Kungl. teatrarne under ett halft sekel 1860-1910/Kansliet

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till: navigering, sök
←  Direktörer för den dramatiska scenen Kungl. teatrarne under ett halft sekel 1860-1910
personalhistoriska anteckningar

av Johannes Svanberg

Kansliet
Förste Regissörer  →


[ 44 ]

Kansliet.

Daniel Hvasser, sekreterare och ombudsman 1 juli 1859—1871. (Se Förste direktörer.)

Carl Oscar Wijkander, sekreterare och ombudsman 1 maj 1871—30 juni 1881.

Född i Stockholm den 7 maj 1826. Föräldrar: kyrkoherden och kungl. hofpredikanten Anders Wijkander och Eva Margareta Widegren. Student i Uppsala 1844, bevistade som frivillig vid 4:e danska liniebataljonen fälttåget i Danmark 1848, aflade kansli- och kameralexamina i Uppsala 1849, hvarefter han inskref sig i Finansdepartementet med flera ämbetsverk. År 1855 lämnade han tjänstgöringen i hufvudstaden sedan han utnämnts till tulldistriktschefs-sekreterare i Göteborg, men redan året därpå öfvergaf han tjänstemannabanan och blef — jämte Claes Lundin, den sedermera mycket kände och framstående medarbetaren i Stockholms Dagblad — delägare i ett handelsbolag i Göteborg, hvilket dock ej ägde bestånd längre än till 1858, med anledning af den då rådande handelskrisen. Wijkander stannade dock i Göteborg, förberedande litterär verksamhet, men kallades år 1863 af Kungl. Teaterns direktör, friherre Eugène von Stedingk, som var hans vän och forne Uppsalakamrat, till inspektör och litteratör vid den då till kunglig dramatisk teater förvandlade Stjernströmska Mindre Teatern. Ar 1868 blef han, med bibehållande af litteratörsbefattningen, intendent vid samma teater samt förordnades år 1871 till sekreterare och ombudsman vid de kungliga teatrarne. På egen begäran erhöll han 1878 afsked från intendentsbefattningen vid den dramatiska scenen och 1881 lämnade han äfven sekreteraretjänsten. Ar 1891 flyttade han från hufvudstaden [ 45 ]till Helsingborg, där han sedermera var bosatt till sin död den 20 jan. 1899.

Oscar Wijkander, som var en både produktiv och omtyckt dramatisk författare, började som sådan redan år 1854 med det historiska skådespelet »Lucidor», hvilket, med Georg Dahlqvist i den olyckliga skaldens roll, väckte stort uppseende. Sedermera följde »Amaranterorden» (1864) med Elise Hwasser som Drottning Christina, »En konung» (1870) med Edvard Swartz som Gustaf den tredje, hvilket stycke året förut hade blifvit prisbelönt af Svenska Akademien, »Siri» (1874), »Svart i rödt» (1876), »Berta Malm» (1883), »Medborgerligt förtroende» (1884) och »Fru Madeleine Bunge» (1886) — samtliga dessa stycken uppförda på de kungliga scenerna. Flera af dessa stycken blefvo öfversatta till utländska språk, i synnerhet tyska, men äfven holländska och tscheckiska. Wijkander var äfven en af våra flitigaste öfversättare för teatern och han öfversatte eller bearbetade mer än hundra stycken från franska, tyska och danska. Bland de mera bekanta öfverflyttningarna till vårt språk äro Schillers »Fiesco», Sardous »Allt för fosterlandet» och »Onkel Sam», Alexandre Dumas d. y:s »Falska juveler» och Molbechs »Ambrosius». År 1876 utnämndes han till hofintendent. R. V. O. 1872, innehade dessutom »Litteris et artibus» och danska Erindringsmedaljen. — Gift 1. i Göteborg 1856 med Mathilda Veronica Anna Münzer (från Böhmen, död 1866), 2. i Helsingborg 1883 med Christina Hallberg.

Johan Erik Dumrath, sekreterare och ombudsman 1 juli 1881—1883 (tjänstledig från hösten 1882).

