Så fungerar Wikipedia/Intervjuer

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till: navigering, sök
←  Wikipedias historia Så fungerar Wikipedia
av Lennart Guldbrandsson

DEL 5: Intervjuer
Bilagor  →
(sidindex)


[173]

DEL 5: Intervjuer

Jag har förutom till de personer som förekommer här även mailat frågor till:

NE:s chefredaktör, Arne Ekman
Daniel Brandt, Wikipedia Watch

Ingen av dem ville medverka i boken.

[174]
Jimmy Wales

Jimmy Wales

1. Du har en BA, en Master's degree och nästan en PhD i ekonomi. Sedan arbetade du på ett IT-företag tills IT-bubblan sprack omkring år 2000. Sedan fick du på något sätt idén att grunda ett uppslagsverk. Hur kom sig den radikala förändringen?

Det var något kul. Jag hade varit intresserad av internet en längre period. Allt coolt hände där. Och jag hade följt rörelsen med fri programvara ett tag. De fria licenserna medförde en social modell som löste en hel del problem. Och wikis hade en låg tröskel, där folk som vill hjälpa till, lätt kan göra det.

2. Om du kunde resa tillbaka i tiden och starta Wikipedia igen, vad skulle vara det första du skulle ändra?

Vi tog wikiprogramvaran som den var, men diskussionssidorna är baserade på ett system som är förvirrande för nykomlingar. Det liknar ett forum för mycket, fast ett där man kan skriva inlägg i fel ordning och utan att skriva under. En annan sak som vi kunde ha gjort annorlunda från början är att man borde kunna se allas IP-adresser, oavsett om man var inloggad eller inte. Då skulle vi inte ha haft så mycket problem med marionetter eller företag som redigerar sina egna artiklar. Men det går inte att ändra nu. Å andra sidan har vi frågan om privatliv. Det finns en rad goda skäl till varför folk ska få redigera anonymt.

3. Vad var första tecknen på att Wikipedia skulle bli en hit?

Efter de första två veckorna hade vi åstadkommit mer på Wikipedia än vi hade gjort hela det första året på Nupedia. Men det fanns ingen vändpunkt. Det kom gradvis. Webbtraffiken ökade varje månad, men i början var den så liten att det inte betydde något. Sedan blev jag van vid fördubblingen.

[175]4. När träffade du andra wikipedianer än de som jobbade med Nupedia? Vad var ditt första intryck av dem? Har det intrycket förändrats sedan dess?

Jag åkte till London 2004, så det hade gått tre år. Jag var på en wikifika. Där var det många människor som fortfarande är aktiva: Angela, David Gerard, James Forrester... De var mycket vänliga. Jag har lagt märke till att wikipedianer har vissa drag. För det första är de smarta. Folk som börjar bidra till ett uppslagsverk tenderar att vara smarta. Och geekiga. För det andra är de vänliga. De som är aggressiva blir oftare bloggare istället för wikipedianer, eftersom wikis är ett socialt sätt att arbeta och man måste låta andra redigera ens texter.

Wikipediagemenskapen är ganska likartad världen runt. Det är en geek-kultur. Men nyligen har den blivit mer skiftande. De första wikipedianerna var samma som besökte slashdot och använde GNU/Linux. Nu har vi folk som aldrig ens har hört talas om slashdot[1].

5. Vad tycker du är den viktigaste faktorn för att göra en bra Wikipedia? Tycker du att en lokal stödförening är en av dem?

Det beror helt och hållet på kärntruppens hängivenhet till kvalitet. Om de kräver bra källor, till exempel, kommer kvaliteten att följa. Det är aldrig bara en person, utan gemenskapens generella samförstånd om hur man uppnår kvalitet.

De lokala stödföreningarna är både frikopplade och integrerade i den här processen. De kan, som Wikimedia Deutschland, ha kontakter med akademiker och ha artikelskrivartävlingar som får bra mediebevakning, och lokala konferenser. Å andra sidan kan de inte kontrollera kvaliteten. Det måste komma från Wikipediagemenskapen.

6. Vad tycker du är de mest underskattade dragen hos Wikipedia och dess systerprojekt?

Det är en intressant fråga. Många känner till vår snabbhet när det gäller aktuella händelser. Men inte många tänker på Wikipedias bredd. Det finns många obskyra ämnesområden som aldrig får någon uppmärksamhet i pressen. Media skriver om de kontroversiella artiklarna, men det finns många obskyra ämnen där det nästan aldrig är redigeringskrig och färre strider om partiskhet, och bara folk som tänker på kvalitet. Det är något media aldrig skriver om. Förstås.

[176]7. Wikimedia Foundation blir mer professionaliserad med affärsutvecklingsplaner och allt fler anställda. Saknar du tiden när ni var omkring tio personer som skrev alla artiklar?

Ibland är det kul att tänka tillbaka på den tiden och minnas. I början kunde jag kolla alla de senaste ändringarna. Det är givetvis omöjligt nu. Jag brukade känna alla, i början. Sedan kände jag någon som kände alla. Nu finns det administratörer på engelskspråkiga Wikipedia jag aldrig har hört talas om. Jag kan titta i en artikels historik och inte se en enda användare jag känner igen.

8. Jag vet att du ogillar bilden av dig som Wikipedias upplyste tyrann. Så hur ser du din nuvarande roll? Hur långt sträcker sig din makt?

