Post- och Inrikes Tidningar 1836-01-12

Från Wikisource, det fria biblioteket.
 
Hoppa till: navigering, sök
←  N:o 7. Måndag 11 januari 1836 Post- och Inrikes Tidningar

N:o 8. Tisdag 12 januari 1836
N:o 9. Onsdag 13 januari 1836  →
Index. Som separat artikel finns Utdrag af ett bref...


[ 1 ]

SVERIGES STATS-TIDNING,
eller
POST- och INRIKES TIDNINGAR.

N:o 8. Tisdagen den 12 Januari 1836.


Meteor. Obs Den 11 Jan. kl. 2 e. m. Barom. 25,53, 1 3/4 gr. kallt, S. mulet. Kl. 9 e. m. Barom. 25,37, 1 gr. kallt, S. mulet. — Den 12 Jan. kl. 6 f. m. Barom. 25,09; 1/2 gr. kallt, S. storm, mulet, snöat under natten.


Officiella Afdelningen.

Kongl. Maj:t har, under den 9 innevarande månad, till Domprost i Skara samt Kyrkoherde i Härlunda, Bjerke och Hendene tillhörande landsförsamlingar, i Nåder utnämt och förordnat Eloqventiæ & Poëseos Lectorn vid Skara Gymnasium, Prosten och Kyrkoherden, Theologie Doctorn, Magister Jonas Kjellander.

= Under samma dag, har Kongl. Maj:t i Nåder utnämt och förordnat Komministern Zacharias Alexander Gyllensteen, att vara Kyrkoherde uti Skredsviks, Herrestads och Högås församlingars Regala Pastorat af Götheborgs Stift.

= Kongl. Maj:t har, under den 19 sistl. December, i Nåder utnämt och förordnat Under-Löjtnanten i Armén, Fredrik Freidenfelt, till Löjtnant derstädes.

= Kongl. Maj:t har, under samma dag, i Nåder förordnat Lands-Kamereraren Fredrik Håkan Gasslander och Handlanden Bengt Andersson, att vara Ledamöter uti Wennersborgs Lazaretts- och Kurhus-Direktion; samt Kongl. Hofpredikanten och Kyrkoherden Carl Gustaf Åhgren, Brukspatronen Johan Gustaf Lindberg, Rådmannen Magnus Ulrik Hallborg och Färgaren Johan Petter Pomp, att vara Ledamöter uti Borås Lazaretts- och Kurhus-Direktion.


Hrr Fullmäktige i Rikets Ständers Bank hafva, under den 7 innevarande Januari, beslutat att låta utfärda konstitutorial för E. O. Kontorsskrifvaren i Kassa-Kommissarie-Kontoret, Carl Gustaf Lyberg, å Kontorsskrifvaretjensten i samma Kontor.


Vid föredragning af Kongl. Maj:ts och Rikets Kammar-Kollegii underdåniga skrifvelse den 21 nästlidne December, har, på grund af verkställd uträkning öfver medelpriset för Stats-Verkets behållna, disponibla spanmål, i råg och korn, efter förledet års för de särskilta Länen fastställde markegångspris, Kongl. Maj:t, under den 9 dennes, i Nåder bestämt Riksmarkegångspriset, för innevarande år 1836, å Penningelöntagares aflöningsspanmål, till Sex Riksdaler tjugosex skillingar banko för Tunnan.


AF KONGL. MAJ:T I NÅDER AFGJORDA
ENSKILTA MÅL:

Uppå Krigs-Expeditionens föredragning:

Underdåniga ansökningar: Hufvudsakligen bifallen: Mönsterskrifvaren vid Vestgötha-Dahls Regemente Joh. Krulls om understöd till återuppförande af genom vådeld förstörda åbygguader vid Mönsterskrifvare-bostället Hullsjö Nohlgården. Förklarad förfalla: Mönsterskrifvaren Joh. Krulls, om ersättning för skiftes- och utflyttningskostnader vid Bostället Hullsjö Nohlgården.

Uppå Kammar-Expeditionens föredragning:

Underdåniga ansökningar: Bifallna: Bonden Nils Henriksson Lakakaskis, att med hustru ock barn få öfverflytta till Finland; Fransmannen Crozets, om Svensk Medborgarrätt; Borgmästaren Hambræi, om 1 års tjenstledighet. Villkorligen bifallen: f. d. Korporalen Rasmussons från Danmark, om tillåtelse att här vistas. Afslagen: f. d. Löjtnant Gumelii, om kompetens till Lands-Stats-tjenster, ehuru han icke tagit de derföre föreskrifna Examina.

Uppå Handels- och Finans-Expeditionens föredragning;

Underdåniga ansökningar: a) Bifallna: Af Anders Årsell, om tillstånd att i och utom hufvudstaden med egna arbetare idka murare- och byggmästare-handtverken samt stenhuggning; Premier-Löjtnanterne J. C. Silfversparre och C. Tornqvist samt J. F. Neuendorff, om befrielse från ersättnings-ansvar i följd af gjorda anmärkningar vid deras förvaltning af Furusunds och Gisslinge quarantäns-inrättningar; Handelshuset i Carlshamn Winberg & Meijer, om tillgodonjutande af tullfrihetsförmon för en last Råg, som med Danska Galeasen Flora inkommit från Sonderburg utan Consulslegalisation af skepps- och tulldokumenterne; Skepparen å nyssnämnde fartyg Nils Paulsen, om enahanda förmon i afseende på beräkningen af afgifterne för sjelfva fartyget, b) Villkorligen bifallen: Af Konductören Nils Gustafsson, om rättighet att, utan hinder af Skråförfattningarne, tillära och försvara arbetare uti Murare- och Timmermansyrkena, c) I viss mon bifallne: Af Handlanden i Götheborg B. J. Kentel, om tullfri införsel af en maschin för beredning af Kardläder, samt om rättighet att under 5 år tullfritt eller emot nedsatt tull låta inkomma 6000 skålp. Ståltråd till kardor. (Den senare frågan är uppskjuten i anseende till upplysningars inhemtande.) d) Afslagne: Af Fabriks-Bolaget H. Schücks Enka & Comp., om rättighet att mot nedsatt tull införa ett visst qvantum svart Felb-silke. (I anledning af Sökandernes uppgift att äkta svart Felb-silke icke kan af inhemska Silkesfärgare beredas, har Kommerse-Collegium erhållit Nådig befallning, att, efter anställd närmare undersökning härom, inkomma med underdånigt utlåtande, huruvida skäl må vara för handen att i allmänhet nedsätta den för dylikt Silke bestämda införselstull.)


Icke-Officiella Afdelningen.

INRIKES UNDERRÄTELSER.

Stockholm.

Fortsättning och slut från N:o 7, af Kommerse-Kollegii afgifna Berättelse rörande Sveriges Utrikes Handel och Sjöfart under år 1834:

Exporten af jern till Nord-Amerikanska Förenta Staterna, som år 1833 uppgick till 154,830 sk℔, hvaraf 66,001 med Svenska fartyg, steg sistlidne år till 147,137 sk℔, hvaraf 48,963 under egen flagga. Denna minskning synes hafva ägt sin grund ej blott i det stillestånd, som Cholerans utbrott midt under skeppningstiden i Sverige åstadkom, utan äfven i den penningebrist och förlägenhet, med deraf härflytande falissementer, som i Förenta Staterna föranleddes af uttagandet från Unionens gemensamma Bank af der allt dittills deponerade allmänna medel, hvarigenom samma Banks verksamhet till stor del upphörde. För att ådagalägga vigten af en sådan händelse, torde det tillåtas Kollegium i underdånighet anföra, att denna Förenta Staternes gemensamma Bank, som år 1817 instiktades, i en tidpunkt, då rörelse-kapitalet i detta land nästan uteslutande bestod i sedlar, utgifne af enskilta banker utan förmåga att dem alltid inlösa, och följaktligen högst fluktuerande till sitt värde, genom sin mellankomst med specie-mynt till inlösen af dess sedlar förmådde de öfriga till enahanda inlösen och således återställde ordning i penningeverket, samt sedermera genom dess öfvervägande styrka kontrollerade de enskilta Bankernas rörelse, hvarunder krediten skapade de bytesmedel, som näringarne kräfde, samt industri och odling med en förvånande kraft uppblomstrade. Denna Banks hastiga indragning af sina diskonteringar kunde derföre ej annat än verka en stockning, så att i New-York, hvarest 20 enskilta Banker funnos med en årlig diskontering af 166 mill. Dollars; samt i Filadelfia, der diskonteringen uppgick till 160 mill., kunde goda valörer ej diskonteras för mindre än 15 à 24 procents årlig ränta. Bankernas antal i samtliga Unionen var vid samma tid 450, med ett sammanräknadt kapital af 145 mill. Dollars och 70 millioners utelöpande sedelstock, men med endast 15 millioners Speciefond, hvaraf största delen tillhörde Förenta Staternas Bank. I staten New-York voterades af Lagstiftande Korpsen ett undsättningslån till dervarande Banker af 6 mill. Den rådande penningebristen ökades ännu ytterligare genom upphörandet, enligt nya tullstadgan, af den förut medgifna kredit å tullmedel, som följaktligen måste kontant anskaffas. — Svenska jernet gälde under sådana omständigheter i början af året 85 Dollars per ton, men nedgick efter hand till 83, 82 1/2, ända till 80 Dollars. — Värdet af 1833 års export till Förenta Staterna

beräknades till 3,351,900 R:dr;
1834 års uppgick till 2,459,117 R:dr,
således minskad med 892,783
importen derifrån utgjorde år 1833 ett värde af 1,146,441  ;
år 1834 801,471
således äfven 344,970 R:dr mindre.
Öfverskottet utgjorde år 1833 2,205,459
" 1834 1,657,646 R:dr.

Innevarande års fortfarande liflighet i handeln med dessa stater ger anledning att hoppas förmånligare resultater, så framt ej något af de tvedrägtsfrön, som i denna Unions sammansättning förefinnas, och hvaribland de stridiga åsigterna af Neger-slafveriet för närvarande göra sig särdeles gällande, komma att utveckla deras inbyggares verksamhet, nu endast riktad åt förmögenhets samlande, i en för industrien fiendtlig riktning.