Född i Stockholm den 6 april 1850. Föräldrar: kamreraren i Kungl. Arméförvaltningen och materialförvaltaren vid Kungl. Teatern Johan Henrik Dumrath och Anna Carolina Wahlberg. Kamrerare och sekreterare i Handelsflottans Pensionsanstalt 1879, hofkamrerare 1881. Före sin anställning som sekreterare vid Kungl. Teatrarne tjänstgjorde han som extra kanslist å teaterkansliet. Bibliotekarie för det dramatiska biblioteket 1880. Dumrath ådagalade i Kungl. Teatrarnes tjänst stor duglighet, strängt ordningssinne och en rastlös flit, och blef för sin nitiska verksamhet utmärkt med Konungens enskilda medalj. Efter årslång sjukdom afled han i Neapel den 7 maj 1883.

[ 46 ]Carl Alfred Grandinson, sekreterare och ombudsman 4 nov. 1882—30 juni 1888.

Född i Stockholm den 2 sept. 1826. Föräldrar: kungl. myntmästaren, assessor Johan Alexander Grandinson och Carolina Gustava Croon. Student i Uppsala 1845, aflade juridico-filosofie kandidatexamen, hvarefter han inskrefs i Civildepartementet, men fortsatte studierna i Uppsala, där han 1850 undergick examen för inträde i rättegångsverken, samt blef e. o. notarie i Svea Hofrätt. Regementsskrifvare vid Kungl. Andra Lifgardet 1858, kopist i Civildepartementet 1861 och kanslist i samma verk 1862, tjänstgjorde som sekreterare vid svenska afdelningen å världsexpositionen i London 1862, utnämndes till byråchef för den ekonomiska och administrativa afdelningen i Kungl. Järnvägsstyrelsen 1865 hvarifrån han efter 22 års trägen tjänstgöring vid detta verks upphörande öfverflyttades på indragningsstat. Under sin sexåriga verksamhet vid Kungl. Teatrarna uträttade han mycket till teaterförhållandenas ordnande och utvecklade en i allt gagnande verksamhet. R. V. O. 1866, R. S:t O. O. 1871 och R. N. O. 1877. Under de senare åren af sin lefnad var han med sin familj bosatt i Djursholm, där han afled den 18 okt. 1899. — Gift den 11 nov. 1862 med Magdalena (Malla) Maria Lindblad född den 4 juli 1835, död den 6 jan. 1917 (dotter af tonsättaren Adolf Fredrik Lindblad).

*              *
*

Emil Josef Petterson, kontrollör öfver den ekonomiska förvaltningen vid Kungl. Operan 1 juli 1888—30 juni 1898, ekonomiinspektör vid Kungl. Teatern från den 1 juli 1898.

Född i Ramnäs i Västmanland den 1 april 1861. Föräldrar: organisten och skolläraren Fredrik Petterson och Anna Christina Olson. Student i Västerås 1880. Ingick i Riksbankens tjänst 1881, blef tillförordnad tjänsteman därstädes 1889 och ordinarie kontorsskrifvare 1891. Samtidigt var han anställd vid Kungl. Teatern, där han i oktober 1882 af den dåvarande direktören, Henrik Westin, antogs som kanslist. Vid Conrad Nordqvists öfvertagande af operaverksamheten blef han kontrollör öfver hela den ekonomiska förvaltningen, jämväl med delvis samma åligganden som sekreterarne förut haft. Då Kungl. Teaterns verksamhet samtidigt med inflyttningen i nya operahuset sommaren 1898 öfverläts på ett aktiebolag ansåg sig bolagets styrelse [ 47 ]böra fösräkra sig om Pettersons medverkan i ännu större utsträckning än förut och erbjöd honom den då nyinrättade ekonomiinspektörsbefattningen. Han afgick då från Riksbanken för att helt kunna ägna sig åt Kungl. Teaterns tjänst. År 1896 blef han kamrerare vid Kungl. Teatrarnes Pensionsinrättning, 1895 ledamot och sekreterare i styrelsen för De sceniska artistemas understödsfond, ordförande i styrelsen för Operabalettens enskilda kassa från 1898 och ordförande i styrelsen för Operakörens enskilda kassa under åren 1893—1915. Den 1 dec. 1899 utnämndes han till riddare af Vasaorden och efter 30 års tjänstgöring vid Kungl. Teatern erhöll han år 1912 Konungens enskilda medalj. — Gift den 4 sept. 1896 med Magdalena Grandinson (dotter af byråchefen s. m. sekreteraren vid Kungl. Teatrarne, Carl Alfred Grandinson.)