Egentligen bara på engelskspråkiga Wikipedia, av förklarliga skäl. Visst kommer det folk med problem från andra språkversioner och självklart kan jag säga att 'den här situationen liknar den där situationen och då gjorde vi så här, vilket kanske kan hjälpa er'. Min roll på engelskspråkiga Wikipedia är dock speciell. Nästan som en konstitutionell monark med mindre och mindre makt. Min funktion, tillsammans med skiljedomskommittén, är egentligen att ge lite stabilitet, så att en enskild omröstning inte kan förändra Wikipedias grundläggande natur. Det är en symbolisk roll.

Men jag tänker mycket på det här. Jag bekymrar mig för hur lätt dåliga idéer kan rota sig i en gemenskap på nätet. Tänk om administratörerna gradvis slutade blockera troll som varit otrevliga eller vandaliserat? Men man måste balansera det: ibland brukar jag säga att ett bra styre för Wikipedia är samma som bra styre för en stad. Vad vill du att polisen ska göra? Du vill så klart att poliserna ska förhindra att gamla tanter ska bli rånade i parker, men du vill inte att de ska bestämma vilka kläder du får ha på dig. Det är likadant på Wikipedia.

9. Du reser jorden runt och gör reklam för Wikipedia och dess systerprojekt. Jag gissar att det finns flera frågor som återkommer hela tiden och att du har lika återkommande svar på dem. Men vilka är de svåraste frågorna att svara på?

[177]Du vet, det är sällsynt med nya frågor. Det är därför min svåraste uppgift är varje år på Wikimania, där alla vet lika mycket eller mer än jag om hur Wikipedia fungerar. Där måste jag prata detaljerade policyfrågor eller detaljer vilka tekniska nyheter som är på gång. Oftast kan jag komma undan med svepande beskrivningar, men när jag träffar wikipedianer... Jag menar, de är trevliga, men jag måste vara mycket precis. Därför är det lättare att prata om långtidsplanerna, för där kan jag vara svepande, snarare än korttidsplanerna, där jag måste vara exakt. Vid den här Wikimania till exempel[2] kommer jag tala om flagged revisions, som är ett verktyg som finns på tyskspråkiga Wikipedia, och då måste jag göra min läxa.

10. Vad har varit din mest oväntade erfarenhet under dina resor för att göra reklam för Wikipedia?

Jag gillar Indien. Som jag sa förut är i stort sett hela världen likadan. Som i Japan, där man går från planet till taxin till hotellet och allt är som vanligt. Så är det inte i Indien. Där är inget som vanligt. Där händer det saker: hotellreservationer saknas, mystiska saker. Men i Indien har de så många språk. Engelska och många andra. Men de flesta är inte så stora. Så när man åker dit förväntar man sig att vara tvungen att berätta om Wikipedia. Och då står det stora klungor av människor och alla är begeistrade av Wikipedia.

11. Hur tror du att Wikipedia kommer att se ut om fem år eller tio?

Som vi diskuterade förut, föredrar jag att prata i mer generella termer. För några år sedan hade engelskspråkiga Wikipedia nästan en tredjedel av alla artiklar. Nu är det en fjärdedel av alla artiklar. Snart kommer det vara 20%. Men jag tror att engelska kommer att fortsätta vara huvudspråket på Foundation-nivån.

Vi kan rätt säkert förutsäga att arabiskspråkiga Wikipedia kommer att bli som tyskspråkiga Wikipedia är, och svenskspråkiga Wikipedia kommer bli som engelskspråkiga. Vi har sett tillväxtmönstret flera gånger nu. Det är svårare att säga vad som händer med engelskspråkiga Wikipedia. Den kommer att fortsätta vara störst – om inte Kina plötsligt avblockerar Wikipedia och alla där börjar skriva artiklar.

Vi har några utmaningar framför oss. En av dem är relevanströskeln. Eftersom vi har de flesta nödvändiga artiklarna nu, skapar användarna [178]artiklar om personer som inte nödvändigtvis förtjänar en artikel. Men jag var vid en träff med wikipedianer där en polsk användare hade med sig en polsk handuppslagsbok över kända polacker. Han gjorde en slumpmässig sökning och fann att engelskspråkiga Wikipedia troligen hade 1-2% av de där 1500-talskungarna och så vidare. Så det finns luckor.

När jag var liten, var jag för liten för att bry mig om Vietnamkriget, men när jag kom till skolan hade det inte kommit in i historieböckerna än. Och det finns många som lägger till saker de ser på TV just nu: brott och brottslingar från 2000 är ganska väl täckta i Wikipedia, men det finns inte tillnärmelsevis så många artiklar om brott som begicks 1978. Det finns användare som skriver om det, men det är en liten grupp.

12. Vilken är din riktiga födelsedag? Och varför ändrade du det i din Wikipediaartikel?

Jag föddes den 7:e augusti 1966, enligt min mamma. Men det var så nära midnatt att doktorn skrev den 8:e i min journal, och det är orsaken att det står så i mitt pass. Jag brukade skämta om det, men det gör jag inte längre, eftersom det blev sådan stor affär av det, vilket var riktigt löjligt.

[179]
Linus Tolke

Linus Tolke

1. Hur kom det sig att just du upptäckte Wikipedia och startade en svensk version?

Jag vet inte riktigt. Om jag minns rätt så hade jag funderat ett tag på om man skulle kunna överföra den konstruktiva gemenskapen som finns i ett Open Source-projekt till andra områden. Jag har för mig att jag tänkte mig någon slags site där man kunde skicka in artiklar och när man skickade in en artikel så fick man poäng som man sedan kunde använda för att rösta på andras artiklar för att på så sätt få ett självunderhållande kvalitetssortering.

Innan jag hade tänkt klart så hittade jag Nupedia och Wikipedia och tyckte det var tillräckligt nära. Jag insåg direkt att Nupedia nog var lite fel men jag började skriva några artiklar i Wikipedia och tyckte det var kul.