Svenska handeln och sjöfarten å Brasilien visar för sistl. år en ökad liflighet, så i export som import, hvaraf likväl den förra alltid i ringa mån betäcker den senare. 41 Svenska fartyg hade ditkommit lastade, nemligen 18 från hemorten och 23 på fragt; 30 återgingo med produkter till Sverige och 8 med fragtgods till fremmande Europeiska hamnar. Då dessa långväga resor framförallt bilda skickliga skeppare och kräfva dugligt sjöfolk, samt följaktligen en täflan med mindre sjövanda nationer ej så lätt på dessa farvatten uppkommer, torde såsom särdeles vigtigt för vår handelsflottas vidmakthållande kunna anses, att dylika expeditioner fortsättas och ökas. Önskligt vore för öfrigt, att Brasiliens inre politiska ställning kunde gifva åt framtiden en lika hugnande utsigt, som naturen åt dess bördiga jord: Men oreda i myntväsendet, uppror och olydnad, samt ursprunglig skiljaktighet mellan de flerfaldiga klasserna af dess inbyggare, utgöra bekymrande anledningar att befara en rubbning i detta lands närvarande rikedom och vigtiga förbindelser med den handlande verlden.

Bland Södra Amerikas öfriga stater har Plata-provinsernas Republik ansets företrädesvis kunna för Sveriges handel och sjöfart blifva af intresse, hvadan ock Kongl. Maj:t täckts utnämna en Svensk och Norrsk General-Konsul i Buenos-Ayres, hvilkeu i Jan. månad detta år sig dit begifvit. Kollegium, som redan af honom fått emottaga och meddelat de förnämsta Stapelstädernas Handels-societeter mångfaldiga underrättelser till ledning för handelsföretag åt detta håll, samt äfven erfarit, att expeditioner med Svenska fartyg dit ankommit, hoppas i nästa underdåniga handelsberättelse få redogöra för framgången af dessa försök; de senast från denna Republik ingångna tidningar lofva emellertid en kraft och stadga i dess Regering och öfriga inre förhållanden, som hittills allt för ofta saknats.

Med Westindien hafva handelsförbindelserna sistlidne år inskränkt sig till 3:ne expeditioner på Havana, hvilka derifrån medfört Socker för 243,900 R:dr: Sedan Kongl. Maj:t nu mera täckts utnämna en Konsul å Ön Cuba, förmodar Kollegium sig framdeles komma i tillfälle att i underdådighet anmäla hvad till förmån för denna handel skulle kunna tillgöras. Å S:t Barthelemy och kringliggande öar har ett tilltagande lägervall förbjudit all handels-spekulation från Sverige; farhågan för följderna af Negrernas i Engelska Kolonierna erhållne frihet, synes der förlama industrien, och hota dessa öar med ett tillstånd, likt det på den fordom herrliga Ön S:t Domingo, hvarest Lagstiftande församlingen detta år tillstyrkt öfvergifvandet af Sockerodlingen, sannolikt för den möda densamma kräfver, hvilken Negern i sin frihet ej mera underkastar sig.

Äfven från Ostindien hemkommo till Götheborg och Gefle 3:ne Svenska fartyg, hvars laddningar äro värderade till 233,153 R:dr; från förstnämnde plals afgingo dit 2:ne med Svenska varor för 12,291 R:dr.

Sammanräknade beloppet af sistlidet år exporteradt stångjern utgjorde, enligt Tull-räkenskaperna, 400,175 Sk℔. 5 ℓ℔, af Stål 10,035 Sk℔. 15 ℓ℔, samt af Spanmål 177,589 1/2 tunnor omalen och 170,469 1/2 ℓ℔ malen, hvaremot importerades 1,447 3/4 tunnor omalen samt 487 ℓ℔ malen spanmål.

Antalet af Stapelstädernas fartyg, hvars årliga förminskning Kollegium i sina föregående underdåniga berättelser haft anledning anmäla, har äfven sistledne år undergått en ytterligare minskning genom förolyckande eller kasserande af 46 fartyg med 2,525 lästers drägtighet, hvaremot till utrikes Sjöfart ej blifvit nybyggde mera än 26 fartyg af 2,178 33/100 läster.

Enligt uppgifter från Stapel- och Sjöstäderna begagnades för utrikes sjöfart

år 1833, 639 fartyg af 41,931 läster med 4,097 Sjömän.
1834, 633 41,809 „ „ 4,001 „ „

Från Kollegium utfärdades för dessa fartyg:

år 1833, 712 fribref och 285 Turkiska Pass,
1834, 626 „ „ 272 „ „

Rörande den utrikes sjöfarten till och ifrån Sveriges hamnar inhämtas, af de till General-Tull-Styrelsen derom ingångna uppgifter, att sistl. år ifrån utrikes orter till Sverige ankommit 2,647 Svenska fartyg, om tillsammans 72,997 lästers drägtighet, och 1,773 främmande, om 82,644 läster; Att från Svensk hamn till utrikes orter afgått 2,677 Svenska fartyg, om 72,539 läster, och 1707 främmande, om 85,951 läster; äfvensom att under främmande flaggor hitkommit 1,773 handelsfartyg och båtar af 82,644 lästers sammanräknad drägtighet hvaraf:

667 st. Norrska, 582 st. Finska, 9 st. Ryska, 32 st. Preussiska, 259 st. Danska, 2 st. Lybeckska, 26 Hamburgska, Bremiska och Hanoverska, 138 st. Stor-Brittanniska, 12 st. Nederländska, 3 st. Franska 1 Neapolitanskt, 36 st. Nord-Amerikanska.

Jemföres nu med ofvan anförda förhållanden de för nästföregående är uppgifna, så befinnes antalet af inkomna fartyg hafva varit

år 1833 2,186 Sv. och drägtigheten 72,798 läster
samt 1,432 Främmande 73,704
tillsammans 3,618 146,402
år 1834 2,647 Sv. och drägtigheten 72,297 läster
1,773 Främmande 82,644
tillsammans 4,420 155,641

eller att drägtigheten af de inkomna större Svenska fartygen varit de begge åren ungefär lika, ehuru antalet ökadt genom flere smärre fartyg eller båtar, som ej undergå mätning, och hvilkas drägtighet således ej i lästberäkningen ingår; men att den främmande seglationen på Sverige betydligen ökats.

Likaledes befinnas de utgående fartygen hafva varit

år 1833 2,234 Svenska, samt drägtigheten af bland dem
uppmätta
75,035 läster
1,447 Främmande 75,182
tills. 3,681 150,217
men deremot sistl. år: 2,677 Svenska 72,539 läster
1,707 Främmande 85,959
tillsammans 4,374 158,598

hvarvid utländska skeppsfarten visar sig ännu mera [ 2 ]öfvervägande, hufvudsakligen beroende af det betydliga antal Norrska fartyg, som i handeln på Sverige deltogo, uppgående sistlidne år till 688 st. af 36,922 lästers drägtighet.

Svenska fartygs fraktresor mellan utrikes hamnar befinnas hafva utgjort ett antal af 712. — Detta antal var näst förutgående år 888.

Hernösand d. 2.Jan. Från H. M. Konungens Bureau blefvo till General-Befälhafvaren i Norrland sistlidne månad insända femtiofem R:dr B:ko, för att såsom Julgåfvor utdelas till 2:ne uppgifna Officers-enkor och 2:ne afskedade militärer i Jemtland, hvilka alla äfven under H. M. Konungens resa genom provinsen rönte vedermälen af Dess Konungsliga frikostighet.

(Norrl. Tidn.)

Upsala den 8 Jan. Sistl. Tisdag anlände hit till staden Storthingsmannen för Östra Finmarken, Prosten Holst, Pastor i den nyligen anlagda köpingen Wadsöe vid Warangerfjorden. Han hade tagit vägen genom Lappmarken och Haparanda, och redan tillryggalagt öfver 200 mil. Efter att hafva besett härvarande märkvärdigheter, fortsatte han öfver Stockholm resan till sin bestämmelseort Christiania, för att der inträffa till Storthingets början. (Ups. Korr.)

Norrköping. Vårt goda slädföre, som i anseende till det för några dagar sedan inträffade tövädret, varit nära att försvinna, tyckes nu, sedan vintren återtagit något af sitt allvarsamma lynne, vilja qvarblifva; och förmoda vi, att Paulsmässomarknaden, af denna anledning, skall blifva talrikt besökt.

(Norrk. Tidn.)

Calmar den 5 Jan. Enligt i dag inlupen underrättelse, har Skonerten Jehu, förd af Skepp. L. M. Lindström, under resan från Malmö till hemorten Stockholm, strandat den 26 Dec. vid Mörbylånga på Öland; lasten består af Spanmål och Bränvin; en del deraf är redan oskadad bergad, och man har hopp om att kunna berga så väl fartyget som den återstående delen af lasten. (Calm. Bl.)

Borås den 8 Jan. Bönderna Anders och Lars Gabrielson i Viken af Sandhullts Socken lyckades, i slutet af förra året, att på en enda dag skjuta trenne Vargloar. (Borås Tidn.)


UTRIKES UNDERRÄTTELSER.

Frankrike.

Paris den 25 Dec. Man vet, att Franska Bank-Direktionen utsett en kommission, för att afgifva utlåtande öfver en ifrågasatt nedsättning i Diskont-räntan. Denna fråga innefattade dels ett bestämmande af räntefoten för handels-dokumenter, dels af intresset för lån på deponerade publika papper. — Okändt är hvad i detta afseende blifvit beslutadt, eller huruvida något, rörande den första frågan, blifvit bestämdt. Hvad den andra beträffar, anföra vi blott hvad som blifvit sagt på börsen, nemligen: att kommissionen i förrgår haft ett sammanträde med syndikatet för vexel-mäklarne, hvarvid man kom öfverens, att räntan å lånen skulle fortfarande vara 4 proc, men, för att underlätta operationerna, skulle lånen meddelas mot Coupons af 1500 Fr. ränta, genom en deposition af 10,000 Fr. för hvarje 1500 Fr. ränta; låntagarna behöfva icke mera vara försedda med sjelfva dokumentet för att erhålla lån; det är tillräckligt att vexel-mäklare-syndikatet intygar att räntan verkligen blifvit inköpt. Hvar och en som något litet befattat sig med börs-affärer, inser den lättnad som af detta operations-sätt med allmänna papper uppkommer, i synnerhet vid spekulationer på fondernas stigande. En af syndikatets medlemmar, Hr Aubernon, — öfvertvgad att, om förhöjningen genast skulle sättas i verket medelst 40 eller 50 mill. Fr., dem Banken för detta ändamål kunde använda, så skulle följden blifva, att en fond-stegring uppkomme, som gjorde liqviden ganska svår, — begärde att härmed måtte uppskjutas intill Januari månads liqvid, hvilket beviljades.