*              *
*

Frithiof August Cronhamn, sekreterare vid Kungl. Operan 1 juli 1888—30 aug. 1892.

Född i Stockholm den 26 juni 1856. Föräldrar: sekreteraren vid Kungl. Musikaliska Akademien Johan Peter Cronhamn och hans hustru i tredje giftet Augusta Mathilda Lönngren. Efter aflagd studentexamen ingick han som e. o. tjänsteman i Tullverket, samtidigt hvarmed han en kortare tid var medarbetare i Dagens Nyheter. Sedermera blef han musikrecensent i Nya Dagligt Allehanda och utgaf därjämte en veckokorrespondens till landsortstidningar, kallad »Hvad Nytt från Stockholm?», som sedermera ombildades till en illustrerad veckotidning. Han utnämndes till bibliotekarie vid Kungl. Musikaliska Akademien 1883 och till kanslist i Kungl. Maj:ts Orden 1888 samt var innehafvare af medaljen »Litteris et artibus». Sedan han afgått från sin befattning vid Kungl. Operan erhöll han hofkamreraretiteln. Han afled i Stockholm den 28 april 1897.

Lars Emanuel Nilson, sekreterare vid Kungl. Operan 1 sept. 1892—30 juni 1893.

Född i Göteborg den 8 okt. 1853. Föräldrar: Levi Nilson och Katharina Sahlin. Han var före sin anställning vid Kungl. Operan engagerad som sekreterare hos Wilhelm Rydberg vid Stora Teatern i Göteborg spelåret 1885—1886 och hos August Lindberg vid samma scen 1890—1892. Efter sin afgång från [ 48 ]Kungl. Operan var han under flere år sekreterare vid Svenska Teatern. Spelåret 1902—1903 var han föreståndare för Olympiateatern vid Karlavägen.

Ludvig Oscar Josephson, sekreterare vid Kungl. Operan 1 juli 1894—31 dec. 1896. (Se Sceniska konstnärer.)

Johannes Svanberg, sekreterare vid Kungl. Operan 1 jan. 1897—30 juni 1898, sekreterare (och tillika kassör — se nedan) vid Kungl. Teatern 1 juli 1898—30 juni 1908.

Född i Örebro den 25 dec. 1852. Föräldrar: köpmannen Peter Josias Svanberg och Sophia Mathilda Bruhn. Efter slutade skolstudier anställd på handelskontor, först under ett par år i födelsestaden, därefter i Stockholm från 1873 till 1880. Ägnade sig sedan åt teaterverksamhet, först en kortare tid som skådespelare, men sedermera dels som regissör, dels som sekreterare och som kassör: vid Mindre Teatern i Stockholm, vid Stora Teatern i Göteborg och vid Vasateatern i Stockholm. Kanslist vid Kungl. Operan från den 8 sept. 1896 och sekreterare från den 1 jan. 1897 med hvilken syssla från den 1 juli 1898 (vid inflyttningen i nya operahuset) förenades kassörsbefattningen; innehade båda dessa befattningar till den 1 juli 1908, då Albert Ranft tillträdde operachefskapet, därefter endast kassörsbefattningen. Var en af Svenska Teaterförbundets stiftare och förbundets sekreterare under dess nio första år, 1894—1903. Sekreterare vid den med Allmänna Konst- och Industriutställningen 1897 förbundna Teater- och Musikutställningen. Var med om att grundlägga Musikhistoriska Museet och har varit denna institutions föreståndare alltifrån dess tillkomst år 1899, i hvilken egenskap han år 1909 erhöll medaljen »Litteris et artibus». Då Sveriges Teaterhistoriska Samfund i maj 1912 bildades var Svanberg en af initiativtagarne till detsamma och från samfundets tillkomst sekreterare i dess styrelse. — Gift i Stockholm den 27 okt. 1891 med skådespelerskan Siri Sofia Maria Dahlqvist (dotter af premieraktören vid Kungl. Teatern Georg Dahlqvist); efter att under ett par år ha varit elev vid Kungl Teatrarnes elevskola, debuterade hon på Mindre Teatern som Julienne i skådespelet »Handtverkaren» den 20 nov. 1873, och var därefter anställd vid Stora Teatern i Göteborg och Svenska Teatern i [ 49 ]Helsingfors samt vid fru Thérèse Elfforss' och C. O. Lindmarks sällskap tills hon år 1888 afgick från scenen; hon var född i Stockholm den 15 maj 1852 och afled därstädes den 7 maj 1916.