2. Varför startade du en svenskspråkig Wikipedia? Vad var ditt mål?

Målet var givetvis att göra det på svenska. Det mesta kring internet är på engelska. Det finns ingen anledning till att köpa det faktumet med hull och hår. Istället gäller det att kämpa emot.

Det fanns många muddar[3] på engelska, jag startade svenskmud på svenska. Projekt Gutenberg fanns, Lars Aronsson startade Projekt Runeberg... Vi kämpar emot engelskans totala internetherravälde.

3. Från början fick ju Lars Aronssons Susning fler användare ? hur kom det sig att du inte gav upp med Wikipedia?

Men... jag gav upp med Wikipedia.

Även om jag var den som tjatade på Wikipedia-grabbarna i Amerika om att de skulle starta en på svenska (och att den skulle ha förkortningen sv (för [180]svenska) istället för se (för Sverige)) så skrev jag inte speciellt mycket. Min förhoppning var, i god Wikipedia och Open Source-anda, att man skriver tillräckligt mycket för att få andra att förstå var de kan komplettera och sedan hoppades jag att det skulle ta fart.

När Lars Aronsson startade Susning så insåg jag att jag inte var den som skulle klara av att rekrytera personer till att jobba med Wikipedia samtidigt som Lars Aronsson rekryterar personer till Susning så jag lade ner hela mitt engagemang. Detta var väl också i en period då jag hade mycket annat som hände privat, på jobbet och i Open Source-projekt som jag är engagerad i så det kändes egentligen bara bra. Att börja jobba med Susning kändes inte lockande. Den hade ju redan fått bra fart tack vare Lars Aronsson marknadsföringsarbete.

4. Bortsett från konflikterna på Susning, vad tror du är hemligheten bakom Wikipedias senare framgångar?

Jag tror inte att framgången ligger dold i någon hemlighet. Jag tror det är den unika möjligheten för alla att bidraga tack vare en väldigt låg tröskel och att alla förstår konceptet uppslagsverk.

5. Den första organiserade wikiträffen sägs ha ägt rum i Tyskland i oktober 2003. Men träffades inte du och flera andra wikipedianer tidigare än så? Har du varit på någon av de senare wikifikorna?

Jag känner Lars Aronsson sedan 80-talet. Jag har inte träffat andra wikipedianer (vad jag vet) eller varit med på någon wikifika.

Notera att när folk flyttade över från Susning till Wikipedia så var jag inte med. Jag hade inte jobbat med Susning, den nya skaran personer som kom till Wikipedia hade en mycket högre ambitionsnivå och jobbade mycket effektivare än jag skulle kunna orka med så jag såg ingen anledning att börja då. Jag har alltså, förutom i allra första början, och möjligen några små saker, varit helt utanför allt arbete och umgänge.

6. Vad är dina intryck av det sociala klimatet på Wikipedia under de första åren? Vad har du för minnen från arbetet med Wikipedia?

Som alltid med något nytt, alla är nyfikna och intresserade. Olika koncept provas och förkastas i kreativ anda. Alla är positiva och glada.

Jag gjorde några korta artiklar och funderade över om man kunde översätta ramverket men kom inte på hur.

[181]7. Hur kom det sig att du slutade skriva på Wikipedia?

Som sagt, när Susning startade så tyckte jag inte det var lönt så då lade jag ner det.

8. Använder du (svenskspråkiga) Wikipedia idag?

Ja, lite grann. Inte så mycket. Jag använder svenska wiktionary mer. Där har jag också jobbat med några ord. Det är lite lättare och roligare att bidraga där tycker jag.

9. Följer du medias rapportering av Wikipedia? Är du stolt över Wikipedia och dess utveckling?

Om jag ser något om Wikipedia så läser jag den artikeln. Jag är stolt över utvecklingen och att jag fick vara med.

10. Hur tror du att Wikipedia kommer att se ut i framtiden? Om tio år? Om tjugo år?

Jag tror att Wikipedia kommer att i väldigt stor utsträckning att se ut som idag fast med allt större andel mogna (och låsta?) artiklar. Jag förväntar mig också att någon skall bygga PDA-applikationer så man kan tanka ner hela databasen och ha med sig i sin telefon eller PDA[4] så att man alltid har allting med sig. Precis som i HHGTTG[5]. Fast det behövs ju inte för alla telefoner och PDA-er kommer ju att ha nät alltid.

För några år sedan så trodde jag att en språköverbryggande Wikipedia var grejen för framtiden. Det var några som jobbade med en sådan och du vet säkert vad den heter men jag har inte följt det så jag vet inte hur det går. Jag tycker idén är tilltalande med att, om någon beskriver en plats, en person eller en företeelse så kan det arbetet användas på flera språk. Man kan också undra varför Sveriges städer är mycket bättre beskrivna än Chiles städer i den svenska Wikipedian. Får inte en svenskspråkig person traska omkring i Chile och ha samma hjälp från Wikipedia som andra? Om man bara lyckas parametrisera informationen så borde det räcka med att man lägger på en språklig och kulturell vy på den i efterhand. Jag funderade länge runt om det skulle gå att jobba med mallar för information och utveckla mallarna, informationen och de språkliga och kulturella vyerna samtidigt. Jag insåg [182]snart att det är alltför komplext för att det någonsin skall kunna fungera men idén är fortfarande tilltalande.

[183]
LA2-Internetdagarna-2007.jpg

Lars Aronsson

1. Du har varit inblandad på olika sätt i bland annat Projekt Runeberg, Susning, Wikipedia och OpenStreetMap. Hur kommer det sig att du är så engagerad för fritt innehåll?