Räntorna ha icke dessmindre tagit favör, och detta förhållande, som icke annat kan än bibehålla sig, om inga politiska brytningar inträffa, synes böra underlätta ränte-omsättnings-operationen, hvarifrån Herr Humann alldeles icke vill afstå. Hr Thiers säges redan dela hans åsigt. (Journ. du Comm.)

Ryssland.

S:t Petersburg den 12 (24) December. Ett beslut af Rikskonseljen, sanklioneradt af H. M. Kejsaren och allmängjordt genom en Ukas af den dirigerande Senaten, bestämmer kursen på Ryska Guld- och Silfver-Rubler för år 1836 till samma valör, som för innevarande år, nemligen: Rubeln i Guld skall i uppbörd af Kronan emottagas till 3 Rubel 63 kopek, och Silfver-Rubeln till 3 Rubel 60 kopek.

Ett annat beslut af samma Konselj, sanktioneradt af H. M. Kejsaren och allmängjordt af den dirigerande Senaten den 1 Dec., bestämmer, att i tull-uppbörd för både ut- och ingående varor, så väl från de Europeiska som Asiatiska gränsorna, Silfver-Rubeln skall efter kurs emottagas till 3 Rubel 60 kopek i Bankoassignationer.

Kejsarerikets södra provinser hafva att tacka Öfversten i Armén, Hr Bakhtine, för stiftandet af en ny militärskola i Orel. Kejsaren har, i anledning deraf, utfärdat en Ukas till Senalen af den 6 Dec., med underrättelse, att bemälte Öfverste härtill anslagit ett kapital af 1,500,000 Rubler och att, efter hans död, hans egendomar, som äro belägna i Guvernementerna Orel och Koursk, skola tillfalla nämde skola; som ett bevis af Sin nåd, har Hans Maj:t utnämt Öfversten till General-Major och Riddare af S:t Wladimirs-Ordens 2:dra klass, samt befallt att den Kadettkorps, som i följd häraf bildas i Orel, skall bära hans namn. Kejsaren har samma dag aflåtit ett ganska smickrande reskript till Hr Bakhtine, deri han underrättas så väl om innehållet af bemälte Ukas, som om de ynnestbevisningar H. M. behagat visa honom. (Journ. de S:t Petersbourg.)

Gazette du Commerce innehåller en tablå, hvari S:t Petersburgs export af linfrö under det förflutna året upptages till ett belopp af 230,209 tschetverts (ett Ryskt mått af 14 1/2 Sv. kappar). Denna export har förut icke uppgått till mera än 143,701 samma mått.

Samma tidning berättar äfven, att vintern i Izmaël gjort, snarare än man väntat, slut på sjöfarten i nämde hamn. Under detta år har importen uppgått till 668,112 och exporten till 651,903 Rubel. Den skillnad, som uppstått emellan ex- och importen, härleder sig derifrån, att prisen på spanmål utrikes varit lägre än i Izmaël.


De i dag på morgonen anlända utländska poster medförde tidningar från Hamburg till d. 5 Jan., från Paris, till den 30 Dec., och från London till den 29 i samma månad. Af hufvudsakligt intresse äro i synnerhet följande underrättelser:

Frankrike.

Paris d. 30 Dec. Konungen öppnade i går personligen, och med vanliga högtidligheter, Kamrarnas sammanträde, samt höll, från thronen, följande tal:

"Hrr Pärer och Hrr Deputerade! Då jag åter ser Eder församlade omkring mig, är jag glad att, jemte Eder, kunna lyckönska mig öfver vårt lands ställning. Dess välstånd ökar sig med hvarje dag; dess inre lugn synes hädanefter orubbligt, och stadgar dess makt utom våra gränsor. De åtgärder J under Eder senaste session vidtagit, hafva uppnått det syftemål vi gemensamt eftersträfvade; de hafva befästat den allmänna ordningen och våra institutioner."

"Jag har varit djupt rörd af de tänkesätt Frankrike tillkännagifvit för mig och min familj, då, i en smärtsamt minnesvärd stund, Försynen behagade bevara mina dagar, som för alltid äro ägnade åt mitt fäderneslands tjenst."

"En expedition, som företagits till betryggande af våra Afrikanska besittningar, har blifvit ledd och utförd enligt hvad Frankrikes ära kräfde. Jag har med rörelse sett den äldsle ättlingen af min familj dela våra tappra Soldaters mödor och faror." (Ett lifligt deltagande förmärktes härvid bland församlingens ledamöter och åskådarne.)

"Jag har allt skäl att lyckönska mig till förhållandet af våra förbindelser med de Europeiska makterne. Vår nära förening med Stor-Britanien vinner med hvarje dag en ökad stadga, och allt inger mig den öfvertygelse, att den fred vi åtnjute icke skall störas."

"Min Regering har fortfarit att, på Spanska gränsen, vidtaga de ändamålsenligaste åtgärder för ett noggrannt uppfyllande af villkoren uti traktaten af d. 28 April 1834. Jag gör upprigtiga önskningar för beredandet af halföns inre fredstillstånd, och för befästandet af Drottning Isabella II:s thron."

"Jag beklagar att traktaten af d. 4 Jult 1831, med de Förenade Amerikanska Staterne, ännu icke kunnat bringas till fullständig verkställighet. Konungen af Stora Britanien har erbjudit mig, äfvensom de Förenade Staterne, sin vänskapliga bemedling." (Liflig och fortsatt rörelse.) "Jag har antagit den, och J skolen dela min önskan att denna tvist må slutas på ett lika hedrande sätt för de begge stora nationerna." (Enhälliga bifalls-uttryck.)

"Finansernas ställning är tillfredsställande; de allmänna inkomsterna öka sig, endast genom inverkan af det allmänna välståndet. Finans-lagarne skola, inom få dagar, föreläggas Depulerade Kammaren."

"De lagar som redan blifvit Eder meddelade eller tillkännagifna, skola likaledes underkastas Edert ompröfvande, äfvensom de, hvilka en föregående lagstiftning hänskjutit till den närvarande sessionens öfverläggningar."

"Jag hoppas, M. Hrr, att stunden är inne för Frankrike, att skörda frukterna af sin klokhet och sitt mod. Upplysle genom det förflutna, låtom oss begagna oss af en så dyrt förvärfvad erfarenhet; bemödom oss att lugna sinnena, att fullkomna våra lagar, att, genom väl uttänkta åtgärder, skydda en nations intressen, hvilken, efter så många stormar, lemnar den civiliserade verlden det helsosamma exemplet af en ädel moderation, enda vilkoret för varaktiga framgångar. Omsorgen för dess lugn, dess frihet, dess storhet, är min första pligt; dess sällhet skall blifva min högsta belöning."

Efter talets slut, uppmanade Sigillbevararen de sedan förra sessionen utnämde Pärer, äfvensom Inrikes Ministern de sedan dess utsedda Deputerade, att i sådan egenskap aflägga ed, hvarefter församlingen afskiljdes, under utrop af: "Lefve Konungen!"

H. M. återsände till Tuilerierna. Betydande militäriska anstalter anmärktes vara vidtagna på de ställen der Konungen passerade, så väl vid dess resa till, som från Palais Bourbon. Redan tidigt på morgonen hade ryckten utbredt sig, dels att polisen uti ett hus vid hörnet af la rue de Bourgogne, i närheten af sistnämde Palais, upptäckt ett vapenförråd, dels att några personer blifvit arresterade, som funnits spridda på kajerna i den förmodade afsigt att våga ett försök mot Konungens lif.

Konungen afreste från Tuilerierna omkring kl. 1, och var åtföljd af Hertigen af Nemours och Prinsen af Joinville. Vagnen var eskorterad af ett detachement National-garde till häst. Vid salstrappan emottogs Hans Maj:t af den stora Deputationen. Alla tribuner voro fulla. Hela diplomatiska korpsen, och deribland den Grekiska Ministern Koletti uti dess nationaldrägt, var närvarande. H. M. Drottningen hindrades af opasslighet att infinna sig, men Konungens syster, Madame Adelaide, åtföljd af de båda Prinsessorna och Konungens tvenne yngre söner, bivistade ceremonien.

Deputerade-kammarens stora Deputation anfördes vid detta tillfälle af Hr Bedoch, i Hr Gras-Previlles ställe, hvilken, såsom den äldsle, bordt anföra den. Båda Kamrarna hafva i dag sammanlrädt och sysselsatt sig med arbeten af mindre betydenhet, undantagandes att de Deputerade skredo till val af President, hvartill, såsom man förmodade, Hr Dupin åter blef utsedd med 164 röster; utom honom erhöllo Hrr Lafitte och Sauzet de flesta rösterna, den förre 39, och den senare 34.

Le Moniteur tillkännagifver under den 28 dennes, "att Engelska Ambassadören, Lord Granville, genom en note af den 25 dennes, uppå sitt hofs derom erhållna befallning, tillbudit vårt hof Hans Stor-Britanniska Maj:ts bemedling i afseende å det emellan Frankrike och de Förenta Nord-Amerikanska uppkomna missförstånd. Vår Minister för utrikes ärenderna har, uti sitt svar af den 27 dennes, underrättat Engelska Ambassadören, att Franske Regeringen emottager detta tillbud."

General-Löjtnanten Grefve Harispé har, i anseende till de tjenster han gjort staten, genom en Kongl. Förordning blifvit upphöjdill Pär. (Hamb. Korr.)

Pärsdomstolen har, den 28 dennes, afgifvit sitt utslag öfver andra afdelningen af de i April-processen anklagade. Caussidière är dömd till 20, och Reverchon till 10 års fängelse. Tvenne andra anklagade dömdes till 5 års, två till 3, och två till 1 års fängelsestraff. Nicot frikändes.