Carl Fredrik Georg Stenfelt, »privatsekreterare» vid Kungl. Teatern 1 juli 1908—30 juni 1910.

Född i Prestboda i Tutaryds socken i Småland den 5 aug. 1851. Föräldrar: kaptenen Johan August Stenfelt och Maria Elisabeth (Betty) Bexell. Student i Växiö 1872. Ämnade först blifva läkare och studerade i Uppsala åren 1872 och 1873. Begåfvad med en vacker, mjuk och behaglig tenorröst beslöt han emellertid att ägna sig åt sången och började taga undervisning för friherre Uno von Koskull, hvarefter han reste till Paris, där han från våren 1878 till 1880 fullkomnade sina studier för professor Vartel. Återkommen till Sverige tog han anställning vid Nya Teatern i Stockholm för spelåret 1881—1882, vid operasällskap i Kristiania 1882—1883, vid Mindre Teatern i Stockholm 1883—1884, vid Stora Teatern i Göteborg 1884—1886, vid Nya Teatern i Stockholm 1886—1887, hvarefter han debuterade å Kungl. Stora Teatern den 29 sept. 1887 som Leopold i »Judinnan». Då denna debut ej föranledde till engagement tog han ånyo anställning för spelåret 1888—1889 vid Nya Teatern, som fr. o. m. detta spelår benämndes Svenska Teatern; därefter var han anställd vid Svenska Teatern i Helsingfors 1889—1890 och vid Vasateatern 1891—1895. Från år 1906 sekreterare vid Albert Ranfts teatrar, och under dennes operachefskap anställd som »privatsekreterare» vid Kungl. Teatern. Gift i Göteborg den 23 dec. 1884 med operettsångerskan Edit Alma Nathalia Ljunggren (född 1859).

Gustaf Fredrik Törner, kamrerare och kassör vid Kungl. Teatern, vid de förenade Kungl. Teatrarne och vid Kungl. Operan 13 juli 1852—30 juni 1898.

Född i Stockholm den 26 maj 1821 i kungliga operahuset, där hans fader hade sin boställsvåning. Fadern var nämligen öfversten Johan Peter Törner, andre direktör vid »Kongl. Maj:ts Hofcapell och Spektakler» under åren 1812—1832 och under april—juli sistnämnda år tillförordnad förste direktör. — Den [ 50 ]1 februari 1842 fick sonen vid ännu ej fyllda 21 år anställning som kanslist vid Kungl. Teatern och innehade denna befattning till den 13 juli 1852, då han blef kamrerare efter sin broder, Carl Gabriel Törner (död i Stockholm den 20 dec. 1873), och på denna post kvarstod han i icke mindre än 46 år. Vid Daniel Hvassers död blef Törner tillförordnad sekreterare och såsom sådan tjänstförrättande teaterchef från den 11 mars till omkring den 20 april 1871, under förste hofmarskalken af Edholms vistelse i utlandet. Förutom sin teatertjänst innehade han befattning som kammarskrifvare i Kungl. Kammarrätten 1853—1864, revisor därstädes från 1864, kassör och bokhållare vid Stockholms Stads Brandförsäkringskontor 1857, och kamrerare i Kungl. Teatrarnes Pensionsinrättning 1862—1896, hvilken senare befattning han likaledes fick öfvertaga efter den äldre brodern.

