Nattmarschen i Sankt Eriks gränd
| ← Huruledes månen intresserar sig för Glunten och Magistern |
|
Dagen därpå → |
| På Wikipedia finns en artikel om Gluntarne. |
Glunten
Framåt marsch!
Magistern
Gå på!
Glunten
Höger om!
Magistern
Rätt så!
Glunten
Hu, så beckande mörkt i natt!
Magistern
Gör detsamma.
Glunten
Ja men!
Magistern
Men var ä’ vi?
Glunten
I gränd.
Magistern
Vete fan vad jag fått för en hatt.
Glunten
Vem är det?
Magistern
Va’ sa?
Glunten
Svara strax!
Magistern
Wer da?
Glunten
Varför står herr’n och lurar så sent?
Magistern
Nå, så tokigt!
Glunten
Hur så?
Magistern
Det är pumpen!
Glunten
Hå, hå!
Magistern
Ber om ursäkt . . . var ej illa men’t.
Bägge
Arm i arm framåt!
Kors så vinglig stråt!
Jag var dum, som åt . . .
borde supit på’t.
Det var hin till Eriksgata, mörk och smutsig,
kall och våt.
Jämna steg, takt tu!
Så, nu går det ju?
Akta knuten nu!
Håll du truten du!
Aj! Ohoj! Pladask i smutsen ligger nu
båd’ jag och du.
Magistern
Ja, så går det till slut med all världslig fröjd
hur man ock balanserar, så bär det kull.
Bägge
Och till rännstenens djup från salongens höjd är
ett tuppsteg, min bror, se’n man väl är full.
Glunten
Det är märkvärdigt dock vad man faller lätt
och hur svårt det se’n har sig att komma opp!
Bägge
Ja, den tyngdlagen fjäskar på alla sätt,
för att rätt chikanera vår arma kropp.
Glunten
Hör du brandvaktens rop, som på Dombron
står?
Magistern
Nå, den hjälpen den kom som från skyn!
Bägge (ropa)
Du skall få dig en sup som till stortån går,
om du halar oss opp utur dyn.
(De få hjälp av brandvakten.)
Glunten
Hedersvän, tag ett tag ... noch ein mal ... se så där!
Magistern
Din belöning blir stor om ock sen.
Bägge
Du är lycklig ändå, ty du vet vart det bär;
du har stadgade, sansade ben.