Med intagandet af Mascara synes expeditionen i Afrika ännu icke vara slutad. Marskalk Clauzel ämnade den 17 dennes med sina troppar åter uppbryta från Mostaganem till Oran, samt derefter företaga en ny expedition till Tlemcen. (B. H.)

London den 30 December. (Öfver Holland.) Sistförflutne natt har det bådskap, hvarmed Presidenten Jackson, den 7 dennes, öppnat den Nordamerikanska kongressens sessioner, hit ankommit, och står nu i sin helhet att läsa uti Morgontidningarne för i dag. Hvad som hvar och en med största nyfikenhet deri emotsett, nemligen redogörelsen för förhållanderna med Frankrike, består uti en vidlyftig öfversigt af de med Frankrike bedrifne underhandlingar, angående skadeståndet af de tjugofem millionerna. I lugna, men skarpa uttryck besvärar sig Presidenten öfver Franska Regeringens dröjsmål att för lagstiftande Kamrarne till bifall framlägga den i anledning häraf afslutade traktaten, och utbreder sig isynnerhet öfver obilligheten af den Paragraf utaf den i detta hänseende antagna lagen, i enlighet med hvilken betalningen af de 25 millionerna först då skulle äga rum, när från de Förenta Staternas sida upprättelse har blifvit lemnad för det förolämpande språk, som han, Presidenten, i sitt det förra året vid sessionernas öppnande hållna tal, skulle hafva tillåtit sig mot Frankrike. (B. H.)

Spanien.

Madrid den 22 Dember. I går afgaf Ministèren lagförslaget rörande national-krediten. Det utmärker sig genom korthet och fullständighet, ehuru förlaget endast beslår af tre artiklar. Sedan det blifvit uppläst, förnyade Herr Mendizabal bestämt sitt förra förklarande: att han aldrig ämnade taga sin tillflykt till ett utrikes lån. Denna försäkran har, på härvarande Börs, varit af gynsam verkan, och på en dag skedde omsättningar i den inrikes oförräntade statsskulden, till ett belopp af 55 millioner. I afseende å denna senare, meddelar dagens hoftidning en artikel, enligt hvilken denna skuld, i mån af kapilalsnedsättningen, blir räntebärande, och derföre utfärdade obligationer godkännas i liqvid för uppköpta nationalgods. I förr går förelades, i Proceres-kammaren, lagförslaget rörande Ministrarnes ansvarighet, och, hos Prokuradorerna, förslaget till Tryckfrihetslag, bestående af 71 artiklar. Förslaget har, i sina väsendtligaste bestämmanden, nära likhet med den efter Fieschis mordförsök i Frankrike antagna tryckfrihets lagen. För några dagar sedan sammanträdde flere af de mest ansedde Proceres och Prokuradorer af alla partier, såsom Martinez de la Rosa, Arguelles, Galiano, Isturiz, Ofalia, Gareli, Gil de la Cuadra, Hertigen af Rivas, m. fl., hos Herr Mendizabal i utrikes departementet. Sammanträdet räckte från kl. 9 på aftonen till kl. 2 på morgonen, och öfverenskommelse träffades att understödja Ministrarne i sina förslager rörande Syd-Amerikanska Staterna.

Hr Mendizabal förestår alltjemt de fyra departementerna, och Hrr Arguelles, Galianos och Ferrers inträde i Kabinettet har hittills icke bekräftat sig. Man besvärar sig visserligen öfver detta sammanslående af befattningar; emellertid åsidosätter Hr Mendizabal intet enda af de flerfaldiga göromålen. Alla tjenstemän ha, sedan 3 månaders tid, blifvit noggrannt aflönade, och den 10 Januari har Regeringen att, till sitt användande, i S:t Ferdinands-banken lyfta 60 millioner Realer i kontanta penningar.

I förrgår ankom en kurir med depescher från General Palarea, daterade Molina uti Arragonien den 15 dennes. Efter 35 dagars fram- och återmarscher, under regn och köld, har han, med 3000 man, två särskilta gånger, slagit de förenade Carlistiska ströfkorpserna, under Cabrera, Quilez med flere, 7000 man starka, dödat 400 man, och frälsat 200 af Carlisterne tagna fångar af Drottningens troppar. — Abeja uppgifver antalet af de i fält varande och såsom garnisoner förlagda tropparna, förstärkningarna inbegripna, till 71,600 man.

De Baskiska provinserna och Navarra hafva blifvit förklarade i blockad-tillstånd (så vidt som de befinna sig i Carlisternas händer), hvilket haft den verkan, att ingen, hvarken från Frankrike eller del öfriga af Spanien, vågar ditresa. Härtill kommer, enligt hvad bref från Madrid af den 19 dennes förmäla, att Spanska och Franska Regeringarne öfverenskommit, att den senare, på den förras bekostnad, bildar en depôt i det inre af Frankrike, deri alla de personer emottagas, hvilka [ 3 ]lemna de upproriska provinserna, och som der önska få en tillflyktsort, utan att de nödsakas taga krigstjenst hvarken för det ena eller det andra partiet.

(Hamb. Corr. och B. H.)

England.

London den 26 Dec. Morning-Chronicle förklarar alla uppgifterna angående Lord Durhams mindre vänskapliga emottagande i Ryssland, för fullkomligt ogrundade. Ingen Brittisk Minister har, enligt dess förmenande, ännu af samtliga Ryska Auktoriteter blifvit med mera uppmärksamhet emottagen.

Lord-Löjtnanten af Irland har, uti sitt svar på en lyckönsknings-adress från Grefskapet Westmeath, nyligen förklarat, "att Irland fortfarande vore i åtnjutande af ett exempellöst lugn."

Sir George Shee har icke afgått till Haag, utan till Stuttgard, der han blifvit nämd till Minister. (B. H.)

Bayern.

München den 29 Dec. I enlighet med i dag bittida på morgonen hit anlända tillförlitliga underrättelser från Grekland, har Hans Maj:t, vår allernådigste Konung, efter en lycklig öfverfart, den 7 dennes kl. fyra på dagen, inträffat i Piræos, der H. M. med innerlig glädje emottogs och välkomnades af Konung Otto. (B. H.)

Belgien.

Brüssel den 31 Dec. I går antog Senaten enhälligt Inkomst-Budgeten. (B. H.)

Danmark.

Bref ifrån Köpenhamn af den 7 dennes meddela, att, till följd af de anstalter Chefen för denna hufvudstads polis, Hr Bræstrup, en embetsman lika utmärkt genom sin nitfulla verksamhet, som genom den förekommande välvilja han städse ådagalägger i de förhållanden, hvaruti han som oftast befinner sig med härvarande Svenska Beskickning, uppå derom gjord anhållan, ofördröjligen vidtagit, har en ung handlande vid namn Lidbäck (se vidare om honom den uti Stats-Tidningen N:o 6 för den 9 dennes utur Götheborgs Dagblad meddelade underrättelse), som afvikit från Götheborg, sedan han bedrägligen satt sig i besittning af åtskilliga vexlar till ett ganska betydligt belopp och lyckats förse sig med ett pass till Helsingör, blifvit ertappad i Odense, hvarifrån han, under säker bevakning, kommer att återföras till Helsingör, för att aflemnas till Svenska Gränse-Autoriteterna.


BLANDADE ÄMNEN.

Utdrag af ett bref från en resande Landsman, dateradt München, den 18 sistlidne November:

"I stället för att, såsom jag hoppats, få skrifva mitt första bref under glödande Oranger och blommande Mandelträn, måste det nu ske från ett fullkomligt vinterland, under åsyn af Svenska snödrifvor, pelsklädda vandrare och frustande slädtrafvare. Min kammare här i München är kall som en iskällare, och det är då ej underligt, om för den stackars brefskrifvaren idéerna hota att frysa bort och ordvändningarna att blifva lika stela, som fingrarna. Från de första dagarna af denna månad hafva vi här en skarp köld och ett klingande slädföre: då jag hör bjällrornas klang och ser slädarna flyga öfver den hvita Maxplatsen nedanför mitt fönster, tycker jag nästan att det sker ett ingrepp i våra Nationalrättigheter, att det är en stöld från våra Nord-nöjen, hvaröfver Sydlänningen yfves. Det är då ej utan en viss ömkan och skadeglädje, som jag bemärker, att slädarna med allt sitt granna prål dock vanligen äro något illa konstruerade, och i sin gammalmodiga snitt lifligt erinra om våra fardon vid 17-hundratalets början. Dessa antiqviteter tillbringa den vackra årstiden högst uppe på vindarna i femte och sjette våningen. När jag nu en morgon vandrade ut på den nyfällda snön, såg jag nästan från hvarannan tak-ås en sådan obäklig figur i sakta mak hissas ner på vindspel, och med öppna armar emottagas nedanför af kuskar i pels-muddar. Det såg rätt roligt ut. — För öfrigt är det väl ingenting, som på en resande Nordson utöfvar en så hemsjuk verkan, som åsyn af Snön; ingenting, som så mäktigt erinrar honom, att han högt i fjerran lemnat en blek men skön moder. Så var åtminstone händelsen med mig. — En Svensk har ju vanligen, ända från barndomens glada kälkåkningar, sitt lifs första minnen skrifna i snö, och om också med åren snön smälter i tårar, så le dock ännu genom dem det förflutnas bilder mot honom i vinterdok, och, hvarthän han i vida världen färdas, skall han alltid förr hälsa drifvorna, än blommorna, för landsmän. — Det ligger i sakens natur, att jag endast med flygtiga drag nu kan angifva gången af resans utveckling, och af min egen: brefvet skulle eljest, i kapp med mina tjocka anteckningar, växa till en lunta och för Tit. blifva ännu tyngre att läsa, än fordom Svenka Kalendern i Rom.