Vid sidan af sina ämbetsåligganden utarbetade Törner under sin ovanligt långa tjänstetid de mest noggranna anteckningar rörande Stockholms teatrar från år 1773, hvilka i handskrift i fyra folioband inköptes af Kungl. Teatern, och af dess dåvarande litteratör, protokollsekreteraren, s. m. kanslirådet F. A. Dahlgren begagnades för hans så värdefulla verk »Anteckningar om Stockholms teatrar»; Törner hade alltså en icke ringa del i dessa, då det ju var de af honom upprättade handlingarna, som lågo till grund för desamma. Fjärde delen af Törners handskrift innehåller redogörelse för Kungl. Teaterns ekonomi från 1812 och begagnades vid den utredning som föregick en till 1856 års riksdag afgifven proposition om förhöjning af statsanslaget till Kungl. Teatern. Törner kvarstod som kamrerare ända till dess teaterverksamheten öfverläts till ett aktiebolag år 1898, då han tillföljd af sjuklighet och hög ålder ansåg sig böra afgå. Måhända hade äfven »operahusets gamle tomte», såsom han själf brukade kalla sig, svårt att finna sig tillrätta i den nyare tidens förhållanden.

Vid sitt tillbakaträdande från den plats, som han med så mycken heder beklädt, kunde han skåda tillbaka på en tjänstetid af sammanlagdt mer än 56 år, under hvilken tid han med aldrig svikande plikttrohet skötte sin ansvarsfulla befattning, städse lika högt värderad af de många direktörer, under hvilka han hade arbetat, som omtyckt af teaterpersonalen för sitt [ 51 ]vänliga och anspråkslösa väsen. Hans nit, ordningssinne och rättrådighet voro höjda öfver allt beröm.

Törner utnämndes till riddare af Vasaorden 1871 och var därjämte innehafvare af medaljerna »Illis quorum meruere labores» och »In sui memoriam», hvilken sistnämnda utmärkelse tilldelades honom den 1 febr. 1897 med anledning af att han då varit anställd i den kungliga teaterinstitutionens tjänst i 55 år. Genom teaterchefen friherre Knut Bonde blef han på 1850-talet erbjuden titeln af hofkamrerare, och vid Henrik Westins afgång från chefskapet erbjöds honom af statsminister Themptander att blifva förste direktör vid de kungliga teatrarne. Han afböjde emellertid båda dessa anbud. — Han afled i Stockholm den 24 nov. 1898.

I 39 år var Törner i ett lyckligt äktenskap förenad med den utmärkta premierdansösen vid Kungl. Teatern Maria Charlotta Norberg, med hvilken han blef gift den 18 juni 1853. Fru Törner, som var född i Stockholm den 27 dec. 1824, blef premierdansös den 1 juli 1847, men afgick från scenen redan vid 35 års ålder den 31 dec. 1859. År 1884, alltså 25 år efter sin afgång från Kungl. Teaterns balett, erhöll hon medaljen »Litteris et artibus». Hon afled i Stockholm den 25 febr. 1892.

Johannes Svanberg, kassör vid Kungl. Teatern från den 1 juli 1898. (Se ofvan.)

*              *
*

Axel Ekstrand, kanslist vid Kungl. Teatrarne 1 juli 1863—30 juni 1868.

Född den 13 sept. 1817. Uppbördskommissarie i Stockholm 1847. R. V. O. 1873.

Emil Josef Petterson, kanslist vid Kungl. Teatrarne från okt. 1882—30 juni 1888. (Se ofvan.)

Clementine Alexandra Fredrika Lindqvist, kanslist vid Kungl. Teatrarne 1 dec. 1882—30 juni 1888, vid Kungl. Operan 1 juli 1888—30 juni 1898, vid Kungl. Teatern från 1 juli 1898.

