O Gud, det är en hjärtans tröst

Från Wikisource, det fria biblioteket.
O Gud, det är en hjärtans tröst
av Laurentius Jonae Gestritius
Den fjärde versen tilldiktad av Jesper Swedberg 1694. Verserna 4—5 i Lilla Psalmisten 1909 (nr 163 Giv oss, o Gud, din Ande god) under rubriken "Bönesånger". På Wikipedia finns en artikel om O Gud, det är en hjärtans tröst..


1.
O Gud, det är en hjärtans tröst
Att i ditt hus få komma,
Där vi få glädjas av din röst
Med alla dina fromma.
Hur väl det i ditt tempel går,
Hur helgedomen härlig står,
Det är stor lust att skåda.

2.
I dino huse är en dag
Fast bättre till att bliva
Än allt det nöje och behag
Som världen har att giva.
Fullkomlig glädje hos dig är
Uti din boning, Herre kär,
Där du dig uppenbarar.

3.
Ty bedje vi så innerlig,
Att du vår själ förunnar
Den nåd att städs hugsvala sig,
Där man ditt ord förkunnar;
Och låt oss där din ära se,
Din härlighet oss där bete
Till fröjd förutan ände.

4.
Giv oss, o Gud, din Ande god,
Som på din väg oss leder,
Upplyser, styrker håg och mod
Och nådigt oss bereder,
Att vi ditt ord må rätt förstå
Och oss därefter ställa så,
Att ditt namn alltid helgas.

5.
Vi prise dig, o Fader kär,
Vi dig, o Jesu, äre,
Dig Helge And' som trösten är
Vi lika lov hembäre,
Som det i allan tid har skett
Vi sjunge därtill: Amen.