Oehlenschlägers förekommande godhet gjorde mitt korta vistande i Köpenhamn i hög grad angenämt. Han var just nyss återkommen från sin resa med Prins Christian till Fyen, och nu sysselsatt med en beskrifning deröfver. Jag mötte honom, gungande en liten dotterdotter på sina armar, ett lefvande minne af hans nyss förlorade dotter Charlotte. Det gäller om Oehlenschläger, hvad jag öfverallt på min resa funnit, att de mest utmärkta menniskor tillika äro de mest älskvärda, de, med hvilka man genast i första ögonblicket känner sig bäst hemmastadd och minst förlägen. — Så är det med Tieck, så är det med sjelfva den högt uppsatte Alexander Humboldt, på samma sätt med Steffens, Schelling och Schubert, med Joseph Hammer och Thiersch, med Grillparzer och Bauernfeld, med Bröderne Boisserie och Rauch, med Cornelius och Dahl. Kan man lefva med trefligare menniskor, än alla dessa, hvilka dock hvar för sig göra anspråk på ett namn hos efterverlden? Det är den äkta humaniteten, som öfverallt bryter fram och redan i det yttre väsendet afspeglar sig med en genomskinlighet, som ej bländar, utan tvertom gör ögat godt. En Dansk Fru påstod, att Svenskarna i Köpenhamn sällan brydde sig om att se annat än det runde Taarn och Oehlenschläger. Att ej för min egen del förtjena denna förebråelse, såg jag mig flitigt omkring öfver allt, ägnade mer än en njutningsrik timme åt det sköna Bilder-Galleriet på Christiansborgs Slott, tillbringade en högst instruktif förmiddag med att beskåda de Nordiska "Oldsagerna," förträffligt ordnade af Cancelli-Rådet Thomsen, som sjelf här var min upplysande ledare; och genomgick grundligt det Kongl. Bibliothekets klassiska salar, i sällskap med Molbech, som visade mig mycken vänlighet. Detta Bibliothek förtjenar onekligen sitt rykte, såsom ett af de yppersta. — Hvilken rikedom t. ex. på upplagor af Romerska klassikerna! Ensamt af Terentius såg jag i Quart femton olika editioner, alla från 1500-talet. Med flera yngre Danska Litteratörer kom jag i förbindelse. — De Ångfartyg, på hvilka jag gjort resan, hafva alla haft sina namn i en klimax. Så hade jag först öfver Sveriges vatten farit med en Amiral (Platen); vidare öfver Kattegat och Sundet med en Prins (Carl); det var då i sin ordning, att jag nu till Stettin skulle fara med en Drottning (Maria); äfvensom att jag framdeles på Donau skulle göra bekantskap med en Kejsare (Kejsaren Frans, vid Pressburg). — Emedlertid hade Hennes Majetät den godheten, att lyckligt föra mig öfver Östersjön och landsätta mig vid Oder. Det var en het dag; men ack! huru långt var jag ifrån att ana olyckan i Stockholm samma dag — blixtens härjning i våra ålderdomsminnen. — Först i Berlin hann mig den sorgliga tidningen derom på en middag vid Charlottenburg hos Alexander Mendelson, till hvars älskvärda hus ett bref från Herr v. Brinkmann varit min nyckel. Genom samma talande rekommendation blef jag äfven införd hos Alexander Humboldt "dieser bejahrte Bewohner der Orinoco-Wälder und Nord-Asiatischen Einöden", såsom han sjelf i min Minnesbok nämner sig, — vidare hos de utmärkta Bildhuggarne Rauch och Fredr. Tieck, hos Varnhagen von Ense m. fl. — Rauchs Atelier var obeskrifligt rik. Jag såg der först esquissen till det sköna Maximilians-monumentet, som jag nu här i München har tillfälle att dagligen beundra, såsom utfördt. Vidare en mängd utkast till nya monument, t. ex. öfver Albrecht Dürer i Nürnberg, öfver Fredrik den Store, öfver två Polska Konungar (Bogislaus, stödd på sitt svärd och Misislaus stödd mot ett kors, stående bredvid hvarandra); öfver Gneisenau (sjelfva statuen blir 10 fot hög och skall stå på hans gods i Posen) m. m. — Bland fulländade arbeten såg jag Sex Victorier, alla olika, 2 sittande, 4 stående, alla bevingade och med lagerkransar i handen — deras höjd något öfver 6 fot. — De äro af Konung Ludvic beställda för Walhalla vid Regensburg. Dessutom en mängd herrliga buster, af Goethe, af Schleiermacher (i Presterlig skrud — otroligt lefvande — den är beställd för hans graf) af hela Ryska Kejsar-familjen, af Thorvaldsen, Fr. Tieck, Hardenberg, Diebitsch m. fl. — Allt var i en ädel och skön stil och värdigt den Mejsel, som i Parken vid Charlottenburg framtrollat Louisen-Monumentet. Museum besökte jag flitigt. Det är visserligen ej så rikt, som Galleriet i Dresden, men deremot — huru förträffligt ordnadt! Först Pinakotheket i München kan dermed komma i jemnförelse. — Äfven åt alla öfriga Berlinska konst-samlingar ägnade jag mitt studium, så vidt tiden tillät, under det jag tillika på Universitetet dagligen hörde de Philosophiska Collegierna. Steffens intresserade mig mest. — Hegels mantel är af ingen Elisa upptagen. Till hans lärostol är en främling inkallad, om hvilken Hegel en gång sjelf yttrat, att han "bäst af alla förstått Hegels Philosophie, men ändå missförstått den." — Steffens var nu Rektor och hans tid mycket upptagen. Det oaktadt visade han mig personligt mycken godhet och lät mig inom sin treflliga famille finna ett hem. — Cherubinis Lodoiska uppfördes på Konungens födelsedag, under Spontinis anförande; dessutom en Preussisk folksång Borussia, med musik af honom sjelf. Den gällde öronen. Åtta serskildta Regements-Musiker biträdde dervid, och innepå sjelfva skådebanan såg man 3 taktpinnar i rörelse. Från mina theaterbesök i Berlin gömmer jag för öfrigt i minnet Madame Crælingers spel och i hjertat Mademoiselle Bials sång. Mycket vore deröfver att nämna, som rummet nu ej medgifver. — En dag emottog jag genom Steffens en "Einladung zur öffentlichen Sitzung der Königlichen Akademie der Wissenschaften." Sessionen var högst interessant, häldst som ämnet för den af Physiologen Müller hållna Nekrologen var en Svensk: Professor Rudolphi, född i Stockholm. Berlin har jag egentligen först begripit, sedan jag kom derifrån och fått jemnföra den med Dresden, Wien och München. Allt är der så nytt, så färdiggjordt, så bestäldt — och dess Storhet har ett så ungt datum. Ett fordom söker man fåfängt; men framåt går allt, både bataljoner, och manufakturer och konster. Allt sker med kommando. — I det hela fordrar dock Preussens blomstrande hufvudstad af den resande mindre tid än penningar, och den, som med begge delarna måste spara, gör bäst att efter ett var veckor resa vidare. Så gjorde jag. Sedan jag besett allt i Potsdam och Sans-souci, tog jag vägen öfver Wittenberg till Leipzig, der jag uppehöll mig några dagar, dels för Universitetets skull, dels för att i den omliggande nejden uppsöka våra dyra blodiga Häfdeminnen. Oförgätlig är mig den stund, då jag under häftig åska och blixt knäböjde vid Schwedenstein, under hvars popplar fredligt landtfolk sökte sitt skydd för det hotande regnet. — I Leipzig blef jag genom Brockhaus bekant med några litteratörer och stod just på vägen till den gamle, vördnadsvärde Philologen Herrmann, då vi möttes af den skakande underrättelsen, att han i ögonblicket förlorat sin 18 årige son, som drunknat under badning i Elstern. Hans begrafning var en rörande högtidlighet, hvaruti hela Universitetet deltog. Den unge hade funnit sin död ej långt från det ställe, der den sårade Poniatowski med sin stridshäst störtade sig i vågen och omkom.

(Slut e. a. g.)

Hos Kongl. Kommerse-Kollegium är i officel väg anmält, att den lilla Blänkfyren, som utmärkt tornet på S:t Peters-Kyrkan i Byn Kerity-Pemarih uti Franska Departementet Finistère, blifvit i slutet af sistlidne November månad borttagen och ersatt genom en fyr af samma slag, men med mindre starkt sken, hvilken alla nätter hålles tänd på det bredvid förenämde Kyrka nyligen uppförda torn, beläget vid 47° 47' 53" nordlig latitud, och 6° 42' 44" vestlig longitud. Den nya lysningsapparaten är anbragt vid 41 metrers höjd öfver hafsytan under dagjemningen, och de olika skenen efterfölja hvarandra hvarje half minut. Vid klart väder synes fyren på sju franska sjömils afstånd, men det mattare skenet upptäckes först på ett afstånd af fyra mil. Hvilket Kgl. Collegium härigenom velat till de sjöfarandes kännedom meddela. Stockholm den 30 December 1825.


Enligt Kongl. Maj:ts Nådiga Bref den 8 Oktober 1828 samt Kongl. StatsKontorets derpå grundade Cirkulär den 26 i samma månad, att de depositioner, som i Landt-Ränterierne stått i fulla tio år och derutöfver skola till återlyftning uppsägas så, och enär enligt Brunflo Härads-Rätts Utslag den 15 Oktober 1825, Postillionen Odén den 7 November 1825, i Jemtlands Landt-Ränteri deponerat Tre Riksdaler 16 skillingar Banko bötesmedel, varda vederbörande härmedelst antydde, att inom natt och år från nedanskrifne dag sig hos Konungens Befallningshafvande härstädes anmäla till medlens återlyftning, och dervid förete, ej mindre det utfärdade Dipositionsbeviset än ock med Dom eller Utslag styrka sin ägande rätt, till de nedsatte medlen och på grund deraf erhålla anordning å beloppet, som, i annor händelse kommer att till Kongl. Stats-Kontoret insändas, hvarest den, som af gällande orsaker öfverskridit den här utsatta tiden, kan sine anspråk till medlens återbekommande fullfölja. Östersund, i Lands-Kontoret den 28 Dec. 1835.