Född i Stockholm den 13 sept. 1859. Föräldrar: matematiske instrumentmakaren Carl Axel Lindqvist och Fredrique Enberg. På trettioårsdagen af sitt inträde i Kungl. Teaterns tjänst erhöll hon Konungens enskilda medalj.

[ 52 ]Johannes Svanberg, kanslist vid Kungl. Operan 8 sept.—30 dec. 1898. (Se ofvan.)

*              *
*

Per Johan August Falck, kamrerare och kassör vid Kungl. Dramatiska Teatern 1 juli 1888—30 juni 1907.

Född i Stockholm den 15 febr. 1843. Började sin teaterbana 1865, då han debuterade som skådespelare vid ett litet teatersällskap, som spelade i Davidsons norra paviljong vid Drottninggatan. Sedan var han anställd vid olika sällskap, spelåret 1869—1870 hos E. J. Hafgren vid Mindre Teatern, 1870—1874 vid Wilhelm Åhmans sällskap, som större delen af året spelade i Göteborg, och under sommarmånaderna i Kristiania. Då Åhman hösten 1874 upplöste sitt sällskap öfvergick en stor del af detsamma, däribland Falck, till det sällskap som Stjernström då samlat för sin nybyggda teater på Blasieholmen. Vid Nya Teatern verkade Falck, liksom förut hos Åhman, både som skådespelare och som underregissör och kvarstod där äfven sedan Josephson och Holmquist, åren 1879—1887, innehade teatern och var då tillika teaterns kassör. Under spelåret 1887—1888 förhyrdes Nya Teatern af en association, för hvilken Falck samt August Warberg och Axel Collin voro styresmän. — Då de båda kungliga teatrarna år 1888 upphörde att stå under gemensam förvaltning blef Falck kamrerare och kassör vid Kungl. Dramatiska Teatern, där han sedan kvarstod så länge denna teater ägde bestånd i det gamla teaterhuset vid Kungsträdgården. Vid sin afgång från denna sin befattning utnämndes han till riddare af Vasaorden. Falck var en af stiftarne af Svenska Teaterförbundet och förbundets ekonomiförvaltare från dess stiftande till sin död. Efter flerårig sjuklighet afled han i Stockholm den 2 sept. 1908. — Gift i Vestervik den 29 mars 1877 med Ida Maria Gustafva Meiszner (död den 4 mars 1909).

Nils Johan Teodor Selander, kamrerare vid nya Kungl Dramatiska Teatern från den 1 sept. 1907.

Född i Stockholm den 24 juni 1845, son af den framstående astronomen, professor Nils Haqvin Selander och Maria Kristina Mathilda Neijber. Efter aflagd officersexamen utnämndes han till underlöjtnant vid Kungl. Värmlands regemente 1864, blef [ 53 ]generalstabsofficer 1869, lärare vid Krigshögskolan 1884 till 1894, major vid Kungl. Hälsinge regemente 1887, öfverstelöjtnant vid Kungl. Västgötadals regemente 1894, öfverste och chef för Kungl. Västernorrlands regemente 1899. K. S. O. 1:a kl. 1901. Efter sitt afskedstagandc från militärtjänsten blef han kamrerare vid Kungl. Dramatiska Teatern. — Gift i Stockholm 1872 med Mathilda Constance Behrling.

*              *
*

Per Johan Ossian Hamrin, sekreterare vid Kungl. Dramatiska Teatern 1 juli 1891—30 juni 1898, ånyo 1 juli 1904—30 juni 1907. (Se Sceniska konstnärer.)

Emil Grandinson, sekreterare vid Dramatiska Teatern 1 juli 1898—30 juni 1904.

