Från Wikisource, det fria biblioteket.
| Ur Sånger af Nanny, tryckt i Göteborg 1872. Melodi i Folkskolans Sångbok nummer 86. |
Torsten Rudenschöld
Re'n kalla mullen täcker
Ditt stoft, du slumrar godt,
Men dldens fackla släcker
Hvad är förgängligt blott.
Fast hjertat måste brista
För härjarns makt till slut,
Dess ädla, rena "gnista"
Dock inte brunnit ut.
Hon till en eld är vorden,
Som varma strålar ger,
Och om ännu till jorden
Ditt öga blickar ner,
Du glädes visst att finna
Hur "gnistan" kring sig tändt,
Hur tusen hjertan brinna
Utaf den eld hon sändt.
För folkets barn det dagas
I fjerran mer och mer,
Och skuggorna förjagas;
Snart dagen klar sig ter.
Haf tack, frid åt ditt minne,
Du ljusets kämpe god!
I hvarje ädelt sinne
Du rest din ärestod.
| Sånger af Nanny (Christina Charlotta Lindholm) |
| I unga, tagen dessa enkla sånger | Snart komma vårens friska vindar | Se omkring dig! Nyss naturen | Så klar och skön går solen upp i öster | Så vänligt glänsa i natten | Huru älsklig du är | Jag blommar nere i dalen | Så härligt ljusen tindra | Blank som en spegel fjärden re'n står | Gunga fram min lilla båt | Se solen re'n lågar i öster | Och lilla Karin vandra tidigt åstad | Glädjens blomma, du trifs ej väl | Så sköna blommor i dalen stå | Och liten trast han sjöng uti aftonens stund | Du kära land, du hjeltars land | Som tvenne trogna bröder | Så djerf och oförvägen drog vikingen åstad | I forna tider | Hedna tempel! | Med väpnad qvinnoskara | Bland svenskmannahjeltar | Guldkonungen | Jag mins då i min ungdomsda'r | Måns Stenbock han talade så till sin här | Blommornas konung, det du har vunnit | Re'n kalla mullen täcker | Så länge vi vörda vår fädernejord | När jag tröttnat af den anblick | Min barndomstid jag ännu mins dig väl | Se kring dig i Guds sköna verld | Vad söker jag här? | Vänliga stjernor på lefnadens himmel | Morgonsolen redan strålar | Än mins jag er, I röda, blå | Väl gör du, då du fram ur skyar träder | I den stilla morgon höres | Jag en kärlek vet som aldrig | Med eldig blick, med hurtigt mod | Hon gick hvar qväll till enslig kyrkogård | Har du den blinde mannen sett vid grinden | En dag rätt tankfull syntes lilla Ida | Jag har en bok, som dyr och kostlig är | Det är den sista gången | Ett rop om bröd har äfven till våra öron nått | Välkommen Furste! Dyr och kär | O Fader huld, se till mig ned | Herre i höjden | Jag har en ros, så hvit hon är | Ett litet fattigt barn jag är | Om jag av lyckan glömmes | Långt, ack så långt från min Faders hus | "Kommen till mig", Herren Jesus | "O, låten dock barnen få komma till mig" | Jag har ett arf i himmelen | Det är högtid igen | Fader, inför dig jag träder |