M. von Törne.
F. W. Jonsson.

De, som innehafva nedan specificerade Lottsedlar, tagna till Kongl. Nummer-Lotteriets instundande 1059:de Dragning, hafva att på nedannämnde Kontor, vid Lottsedlarnas förevisande, återbekomma insatserna å följande å samma Lottsedlar införda spelsätt, som icke kunnat accepteras, utan blifvit annullerade, neml.: Å Ternspelet: Lotts. med Ordningsnummern 260, tagen på Kontoret N:o 73 i Christianstad, å Lotts. med Ordningsnummerne 658 och 659, tagne på Kontoret N:o 96 i Fahlun, samt Lotts. med Ordningsnummern 890, tagen på Kontoret N:o 137 i Norrköping; Qvaternspelet: Lotts. med Ordningsnummern 628, tagen på Kontoret N:o 137 i Norrköping. Stockholm den 12 Januari 1836.


Stockholms Stads Handlande Borgerskap kallas att infinna sig å Rådhuset Fredagen den Femtonde uti innevarande månad, kl. Tolf å dagen, för att inom sig utvälja Deputerade, hvilka, i följd af Kongl. Maj:ts Nådiga föreskrift, böra, gemensamt med Deputerade af Magistraten, utarbeta förslag till Taxor för afgifter till Staden å handeln och sjöfarten. Stockolms Rådhus den 8 Januari 1836.


Jemlikt föreskriften i 3 §. af Kongl. Maj:ts den 16 sistl. Maj, utfärdade förnyade Nådiga Reglemente för Bruksägares Hypothekskasaa, får Direktionen öfver nämnde Kassa härigenom anmoda Hrr aktieägare, att, inom Jan. månads utgång nästkom. år fullgöra tredje inbetalningen, utgörande 250 R:dr B:ko för hvarje Aktie, eller 25 procent af det tecknade Aktekapitalet, medelst insättning i Rikets Ständers Bank för Bruksägares Hypothekskassas räkning och Banko-Attestens aflemnande till Kamereraren A. Roos, som träffas alla Söknedagar, emellan kl. 11 och 1 f. m., i Arméns Pensions-Kassas Hus vid Munkbron, en tr. upp; och bör vid Bankoattestens aflemnande jemväl företes Aktiebrefvet, i och för anteckning derå om ifrågavarande inbetalning; men försummar Aktieägare att denna inbetalning inom nu stadgad tid fullgöra, kommer i enlighet med 6 §. i åberopade Nådiga Reglemente, allt hvad förut insatt blifvit, att till Hypothekskassan hemfalla.

Härförutan får Direktionen underrätta Hrr Aktieägare, att för det nu löpande året förfallen 5 procents ränta å det hittills erlagde Aktiebeloppet varder, vid aflemnandet af Bankoattesten öfver förr omförmälta insättning, å ofvan utsatte tid och ställe till Hrr Aktieägare utbetald och å Aktiebrefvet antecknad. Stockholm den 12 Okt. 1835.

Direktionen för Bruksägares Hypotheks-Kassa.

Till lediga Stads-Fiskalstjensten här i Staden, äga skicklige sökande, att, inom 56 dagar, efter det denna kungörelse finnes första gången i Sveriges Stats-Tidning införd, hit ingifva sine, till Höglofl. Justitiæ-Kanslers-Embetet ställde ansökningar, åtföljde af behörigen styrkte Meritförteckningar; hvilket första gången kungöres. Östhammars Rådhus den 4 Januari 1836.

På Magistratens vägnar,
J. W. Gezelius.

Notifikationer.

ÅRS-PROKLAMATA, STÄMNINGAR OCH DOMAR
I SKULDFORDRINGS- OCH KONKURSMÅL.

= Kongl. Maj:ts och Rikets Hof-Rätts, öfver Skåne och Blekinge, Dom, i anledning af årsstämning uppå framlidne Enkefru Assessorskan Christina Hallenborgs, född Morman, Borgenärer, utgifves den 5 nästkommande Februari, Christianstad den 31 December 1835.

= 1836 den 30 Januari utgifvas Götheborgs Rådhus-Rätts Domar, emellan 1:o afl. Rådmannen Christ. Bergströms Sterbhus; 2:o Handlanden Jonas Bergströms afl. Enkas C. C. Bergströms Sterbhus; 3:o afl. Handlanden N. J. Bloms Sterbhus; 4:o afl. förre Handlanden Tobias Lundgrens Sterbhus; och 5:o afl. Hyrkusken B. Söderbergs Sterbhus, samt Borgenärer.

= Rådhus-Rätten i Götheborg inkallar, jemlikt utfärdad Årsstämning, afl. Jungfru Magd. D. Norlings samtlige Borgenärer till den 16 November innev. år 1836, kl. före 12 å dagen, att sine fordringar, vid talans förlust, skriftligen eller mundtligen anmäla; hvilket härigenom kungöres första gången.

= Rådhus-Rätten i Götheborg inkallar, jemlikt utfärdad Årsstämning, framl. Öfver-Direktören, Förste Landtmätaren J. G. Schalins samtlige Borgenärer till den 23 Novemb. innev. år 1836, kl. före 12 å dagen, att sine fordringar, vid talans förlust, skriftligen eller mundtligen anmäla; hvilket härigenom kungöres första gången.

= Rådhus-Rätten i Götheborg inkallar, jemlikt utfärdad offentlig Årsstämning, afl. Vinhandlanden H. C. Kocks samtlige Borgenärer till den 17 December innev. år 1836, kl. före [ 4 ]12 å dagen, att sine fordringar, vid talans förlust, skriftligen eller mundtligen anmäla; hvilket härigenom kungöres första gången.

= Rådhus-Rätten i Götheborg inkallar, jemlikt utfärdad offentlig Årsstämning, afl. Translator Publikus S. M. Hillerströms samtlige Borgenärer till den 21 December innev. år 1836, kl. före 12 å dagen, att sine fordringar, vid talans förlust, skriftligen eller mundtligen anmäla; hvilket härigenom kungöres första gången.

— Norrköpings Rådhus-Rätt har, genom offentlig stämning, kallat Garfvaren F. A. Rickmans samtlige Borgenärer att Lördagen den 13 Februari 1836, före kl. 12 på dagen, vid talans förlust, sina fordringar anmäla och bevaka, på sätt Konkurs-Lagen stadgar. Norrköpings Rådhus den 12 Augusi 1835.

— Norrköping» Rådhus-Rätt har, genom offentlig stämning kallat Hr Kapiten J. G. Åhmanssons och dess Hustrus, Fru Beata Maria Rudebecks samtlige Borgenärer, att före kl. 12 å dagen Lördagen den 13 Febr. 1836, inför Rådhus-Rätten härstädes sig infinna, för att höras öfver Fru Åhmanssons Boskillnads-ansökning och sine fordringar anmäla och styrka, på sätt Konkurs-Lagen stadgar. Norrköpings Rådhus den 12 Augusti 1835.

— Genom utfärdad årsstämning har Rådhus-Rätten i Carlshamn till den 14 November innvarande år 1836, kl. före 12 på dagen, inkallat afl. Handlanden Claes Wigerts samtlige Borgenärer, att deras fordringar skriftligen eller muntligen anmäla, vid förlust af vidare talan och betalningsrätt; hvilket härigenom kungöres första gången.

= Enligt Skytts Härads-Rätts beslut denne dag varda, i anledning af inkomne Afträdes- och Urarfva ansökningar, Arrendatorn Carl Nilssons i Hvellinge, Husmannen Nils Matsson, i stora Slågarp samt aflidne Enkan Catharina Månsdotters från Trelleborg samtlige Borgenärer kallade, att å andra Rättegångsdagen af det Lagtima Ting, som sex månader härefter i Häradet först infaller, klockan före sju på aftonen, deras fordringar så bevaka och styrka, som Konkurs-Lagen föreskrifver, vid förlust af all rätt och talan. Tingsstället Klörup den 10 Oktober 1835.

= Genom utslag denna dag har Bjäre Härads-Rätt kallat och förelagt Landtbrukaren C. Davidssons och hans hustrus samtelige Borgenärer, att å andra Rättegångsdagen af det Lagtima Ting, som i Häradet infaller 6 månader derefter sina fordringar anmäla och bevaka, på sätt och i den ordning, Kongl. Konkurslagen föreskrifver; hvilket första gången kungöres. Engelholm den 24 December 1835.

= Före Rättegångstimmans slut klockan sju eftermiddagen å andre Rättegångsdagen af Marks Härads Laga Sommarting år 1836, blifver efter utfärdad offentlig stämning, allmän inställelse för Borgenärerne uti Torparne Bengt Magnussons i Foglabäck, Torestorp Socken, och Andreas Svenssons i Fagerhult, Örby Socken afträdda gäldbundna bo. Försummad inställelse har till påföljd talans förlust.

= Wåla Härads-Rätt kallar till andra Rättegångsdagen, af 1836 års Sommarting, Garfvaren J. B. Forsells och hans hustrus, i Wåla Socken, Borgenärer, att sina fordringar i Forssells afträdda gäldbundna Bo, anmäla och styrka, på sätt och vid den påföljd Konkur-Lagen stadgar.

= Ytter Tjurbo Härads-Rätt som inkallar till 1836 års Sommarting och andra Rättegångsdagen, Länsmannen P. Wennerbergs, i Björksta Socken, Borgenärer, att sina fordringar i hans afträdda Bo anmäla och styrka, vid den påföljd Konkurs-Lagen stadgar; hvilket första gången kungöres.

— Simtuna Härads-Rätt har inkallat till andra Rättegångsdagen af det Lagtima Ting, som näst efter sex månader från den 15 December 1835 med Häradet infaller, förra Bonden Erik Söderberg i Kylösa, Sävalla Socken, och hans Borgenärer, de sistnämnde, att sina fordringar i Söderbergs gäldbundna bo, anmäla och styrka, och Söderberg, att deröfver höras, vid den påföljd Konkurs-Lagen stadgar.

— Simtuna Härads-Rätt har inkallat till andra Rättegångsdagen af det Lagtima Ting, som med Häradet infaller näst efter sex månader från den 6 Nov. 1835, afl. Soldaten Erik Mobergs, i Tärna Socken, Borgenärer, att deras fordringar i hans afträdda Bo anmäla och styrka, vid den påföljd Konkurslagen stadgar.