Jag ska besvara denna fråga tillsammans med fråga 3, eftersom båda tillhör 1990-talet.

3. Hur kom det sig att du startade Projekt Runeberg?

Egentligen är jag inte engagerad i fritt innehåll. Susning.nu är till exempel inte "fritt innehåll" enligt den strikta definitionen. Det mitt engagemang brinner för är Internet. Jag fick möjlighet att börja använda Internet sommaren 1988 när jag var 22 år och det var en transformerande upplevelse. Många som i ungdomsåren har upplevt järnvägens eller radions intåg, har beskrivit liknande känslor. Detta är stort, det är verkligen något nytt.

Det gamla som Internet tar avstamp emot är dels isolerade persondatorer och dels telefonnätet, som visserligen är världsomspännande men tekniskt mycket primitivt och administrativt mycket tillkrånglat med sina minutavgifter och riktnummerområden. Det naturliga hade varit ett digitaliserat telefonnät, ungefär som vi nu har digital marksänd TV, och televerken planerade för detta. Men så kom Internet och grusade alla sådana planer. Det var en härlig känsla av revolt och oberoende. Och den känslan lever än. På Internet kan den som är skicklig hitta på nya sätt att använda tekniken och slå världen med häpnad. Internet är en scen, men pjäsens manus är ett blankt ark och här är pennan, var så god.

Från början var det väldigt osäkert vilka tillämpningar och användningsområden Internet skulle få. Nätpublicering av information, det som vi idag känner som webben, var helt nytt och outforskat i början av 1990-talet. För att kunna visa upp detta grundade jag Projekt Runeberg i december 1992, ett nätarkiv av äldre nordisk litteratur, som nu har hunnit fylla femton år.

När nu tekniken visar upp sådana oanade möjligheter, så har upphovsrätten blivit ett av de största hindren mot dess användning. I efterhand kan man konstatera att Projekt Runeberg är ett lyckoskott eftersom det just skjuter in sig på denna poäng. Äldre litterära texter omfattas inte längre av upphovsrätt, den löper ut när författaren varit död i 70 år, men texterna är fortfarande läsbara. Men när det gäller [184]grammofonmusik, filmer eller datorprogram har vi väldigt lite material som är tillräckligt gammalt. Jag kan förvisso länka till artiklar i Nationalencyklopedin, men om läsaren inte har något abonnemang där så blir länken oanvändbar. Jag kan nämna en filmtitel, men du kan inte på laglig väg se filmen utan att köpa en DVD-skiva som ska levereras med posten. Egentligen är det bra underligt att dagstidningarna låter läsarna ta del av sitt innehåll helt gratis på webben. Men numera finns det ju även gratis tryckta tidningar. Den sortens utveckling borde skiv- och filmbolagen ta till sig.

När vi sålunda inte kan använda Nationalencyklopedin, så får vi helt enkelt skriva vårt eget, fria uppslagsverk. Tanken fanns nog tidigt, men det dröjde ända till 2001 innan Wikipedia kom igång. Likaså fanns tidigt tanken på en fri karta, men det var först 2004 som projektet OpenStreetMap startades.

Fritt innehåll, som i Wikipedia och Projekt Runeberg, visar sig helt enkelt vara en juridisk tillämpning som fungerar bra ihop med tekniken på Internet.

2. Du har fått flera priser för ditt arbete. Vilken av sajterna är du mest nöjd med själv?

Stolt men inte nöjd, kampen går vidare. Alla mina projekt har stora inslag av misslyckanden, som jag försöker lära mig av. Två riktigt stora steg framåt var när susning.nu var nytt och när jag byggde om Projekt Runeberg till att scanna faksimilbilder. Nu har emellertid susning.nu varit stängt för redigering i snart fyra år och även Projekt Runeberg börjar kännas föråldrat, så kanske vore det dags för en förnyelse. Men just nu ligger fokus på Wikipedia.

Det finns de som bygger isolerade sajter, ungefär som en CDROM som man sätter i sin dator, använder en stund, och sedan stoppar undan. Ett typexempel på detta tänkande är att man har en startsida, som om alla användare skulle promenera in den vägen. Men jag tänker inte så, utan vill i stället bygga webben som en obruten helhet. En sajt som Projekt Runeberg består av någon halv miljon webbsidor. Var och en av dem har en egen adress som man kan länka till, och varje webbsida kan länka till andra sidor på andra sajter. Susning.nu länkar till Wikipedia, Projekt Runeberg och OpenStreetMap. Projekt Runeberg länkar till Wikipedia. Det mönster som upprepas är kanske att alla länkar till Wikipedia. Den är toppen av ett isberg av kunskap och därmed ett naturligt nav. Men jag kan koppla samman böcker om Östergötland i Projekt Runeberg, kartan i OpenStreetMap och kunskap i Wikipedia (på svenska och engelska) och se detta som en enhet, snarare än varje sajt för sig.

[185]4. Vad drev dig att starta Susning? Vad handlade konflikten med Larry Sanger om? (Och har ni kommit överens senare?)

När Wikipedia var nytt, var också wiki-tekniken ny för de flesta. Många små föreningar och företag startade egna wikis. Många skrev sin egen wiki-programvara. Det är inte så svårt när allting går i liten skala och alla konkurrenter är väldigt primitiva. Jag skrev artiklar på många olika wikis, främst om trådlösa nätverk som vid den här tiden engagerade mig. På Wikipedia dröjde det inte länge innan jag blev osams med Larry Sanger. Han tyckte man skulle skriva ordentliga artiklar, medan jag skrev korta stubbar. För mig räckte det med stubbar för att se hur olika sidor hängde ihop, men han var helt inställd på att skapa en encyklopedi och inte någon ordbok. Mitt intryck var att han saknade lust att experimentera med tekniken. Jag tröttnade och drog mig ur.