Född i Stockholm den 18 sept. 1863. Föräldrar: byråchefen, s. m. sekreteraren vid Kungl. Teatrarne Carl Alfred Grandinson och Malla Lindblad. Efter några års studier vid Uppsala universitet, där han år 1888 aflade filosofie kandidatexamen, var han under någon tid anställd som sekreterare vid Svenska Teatern, som under spelåren 1888—1890 innehades af skådespelaren Emil Hjertstedt. Under de närmast följande åren var han redaktionssekreterare i tidskriften Ord och bild, och i dess spalter publicerade han sina för sakkunskap, oväld och godt omdöme mycket uppmärksammade teaterkritiker. Åren 1893 och 1894 hade han tillsammans med Harald Molander en teateragenturfirma, som bl. a. ordnade och administrerade den turné, som den berömde franske skådespelaren Febvre i november 1893 gjorde i de skandinaviska länderna, och hösten 1894 ledde han Ida Aalberg-turnén, hvilken, trots det ogynnsamma ekonomiska resultatet, blef en god skola för honom. Dessutom ledde han turnéer i Sverige för den franska skådespelerskan Jane Hadingk med sällskap, äfvensom för den framstående direktören för den bekanta Théâtre de l’Oeuvre i Paris, Lugné-Poe. 1898 befanns han behöflig för Damatiska Teatern såsom sekreterare och biträdande regissör, och 1901 avancerade han till förste regissör. Spelåren 1901—1904 var han sålunda både förste regissör och sekreterare. Därjämte var han under flera år lärare i franska språket vid teaterns elevskola. Regissörsbefattningen innehade [ 54 ]han såväl under de återstående åren af den gamla Dramatiska Teaterns tillvaro som under den nya teaterns fyra första år.

Som regissör uppsatte han (enligt författarens uttalade önskan) så godt som alla de Strindbergs verk, som under denna tid upptogos på Dramatiska Teatern, samt »Köpmannen i Venedig», »Romeo och Julia», »En midsommarnattsdröm», »Så tuktas en argbigga», »En venetiansk komedi», »Cyrano de Bergerac» m. fl. såväl klassiska som moderna verk.

Vid utgången af spelåret 1910—1911 nödgades han dock lämna denna sin befattning efter 14 års allmänt erkänd förtjänstfull verksamhet. Också väckte hans ofrivilliga afgång från denna scen en ej ringa uppmärksamhet. Han blef emellertid genast erbjuden anställning som förste regissör och scenisk instruktör vid Intima Teatern, där han kvarstod till sin död. Efter en nära tvåårig sjuklighet afled han å Sabbatsbergs sjukhus den 7 juli 1915.

Emil Grandinson var en af den svenska scenens kunnigaste och mest mångsidigt verkande män. Bredvid utöfvandet af sin sceniska verksamhet var han en flitig öfversättare på såväl vers som prosa af opera- och dramatisk litteratur, och var dessutom en värderad medarbetare i tidningar och tidskrifter inom det område, som sedan ungdomen varit honom kärt. Han ställde dock aldrig sin egen person i förgrunden, det var tvärtom ett lynnesdrag hos honom att undvika offentligheten. Han var en fint kultiverad personlighet med en grundlig beläsenhet.

Holger August Nyblom, sekreterare vid nya Kungl. Dramatiska Teatern 1 juli 1907—30 juni 1910.

Född i Uppsala den 27 dec. 1874. Föräldrar: professorn vid Uppsala universitet Carl Rupert Nyblom och Helena Roed. Fil. kandidat i Uppsala 1899, fil. licentiat i Lund 1901. Studerade sång och språk i Frankrike och Italien 1896—1897. Tillförordnad medarbetare i Svenska Akademiens Nobelinstitut 1905—1907. Lärare vid Kungl. Musikkonservatoriet i italienska språket 1906 och i franska 1914. Tillförordnad kamrerare vid Kungl. Musikaliska Akademien från januari 1911 till den 1 nov. 1916 då han tillträdde befattningen som chef för Aktiebolaget Nordiska Kompaniets konst-, antikvitets- och [ 55 ] musikafdelning. Han har föröfrigt varit medarbetare i ett flertal tidningar i Stockholm. — Gift i Göteborg den 14 mars 1902 med Valborg Johansson.