— I anledning af ingifven urarfva-ansökning efter aflidne förre Bruksinspektören Lars Blomberg frän Grindtorp äro genom Skärkinds Härads-Rätts utslag den 2 November 1835, den sistnämndes samtlige Borgenärer kallade och stämde, att vid det Lagtima Ting i berörde Härad, som näst efter sex månader från besagde dag infaller, inom rättegångstimmans slut kl 7 på aftonen sine fordringar bevaka, på sätt Kongl. Konkurs-Lagen den 12 Mars 1830 föreskrifver, vid förlust af all talan och betalningsrätt; hvarom kungöres första gången.

FÖRMYNDARE-FÖRORDNANDEN.

= Genom denna dag fattat beslut, har Justitiæ-Kollegium och Förmyndare-Kammaren förklarat Sjöfaranden Knut Wilhelm Risbeck böra tills vidare, äfven sedan han den 13 i denna månad uppnått myndighets-älder, fortfara att stå under sin faders, Kryddkramhandlaren Carl Johan Risbeck S:rs förmynderskap; hvilket, enligt Kongl. Förordningen den 11 Maj 1774, härmed kungöres. Stockholms Stads Justitiæ-Kollegium och Förmyndare-Kammare den 12 Januari 1836.

— Bonden Anders Larsson i Gåvastbo, Wåla Socken, har för misshushållning blifvit af Wåla Härads-Rätt ställd under Förmyndare.

— Bonden Olof Pehrsson i Huddungeby och Huddunge Socken, är af Thorstuna Härads-Rätt ställd under Förmyndare.

— Bonden Anders Andersson i Fastbo, Altuna Socken, har för sin oordentliga hushållning, blifvit af Simtuua Härads-Rätt ställd under Förmyndare.

AUKTIONER.

— Genom Entreprenad-Auktion, som anställes inför Westgötadals Kongl. Regementes Beklädnads-Direktion å Lands-Kansliet i Wenersborg, Måndagen den 15 Februari 1836, kl. 11 f. m., kommer för nämnde Regementes räkning att upphandlas 1122 par Linnebyxor med Stibletter af blekt tältduk, 1122 stycken Lägermössor af mörkblått kläde och 160 stycken Buldans-Rockar, i enlighet med de profver och modeller, som finnas att tillgå å Lands-Kansliet härstädes; börande persedlarna af Leverantören vara, kostnadsfritt för Direktionen, aflemnade å Förrådet på Brinkebergskulle vid Wenersborg: Lägermössorna och Buldans-Rockarne inom den sista nästkommande April och Linnebyxorne med Stibletterne inom slutet af nästa år. Vid afleveveringen kommer besigtning att verkställas, på sätt Kongl. Förordningen den 20 December 1835 bestämmer.

Förseglade anbud kunna före Auktionens början inlemnas till Direktionen, med iakttagande att dessa anbud ej få innehålla obestämda öfver- eller under-bud, samt icke hänföras till flere än en persedel, som, till rättelse, bör vara uppgifven å omslaget till det förseglade anbudet.

För fullgörandet af leveransen, bör af Leverantören ställas, till vederhäftigheten, styrkt, proprie borgen, äfvensom i de kontrakter, hvilka med Leverantören uppgöras, kommer att stadgas ett vite, motsvarande 6 procent af leveransens värde för uppfyllandet af Leverantörens åtagande, med skyldighet dessutom för honom, att ersätta all genom dess underlåtenhet uppkommande skada.

Efter verkställd och godkänd leverans, erhålles genast den belöpande betalningen. Wenersborg den 7 December 1835.

Beklädnads-Direktionen.

— Genom offentlig Auktion, som anställes inför Jönköpings Regementes Beklädnads-Direktion, å Lands-Kontoret Lördagen den 20 nästkommande Februari, kl. 11 f. m., upphandlas för Regementets behof 4,625 alnar blekt Tältduk, 1 aln 10 tum bred, 1,600 alnar Buldan af 1 alns bredd, 240 dussin Kompositionsknappar, 1,000 stycken Skjortor, 1,000 par Strumpor och 1,000 par Skor. Dessa Beklädnadsämnen och persedlar, hvars profver och modeller äro att tillgå vid Regementets Majors-Expedition härstädes, böra, senast den 2 påföljande Maj, utan kostnad för Direktionen, lefvereras vid Regementets Förrådshus å Skillingaryd. Förseglade anbud skola, för att vara gällande, skrifvas särskilt för hvarje slags vara eller persedel, som erbjudes och å omslagen innehålla uppgift på den sort, hvarå anbud göres, samt före Auktionen insändas under adress: Jönköping till Beklädnads-Direktionen, hvilken dem vid Auktionstillfället öppnar och deras antaglighet pröfvar; och åligger de Levererande att anskaffa vederhäftig, af behörig Embetsmyndighet godkänd proprie borgen för de leveranser, de sig åtaga. Jönköping den 21:sta December 1835.

På Beklädnads-Direktionens vägnar,
C. G. Bergenstråle.
'H. Stjerngranat.
C. N. Modin.

— Genom förnyad Auktion, som anställes så väl inför Kongl. Maj:ts och Rikets Kammar-Kollegium, som å Lands-Kansliet i Mariästad, Fredagen den 26 Februari 1836, klockan 12 på dagen, utbjudes under arrende på 5 års tid, räknad från midfastan nämnde är, till samma tid 1841, indragna Hofsmedsbostället vid Westgötha Regemente och Barne Härads Kompagni, Hällum N:o 2, Tubbagården, 1/2 mantal, i Hällum Socken, Härne Härad och Skaraborgs Län; Börandes den, som på någotdera stället stannar för högsta anbudet, hvars antaglighet på Kongl. Kollegii pröfning ankomma, genast vid Auktionen aflemna borgen för arrendeskyldigheternes fullgörande under arrendetiden; hvilken borgen skall vara ingången af tvenne personer, en för begge och begge för en, och innefatta Löftesmännens ansvarighet äfven i den händelse att Arrendatorn skulle under tiden med döden afgå, samt vara af vederbörande Konungens Befallningshafvande eller Domare, till så väl Löftesmännens vederhäftighet, som egenhändigheten af deras namns underskrift behörigen styrkt. För Spekulanter äro projekt till arrendekontrakt, jemte de flere till upplysning om detta hemman tjenande handlingar att tillgå i Kongl. Kollegii 3:dje Provins-Kontor och å Lands-Kontoret i Mariästad. Stockholm den 23 November 1835.

— Genom offentlig Auktion, som förrättas inför Westgöta Kongl. Regementes Boställs-Direktion i Elfsborgs Län å Lands-Kontoret härstädes, Torsdagen den Tionde (10) Mars nästa år, kl. 12 på dagen utbjudes till arrende på 30 års tid, från midfastan år 1837, följande Boställen vid nämnde Kongl. Regemente, nemligen:

1:o F. d. Fältväbels, Björnarp, Mellang., 1/2 mantal Krono i Redvägs Härad och Blidsbergs Socken, emot årlig naturaskatt af 1 tunna Råg, 1 tunna Korn och 5 tunnor Hafra, samt årlig penningeafgift till minimibelopp af 10 R:dr Banko, samt

2:o Dito, Bjettlunda, Skomakareg., 1/2 mantal Krono i samma Härad och Timmelheds Socken, emot lika naturaskatt och årlig penningeafgift till 15 R:dr B:ko minimibelopp.

Och som anbud af städja, i stället för årlig penninge-utgift, äfven kungöres och antagas, har Boställs-Direktionen faststält minimibeloppet af städjan, för Björnarp till 200 R:dr och för Bjettlunda till 300 R:dr Banko; hvarförutan till hugade Spekulanters efterrättelse meddelas: att naturaskatten till ofvanberörde belopp, skall efter nästförtlutna fem års medelmarkegångspris i Länet, jemte forlön å Spanmålen, med penningar betalas: att städjan, eller årliga penningeafgiften, som, utom naturaskatten, skall erläggas, kommer att bestämmas genom högsta anbudet, som dock icke kan antagas, derest det understiger här ofvan uppgifne minimibelopp: att städjan, om anbud deraf sker och blifver godkändt, skall antingen kontant vid Auktionen eller före tillträdesdagen till Direktionen inbetalas, eller ock förskrifning aflemnas å städjekapitalet, jemte årlig ränta derå till fem för hundrade, intecknad i fast egendom, å Landet inom hälften af Bevillningsvärdet, och i Staden inom halfva Brandförsäkringssumman, då i första fallet ingen vidare säkerhet fordras, men, om inroparen utfäster sig att först vid Boställets tillträde antingen städjan utbetala, eller derför lemna inteckning, som Direktionen finner nöjaktig, skall borgen för fullgörande af detta åtagande vid Auktionstillfället afgifvas innan anbudet antages: att Boställs-Direktionen äger tillgodonjuta årliga räntan å städjekapitalet, ehvad det af Arrendatorn kontant inbetalas och derefter af Direktionen förvaltas, eller ock Arrendatorn derför lemnar inteckningssäkerhet, i hvilket sednare fall årlig ränta ifrån tillträdesdagen, den 14 Mars, beräknad till fem för hundrade å den utfästa städjan, bör, jemte öfriga arrendet, till Direktionen inbetalas inom den i kontraktet bestämda tid, men att städjekapitalet vid arrendets slut skall till Arrendatorn återbetalas, så vida han sina arrendeskyldigheter fullgjort; hvaremot i annat fall detta kapital, så långt det förslår, kommer att användas till godtgörande af bristande arrende eller åsamkad husröta; och att, vid anbud af årlig penningeafgift, borgen för de fem första arrendeåren, ingången af 2:ne personer, en för begge och begge för en, såsom för egen skuld, bör aflemnas så väl för natura-arrendets som nämnde penningeafgifts behöriga erläggaude och öfrige arrendeskyldigheters fullgörande, äfven i den händelse Arrendatorn under sagde tid skulle med döden afgå, hvilken borgen skall till vederhäftigheten och egenhändiga underskriften vara styrkt af Konungens Befallninghafvande eller Domare i orten.

I öfrigt äro arrendeskyldigheterne uppfattade i öfverensstämmelse med Husesyns och Boställs-Ordningen i det projekt till Arrendekontrakt, som, jemte en af Direktionen författad beskrifning om Boställenas beskaffenhet, under kungörelsetiden för Spekulanter finnas härstädes att tillgå; kunnande anbud å arrende under kortare, än ofvan uppgifna, tidrymd, äfven vid Auktionen göras och af Direktionen antagas. Wenersborg i Lands-Kontoret den 17 December 1835.