Men som programmerare ville jag utforska tekniken, alltså skriva programkod och inte bara artiklar. På den tiden fanns inte dagens stöd för mallar, utan man kopierade text mellan flera sidor på ett rätt primitivt sätt. För att utforska tekniken startade jag en egen wiki. Jag började med samma programvara som Wikipedia då använde, men införde snart flera förbättringar. Därmed var susning.nu grundat.

5. Vad tror du var orsak till att Susning från början drog fler användare än det internationella projektet Wikipedia?

Susning.nu är ju enbart på svenska, så egentligen är det bara svenska Wikipedia som det har konkurrerat med. Redan tidigt hade susning.nu interwiki-länkar som gick till engelska och tyska Wikipedia. Och när jag emellanåt bidrog till Wikipedia, så var det på engelska. När jag offentligt tillkännagav att susning.nu hade öppnats i början av oktober 2001, fanns det redan 1000 sidor som jag själv hade skrivit, däribland en för varje kommun i Sverige. De flesta sidorna var korta stubbar och skulle inte ha räknats som artiklar idag, men detta var ändå stort i jämförelse med de flesta språk av Wikipedia. Ända till slutet av 2003 var susning.nu större än tyska Wikipedia. Därmed visade jag att det fanns ett större intresse för wiki än Wikipedia hade lyckats tillgodogöra sig. Det som bromsade Wikipedia var dåliga tekniska lösningar. Deras databashantering var ineffektiv och ledde till att hela sajten var seg under de första åren. Till slut lyckades Tim Starling, Erik Möller och Brion Vibber reda ut problemen. Inom kort började Google att redovisa träffar i susning.nu eftersom många svenska sökord helt enkelt inte fanns på någon annan webbplats. Det är en fördel med att bejaka stubbar, speciellt på språk där webben inte är så utvecklad.

[186]6. Hur skilde sig Susnings sociala klimat från Wikipedias?

Jag var aldrig så låst vid att skapa en encyklopedi, så på susning.nu kunde man skriva humoristiska artiklar, små essäer och ordboksdefinitioner. Det bidrog nog till en öppnare atmosfär. Samtidigt var detta ett tidevarv som inte riktigt låter sig jämföras med idag. Webben var yngre och mer dominerad av programmerare. Många skolor hade nog inte fått bredband än. Man kunde utgå ifrån att folk på webben var kunniga och bildade. Sedan införde jag aldrig någon hierarki av administratörer, utan tvingade alla deltagare att vara jämlikar, med mig som enda auktoritet. Det fungerade bra upp till en viss storlek.

7. Hur skulle du beskriva den situation som tvingade dig att stänga Susning? Hade den kunnat undvikas? Finns det en risk för att Wikipedia löper samma öde?

Jag vill inte påstå att jag var tvingad att stänga susning.nu. Det var ett val som jag gjorde. Klottret började förvisso tillta under hösten 2003 och våren 2004, men jag såg det som en teknisk utmaning och försökte hitta automatiska lösningar för att sätta betyg på artiklar och bidragslämnare. Men samtidigt började Wikipedia bli så pass avancerat, att jag hade svårt att hålla jämna steg med deras utveckling. Namnrymder, kategorier och mallar är funktioner som vi idag tar för givna i Wikipedia, men som aldrig blev införda i susning.nu. Och från hösten 2002 när susning.nu började visa annonser hade susare börjat "hoppa av" till svenska Wikipedia. Därför började det framstå som allt mer onödigt att driva en egen variant, speciellt som annonserna aldrig inbringade några betydande belopp. Om jag skulle stänga susning.nu, skulle susarna inte bli helt husvilla.

8. Hur ser du på arbetet med Susning idag? Överväger stoltheten eller minnena av problemen?

Problemen försvinner snabbt ur sikte. Susning.nu är dock inte ett bestående resultat, utan ett skede av historien, som omfattar några år i början av 2000-talet. Sajten visade att det gick bra att bygga en wiki med 50.000 artiklar, även på ett litet språk som svenska, något som ingen gjort tidigare. Tyskarna var imponerade och fick inspiration att bygga en riktigt bra tysk Wikipedia.

9. Du propagerade tidigt för att wikipedianerna skulle börja träffas på riktigt. Varför då?

[187]Problemen som susning.nu stötte på var sociala mer än tekniska. Jag nämnde ovan att juridiken runt upphovsrätten bromsar vår fulla användning av teknikens möjligheter. Men även vårt sociala system kan vara trasigt, och då bör vi reparera det innan vi går vidare. Wiki-tekniken i all ära, men den tenderar ibland att dra till sig socialt osäkra individer som hellre sitter hemma på kammaren och redigerar än går ut och träffar kompisar. I en annan tid skulle de ha suttit hemma och läst böcker eller lyssnat på radio. Men på nätet behöver de kunna medla i redigeringskonflikter och genomskåda historierevisionister. Då är det bra att veta var man har kompisar som går att lita på. När de onda dyker upp, måste de goda vara sammansvurna. Att den idén har tagit så lång tid att få fäste visar kanske hur stort problemet är.

10. Hur tycker du att Wikipedia har utvecklats sedan starten? Har Susning bidragit till några av de förändringarna? Vad tycker du om Wikipedia idag?

