärare i deklamation vid elevskolan, hvars föreståndare han blef 1881. Samma år blef han jämväl regissör för det större skådespelet, och denna befattning skötte han till [ 32 ]utgången af spelåret 1888—1889. Sommaren 1889 innehade han tillsammans med skådespelaren Richard Wagner Djurgårdsteatern, och spelåren 1889—1896 voro dessa båda direktörer för Södra Teatern. År 1895 antogs han därjämte till regissör vid Kungl. Dramatiska Teatern och innehade denna befattning till 1901, då han afgick med pension. Bland de roller han under sin tjugufemåriga skådespelarebana utförde må nämnas Rörlund i »Samhällets pelare», Rhaistes i »Kungarne på Salamis», Arbacos i »Sardanapalus», Nils Stensson i »Fru Inger till Östråt», Prosper i »Män af ära» och Linneus i hans eget dramatiska debutarbete »Ungdom». Vid sitt 25-årsjubileum 1891 dekorerades han med medaljen »Litteris et artibus».

Som dramatisk författare och som öfversättare och bearbetare för scenen utöfvade han en mycket flitig verksamhet. Hans första originalarbete var femaktskomedien »Ungdom», som gafs första gången 1881, och bland hans öfriga arbeten för scenen kunna nämnas sagospelet »Per Svinaherde» (1887) och operan »Granadas dotter» (1892), till hvilka båda stycken Ivar Hallström komponerat musiken, vidare det på sin tid synnerligen populära lustspelet »Gurli» (som gafs första gången på Kungl. Dramatiska Teatern 1898 med fru Ellen Hartman i titelrollen) samt lustspelet »Castor och Pollux» (1900).

Efter sin afgång från Dramatiska Teatern var han några år regissör vid Svenska Teatern och Vasateatern.

Efter flerårig sjukdom afled han i Lund den 9 jan. 1915. — Han var gift två gånger: första gången den 22 mars 1875 med premierdansösen Agnes Wilhelmina Fredrika Grundström (skilsmässa den 18 febr. 1882), andra gången den 10 juni 1882 med skådespelerskan Sophia Dorotea Valenkamph.