Boställs-Direktionen.
J. M. Hultström.

— Genom Auktion, som hålles på stället, Fredagen den 12 instundande Februari, utbjudes för tredje gången Sergeanten Walters Konkursmassas Fastigheter i Ås, Långlera Socken, nemligen: 1/3:dels mantal om 3 Öres 14 2/3:dels penningeland af hemmanet N:o 1 och 1/4:dels mantal om 2:ne Öresland af hemmanet N:o 2. Skulle vid detta tillfälle icke bjudas någon ting utöfver hvad vid förra Auktionerne blifvit erbjudet, komma de senast gjorde anbuden att antagas och fastställas, hvarom vederbörande härmedelst underrättas, på det klander sedermera icke måtte äga rum. Vid samma tillfälle behagade Sergeanten Walters Kreditorer sammanträda, kl. 12 på dagen, för att öfverlägga om åtskilliga massans angelägenheter; och erinras, att de frånvarande få åtnöjas med de närvarandes beslut. Trentuna d. 6 Januari 1836.

Sysslomän.

— För framl. Hr A. R. Lorents urarfva Bos räkning, försäljes till den högstbjudande, nästk. 8 April, kl. 12 på dagen, vid Auktionstillfället å de så kallade Lorentska Bruken, egendomen Castor, belägen under N:o 8 på Elfsborgs Kungs-Ladugårds ägor, helt nära sagda Fabriker och bestående af 1:o Manbyggnaden, uppförd af timmer, tegeltäckt, enligt värderings-instrument, 14 alnar lång, 12 alnar bred och 4 1/4 alnar hög på Gråstensfot, samt innehållande: 2:ne Boningsrum, ett kök med spis och bakugn, förstuga, källare och vind. 2:o En vedbod af stolpar och bräder, 12 alnar lång, 8 alnar bred, samt 4 alnar högt plank, staket och portar. Det hela är i allmänna Brandförsäkringsverkets Landfond försäkradt för 600 R:dr B:ko och alla årens premier äro betalte. Närmare beskrifning kan få inhemtas på John Nonnens och Lorentska Brukens Massas Kontor. Götheborg d. 17 Dec. 1835.

Sysslomän.

= Att Krono Skattehemmanet N:o 2 i Sörfly, Harneby Socken af Gefleborgs Län, om 4 Örelands-Skatt och värderadt till 1093 Rdr 21 sk. 4 rst. B:ko, genom Utmätnings-Auktion kommer att försäljas å Tingsstället i Hanebo Kyrkoby den 26 Jan 1835; varder härigenom första gången tillkännagifvet,

BOUPPTECKNINGAR.

— I anseende till förestående Bouppteckning efter Rådmannen C. G. Rydberg i Östhammar, anmodas de, som i hans Sterbhus hafva fordringar eller skulder, att sådant sist inom Februari månads slut i Sterbhuset anmäla. Östhammar den 4 Januari 1836.

— I anseende till förestående Bouppteckning efter afl. Rådmannen och Stadsfiskalen C. G. Rydberg i Östhammar, behagade alla de, som veta sig i Sterbhuset hafva oafslutade affäre, sådant derstädes anmäla, inom den 6 Februari 1836.

= Magistraten i Sigtuna har utsatt Bouppteckning efter afl. förre Lands-Fiskalen Johan Åbjörnsson, att hållas den 29 Januari 1836, med anledning hvaraf den aflidnes så väl kände, som okände Arfvingar, härigenom kallas att sin rätt dervid bevaka.

BORGENÄRS-SAMMANTRÄDEN.

= Hrr Kreditorer uti L. A. Benediktson & Comp. Konkurs, behagade sammanträda på Börsen, uti de rum, som på Källaren anvisas, Torsdagen den 14 dennes, kl. 5 e. m., för att emottaga Kuratels- och Fördelnings-Räkningarne, samt utvälja Revisorer till desammas granskning; äfvensom besluta om de osäkra fordringarnes försäljning och andra Massans angelägenheter. De frånvarande få åtnöja sig med de närvarandes beslut.

= Hrr Kreditorer i afl. Kommin. P. F. Törnqvists' Konkurs kunna alla söcknedagar, med undantag af Lördagar, under loppet af Januari och Februari månader, detta år, uttaga slututdelning, granska Kuratel-Räkningen, och meddela Sysslomannen Decharge, på Handlanden Lunds Kontor i Trosa. Original-Skuldsedlar böra förevisas af dem, som bevakat fordringar enligt Reverser. Trosa den 4 Januari 1836.

Sysslomän.

= Hrr Borgenärer uti afl. Skomakaren Jonas Schiermachers och hans äfven afl. Hustrus gäldbundna Bo, behagade sammanträda å Källaren Gamla Malmens, Onsdagen den 13 dennes, kl. 4 e. m., för att emottaga utdelning för sina fordringar, granska redogörelsen och meddela Sysslomännen decharge. Stockholm den 4 Jan. 1836.

= Samtlige Hrr Fordringsägare uti Hr Assessoren och Ridd. C. U. Romans Konkurs, kallas härigenom till sammanträde hos ena Sysslomannen Häradshöfdingen P. F. Lundgren i Kalmar, å Lördagen den 30 Jan. 1836, kl. 3 e. m., att emotatga slutliga redogörelsen för Sysslomännens förvaltning, samt det opriorierade Borngeärerne, återstoden af deras dividend. Kalmar den 24 Dec. 1835.

Sysslomän.

= Afl. Copferdie-Skepparen Joh. Henr. Pousettes Kreditorer, anmodas att sammanträda, allt eller hvars och ens beqvämlighet, antingen på Stads-Källaren i Öregrund, Onsdagen den 13, eller på Schylanders Källare i Upsala, Måndagen den 18 Jan. 1836, kl. 4 eftermiddagarne, för att blifva underrättade om förhållandet med Boets ringa tillgångar och lemna instruktion om förvaltningen, m. m. Upsala den 29 Dec. 1835.

God Man.

Annonser.

DIVERSE.

ANMÄLAN.

= Å Utter & Comp. och de flesta Boklådor i Stockholm och Landsorterne emottages subskription å Christ. Langhausens förklaringar öfver årets alla Sön- och Högtidsdagars Evangelier, hvilka, bearbetade, af Hr Kongl. Hof-Predikanten J. W. Tullberg, nästa år från trycket utkomma, under titel af: Vägen till Guds Rike eller Postilla för Olärde. Profblad, som utvisar arbetets plan och beskaffenhet, förevisas. De resp., hvilka, uppmuntrade af Förläggarens anbud, behaga samla Subskribenter, emot det för denna möda erhålla hvarje 6:te exemplar gratis, äga, ifall de sådant åstunda, att å Boklådorna erhålla Subskriptionslistor. Boken kommer att utgöra omkring 32 ark, och beräknas Subskribenter till blott 1 sk. 4 rst. Banko för arket, utom häftningskostnaden, samt kommer icke, äfvensom den öfverstiger 32 ark, att af Subskribenterne betalas med mera än 1 R:dr; hvaremot nedsättning i detta pris af dem tillgodonjutas om arktalet skulle blifva mindre. Boklådspriset blir betydligt högre. Inga penningar erläggas förrän boken emottages.

Af Magasin för Konst, Nyheter och Moder är I:sta Häftet utkommit och innehåller: Pl. 1, Casimir Delavigne och hans Folksång, La Parisienne; Pl. 2, en populär Bal i Paris; Pl. 3, trenne moderna Fruntimmerskappor; Pl. 4 Mode-Kostymer för Damer och Herrar. — Prenumeration för innevarande år emottages i Stockholm, i Hedboms Bokhandel och i Landsorten på alla Post-Kontor.

Gustafsbergs Fabriks-Bolags-Direktion, får härmedelst tillkänagifva, att, Bolagets Kontor är flyttadt från Arméens Pension-Kassas Hus vid Munkbron, till Huset N:o 14 vid lilla Nygatan, der Fabrikens Försäljnings-Magasin är; äfvensom att från denne dag Hr G. M. Stangenberg emottagit Kontoret och Magasinet här i Staden, och äger att uppbära och qvittera Bolagets utestående fordringar, så väl härstädes som i Landsorterna. Stockholm den 2 Jan. 1836.

Direktionen.

En Landtegendom, som är försvarligt bebyggd och belägen nära vatten, helst så, att Vatten-Verk der finnes eller kan anläggas. Såsom köpeskilling erbjudes 15 till 25,000 R:dr B:ko, hvaraf största delen kan erhållas, kontant. Den, som har en sådan Egendom att sälja behagade afsända en noggrann beskrifning å Egendomens beskaffenhet, jemte uppgift af priset till Aktuarien J. Hagelin, hvars address är Norrköping.

F. d. Hattmakaren uti Norrköping Gustaf Gellman, som efter sin flyttning hit till Staden någon tid idkat Snus och Tobakshandel vid Stadsgårdshamnen, och sedermera bodt uti Huset N:o 11, Qvarteret Saturnus, vid Mariagatan och Maria Magdalena Församling här i Staden, har ifrån detta sitt boningsställe uti sistl. Maj månad bortgått, utan att sedermera om sin vistelseort lemna någon underrättelse; hvarföre den eller de, som derom äga någon kunskap, täcktes lemna upplysning 3 trappor upp uti Huset N:o 7, Qvarteret Ceres, vid Stortorget. Stockholm den 12 Dec. 1835.

Handels-Betjenten O. Nyberg, hvilken med afl. Snickare-Lärlingen Johan Selenius eller Lundin i hans lifstid haft affärer, anmodas, för en dem emellan oafslutad angelägenhet, uppgifva sin address till Notarien C. Holm, boende i Huset N:o 95 vid öfra Drottninggatan.


Noterade Hufvud-Kurser på Stockholms Börs, den 12 Januari 1836.

London 12 R:dr 2 sk. 2 Uso, 12 R:dr 90 d. d.
Hamburg 128 sk. 2 Uso, 127 1/2 sk. 126 1/2 sk. 90 d. d.
Paris 22 3/4 sk. 90 d. d.

Stockholm, tryckt i Stats-Tidningens Boktryckeri,
(Baggensgatan, Huset N:o 25.)