Jag ser Wikipedia som en process för hur artiklar skrivs, snarare än den produkt som artiklarna i sig utgör. Artiklarna ökas och ändras i rasande takt, men processen utvecklas långsammare. De första tusentals artiklarna handlar om grundläggande fakta som att "äpple är en frukt" och "Egypten är ett land i Afrika". Det var på den tiden, före 50.000 artiklar, som susning.nu hade sitt inflytande på en grundläggande teknisk nivå. Idag skulle ingen förändring tillåtas, som gör Wikipedia lika segt som det var då, men på den tiden bortförklarades problemen med att det inte går att göra något snabbare. Joho, titta bara på susning.nu.

11. Hur ser du på att Wikipedia har blivit en allt vanligare källa? Hur skulle du vilja att den här frågan diskuterades till exempel i skolor och på bibliotek?

Med tiden mognar detaljgraden och vi börjar fråga oss om vi har artiklar om alla kommuner i Egypten, och om deras invånarantal och borgmästare är uppdaterade. Nu väcks frågor om kvalitet, tillförlitlighet och täckningsgrad. Kategorier av människor som tidigare avfärdat Wikipedia som strunt börjar fråga sig hur de kan hjälpa till. Det är spännande. Internet håller fortfarande på att göra sitt insteg i samhället. Det är en utveckling som jag har följt i tjugo år, och jag ser inget slut.

12. Hur tror du att Wikipedia kommer att se ut i framtiden? Om tio år? Om tjugo år?

[188]Om man tittar på vilket bibliotek som helst, så utgör uppslagsverken mindre än en procent av hyllorna. Nu är vi exalterade över Wikipedia, men det kommer fler satsningar på nätet vars omfattning vi idag inte kan ana. Det är inte givet att just Wikipedia måste bli så värst mycket större än idag. Det finns redan tecken på att tillväxttakten börjar avta. Men i så fall kommer andra projekt på mer specialiserade områden att växa fram. Det kanske mest pressande problemet är upphovsrätten, som blockerar alla böcker, skivor och filmer från de senaste 70 åren att visas fritt. Detta problem måste hitta en lösning. Men det finns stora ekonomiska intressen som har allt att tjäna på att bromsa nytänkandet. Kanske kunde dagstidningarna ta ledningen och lägga ut sina artikelarkiv från hela 1900-talet fritt på nätet? Vad har de egentligen att förlora på det? Och vad skulle en sådan utveckling betyda för Wikipedia? Kanske behövs Wikipedia som en innehållsförteckning till ett sådant gigantiskt nyhetsarkiv.

13. Du har föreläst om Wikipedia i många år nu. Vilken är den vanligaste frågan? De vanligaste fördomarna? Och hur är responsen allmänt?

Många har fortfarande en väldigt omogen syn på Wikipedia. Man har hört något enkelt påstående om att "alla kan redigera" och inbillar sig att fullständig anarki råder. Men det är väl kanske naturligt. Flera år efter att telegrafen infördes trodde många att man kunde sända varor och föremål genom tråden. När det gäller Wikipedia tror jag att alla kan försöka redigera, precis som att alla kan försöka att skriva en roman. Men rätt få lyckas prestera något läsvärt. Expertisen är något som sållas fram.

14. Jag vet att du samlar uppslagsverk. Hur många har du?

Om samlande är ett beroende, så lever jag nog fortfarande i en förnekelsefas. Jag har givetvis Nationalencyklopedin och alla fyra upplagorna av Nordisk familjebok och sjätte upplagan av tyska Meyers Konversationslexikon. Men annars är det mest mindre verk i ett band. Efter att jag läste Sven Lidmans självbiografi gick jag och skaffade Kunskapens bok, Focus och Combi Visuell. Men det kallar jag inte samlande. Däremot har jag börjat samla på "När Var Hur" och liknande årsböcker. Det är en intressant tidsresa att bläddra i. Och lätt att göra fynd i andrahandsbutiker.

[189]
Question mark alternate.svg

Anonym användare

1. Hur och när upptäckte du Wikipedia?

Wikipedia hade jag känt till länge, precis som många gör idag gick jag oftast dit för att bara kolla upp något jag undrade. Jag tror det var precis i början av 2006 som jag insåg att man även kunde (och borde) redigera sidor på Wikipedia, detta i kombination med en teknisk utbildning där jag fick tillgång till egen laptop och mycket fritid gjorde att jag började spendera tid på Wikipedia. I början kändes sidan ganska kaotisk i och med att alla kan redigera allt, men till slut insåg man att det på ett ganska vackert sätt fanns regler och ramar som användarna själva utformat - och som man dessutom kunde utforma och föreslå själv!

2. Hur kommer det sig att du arbetar med att göra en encyklopedi? Vad är drivkraften?

Egentligen tror jag att det i grund och botten handlar om en sorts känsla av att ha åstadkommit något. Ungefär som när man diskat eller städat och ser resultatet av sitt arbete, nästan exakt så känns det när man till exempel skapat en ny eller rensat upp en existerande artikel. Det känns dessutom som att man gör en god gärning, mottot för Wikipedia är ju trots allt fri kunskap åt alla och det är ju en mycket nobel tanke. Det känns bra att veta att man drar sitt strå till stacken på en sida som om 100 år kanske kommer vara det mest omfattande biblioteket av mänsklig kunskap någonsin. Vem vet? Internet är ju inte direkt en trend.

3. Du redigerar anonymt på Wikipedia. Hur kommer det sig?

Tja, mesta delen av min tid har jag inte varit anonym. Jag skrev mitt namn på min användarsida och vad jag för tillfället gjorde men sen insåg jag att det egentligen inte spelar någon roll. Jag borde bedömas utifrån vad jag tillför sidan, inte vem jag är som person. Det viktiga är ju egentligen inte vem som skriver vad på Wikipedia, eftersom man ändå kan skriva utan att vara inloggad. Meningen är ju att skapa ett tillförlitligt uppslagsverk med källor, och då är det ju källorna man får kolla upp om man är tveksam eller vill veta [190]mer om något. Vem som skrivit det spelar ju egentligen inte in, förutsatt att det inte är kontinuerligt klotter.

4. Vilka är för- och nackdelarna? Har du blivit diskriminerad eller misstänkt för att vara en marionett (ett extrakonto för en regelbunden användare) på grund av att du redigerar anonymt? Eller litar andra användare på dig, baserat på dina bidrag?

Jag har aldrig råkat ut för den misstanken, men just i mitt fall är det förmodligen för att jag skrivit såpass länge. Jag vill tro att de flesta användare litar på mig, men jag hoppas att inte alla gör det. Då skulle ju hela poängen med projektet försvinna om man aldrig granskades av andra eller blev ifrågasatt.

5. Vet dina närmaste om att du skriver på Wikipedia och under vilket namn?

Min flickvän vet att jag skriver och jag brukar inte sällan få höra att jag är nördig, men alla har väl sina intressen. Hon har ju en häst, vilket jag ser som skitlöjligt, så det jämnar ut sig ganska bra. Några av mina vänner vet att jag redigerar på Wikipedia men det är inte många som har samma passion. Många ser det nog inte som ett projekt utan bara som en sida man går till för att slå upp något.

6. Har du någon gång varit nära att råka avslöja dig? Har någon försökt att avslöja dig (eller kanske nästan lyckats)?

Så vitt jag vet är det ingen som försökt, varför dom nu skulle vilja det. Jag kan ju stå för allt jag gjort på Wikipedia.

7. Vad tycker du är bäst och sämst med Wikipedia?

Det bästa är förmodligen flexibiliteten. Man har som användare storfrihet, bara en sån sak som att vem som helst kan rätta stavfel eller lägga in bilder i artiklar är ju fantastiskt. Det sämsta är ju lockande att säga att det också är flexibiliteten, eftersom det leder till mycket klotter som i värsta fall inte upptäcks förrän långt efter.

8. Hur tycker du att Wikipedia har förändrats sedan du började redigera?

Personligen tycker jag inte svenska Wikipedia ändrats märkbart på de tre år [191]jag hållit på, möjligtvis att man mer sällan upptäcker att väldigt grundläggande artiklar saknas. Det är alltid pinsamt när svenska Wikipedia inte har en artikel om något som väldigt många andra språk har en artikel om.

9. Hur tror du att Wikipedia kommer att se ut i framtiden? Om tio år? Om tjugo år?

Förhoppningsvis kommer fler användare till, särskilt på svenska Wikipedia. Om tjugo år ser jag Wikipedia som ett uppslagsverk överlägset Nationalencyklopedin på alla sätt, inte minst på grund av att alla kan delta och granska innehållet. Om tjugo år tror jag även att medvetenheten om upphovsrätt kommer öka, och fler folk kommer förhoppningsvis välja att publicera sina bilder under fria licenser såsom Creative Commons eller liknande.

[192]
Wikimedia Sveriges årsmöte 2008-3.jpg

Linnéa Sjögren

E-tjänstansvarig bibliotekarie på Stadsbiblioteket i Göteborg.

1. När hörde du talas om Wikipedia första gången?

Minns inte.

2. Hur går diskussionen bland kollegorna om Wikipedia? Är det något ni rekommenderar eller avråder era låntagare från att använda?

Wikipedia anses inte vara riktigt tillförlitligt, att man inte kan vara säker på att innehållet är korrekt. Dock anser man nog att Wikipedia har rätt bra artiklar om nya saker som ny musik, nya skådespelare, artister etc. Engelskspråkiga Wikipedia anses vara bättre och fylligare än den svenska.

3. Vilka frågor får ni oftast från era låntagare om Wikipedia? Och kan ni svara på dem?

Måste säga att vi, vad jag vet, aldrig får några frågor om Wikipedia! Alla verkar känna till Wikipedia redan och den är ju lätt att söka i. Har hänt några gånger att jag har hittat information i Wikipedia när en låntagare kommit och frågat om något som jag inte hittat i några böcker. Låntagaren har då missat eller inte tänkt på att söka i Wikipedia (eller inte hittat).

4. Biblioteket har utvecklats en hel del de senaste åren med e-böcker, prenumerationer på databaser, och många andra sätt att söka kunskap. Varför tror du då att Wikipedia har blivit så populärt?

Man får sökträffar på Wikipedia i Google vilket gör att den är mycket synlig. Det är enkelt att söka i Wikipedia och den är alltid tillgänglig (vilket inte NE Online är). Sen så är det väl sällan som den ligger nere p g a tekniska skäl? Det tar ibland längre tid att googla fram något än att gå direkt till Wikipedia. Allt material som finns i betaldatabaser finns f ö inte i Wikipedia :)

[193]5. Wikipedia är gratis. Hur tror du att det påverkar bibliotekets och allmänhetens syn på Wikipedia? Hade det till och med varit bättre ifall man hade varit tvungen att betala för Wikipedia?

Nej det tror jag inte alls! Idag finns det så oerhört mycket bra material på nätet som är gratis. Ingen tänker att t ex myndigheters databaser skulle vara mindre värda för att de är tillgängliga gratis på nätet.

6. På vilka sätt tror du att Wikipedia kan hjälpa till att göra biblioteken bättre?

Är osäker på om Wikipedia egentligen kan göra biblioteken bättre... Vad är det som skulle kunna bli bättre? Kvalitet? Tillgänglighet? Service? Iallafall inte med tanke på kvalitet. Däremot tror jag att Wikipedia kan influera biblioteken genom sitt 2.0-tänkande[6] och ge en öppnare attityd.

7. Tror du att det finns möjligheter för biblioteken att samarbeta med Wikipedia? I så fall, hur då?

Ja det tror jag, även om de flesta kommer att säga att de inte har tid eller att det inte ingår i deras uppdrag. Om författarposterna i Wikipedia blir bra och många skulle biblioteken säkert vilja länka till dem från sin katalog. Jag tror också att ett samarbeta skulle arbeta för att nå varandras användare. Både Wikipedia och biblioteken vill sprida kunskap och information. Biblioteken borde vara intresserade av att få in användarnas medverkan, något som Wikipedia redan lyckats med.

8. Använder du själv Wikipedia? Skriver du artiklar? Varför/varför inte?

Ja, jag använder Wikipedia ibland, speciellt när jag inte hittar informationen någon annanstans. Skriver inte själv (förutom att jag har redigerat någon enstaka artikel). Jag tycker att jag inte har tid.

9. Tycker du att det ligger i linje med bibliotekens uppdrag att bibliotekarierna bidrar till Wikipedia?

Egentligen inte. Kanske bland de bibliotek som riktar sig till skolor. Även om [194]det inte ligger i bibliotekens uppdrag, kan det ge positiva effekter för biblioteken.

10.Vad ser du som det största problemet med Wikipedia? Och den största fördelen?

Att det är ojämn kvalitet. Att man inte vet om man vågar lita på materialet. Största fördelen är att den alltid är tillgänglig och enkel att söka i.

11. Hur tror du att Wikipedia kommer att se ut i framtiden? Om tio år? Om tjugo år?

Jag hoppas att fler personer skriver och redigerar artiklar på svenska. Skulle gissa på att fler 2.0-applikationer kopplas till Wikipedia, t ex att kan kan posta en artikel på sin community/facebook-sida/blogg.

[195]
Sue Gardner May 2008 A.jpg

Sue Gardner

VD för Wikimedia Foundation

1. När hörde du talas om Wikipedia första gången? Vad tyckte du om det då?

Jag tror att jag hörde talas om Wikipedia första gången 2003. Vid den tiden jobbade jag på Canadian Broadcasting Corporation, Kanadas statliga TV-kanal, och min reaktion var troligen ganska typisk för journalister då: jag var intresserad, men också rätt skeptisk. Jag minns att vi brukade prata om Wikipedia på redaktionen: praktikanterna brukade använda det okritiskt, och vi blev tvungna att vara säkra på att de hade en andra källa på informationen därifrån. Då tyckte jag att det verkade det otroligt att en community av icke-experter på frivilligbasis (eller för att vara mer noggrann, en community där meriter inte krävdes) skulle kunna slå sig samman för att skapa en informationskälla av någon kvalitet.

2. Du har en bakgrund som journalist och chef för Canadian Broadcasting Corporations webbplats. Hur kom det sig att du blev VD för Wikimedia Foundation?

Jag blev journalist för att jag tycker att det är en viktig samhällsuppgift att ge allmänheten relevant och användbar information. Jag gillade särskilt att man som journalist inte hade som mål att säga åt folk vad de ska göra eller vilka beslut de ska fatta; man har bara som mål att ge dem information så att de kan fatta egna beslut. Att komma till Wikimedia Foundation var en naturlig följd av den tanken. Och siffrorna talade sitt tydliga språk: på CBC kunde vi påverka ganska många människors liv – den överväldigande majoriteten av alla som bor i Kanada använder CBC:s tjänster någon gång i månaden. Men Wikipedias inflytande är mycket, mycket större: som du vet används Wikipedia av en kvarts miljard människor varje månad.

3. Vad var det första du gjorde som VD för WMF?

Det första jag gjorde, i slutet av 2007, var att flytta stiftelsens säte från St. Petersburg i Florida till San Francisco i Kalifornien. Det var en så uppenbar sak att göra. St. Petersburg är underbart, men det är litet och var inget passande ställe för vår typ av organisation. San Francisco stämmer mycket [196]bättre: det är en stor stad med tjänster och support i världsklass, det är ett nav för högteknologi och det finns massor av nytänkande och intresseanta ideella organisationer här, såsom Volunteer Match, Creative Commons, EFF, Tech Soup, med flera. Så det var ett viktigt förstasteg för oss.

4. Vad betyder det i praktiken att vara VD för WMF? Vad är skillnaden mot från din tid som chef för Canadian Broadcasting Corporations webbplats?

Nu för tiden ägnar jag den största delen av min tid åt att tänka på finansiell hållbarhet och att organisationen ska bli mer professionell, men det är nog bara en effekt av att Wikimedia Foundation är så ung organisation. Den har funnits officiellt sedan 2003, men den anställde inte någon personal förrän 2005, och ända tills förra året hade den färre än 10 anställda. Det är fantastiskt vad Wikimedia-projekten har lyckats uppnå på bara några få år, men Wikimedia Foundation har inte hållit jämna steg med sina projekt. Så jag ägnar mina dagar åt att göra väldigt enkla saker, såsom att förklara hur organisationen faktiskt fungerar för journalister eller tänkbara donatorer, eller skapa enkla policies. Vi gjorde vår första budget någonsin förra året, för några få månader sen satte vi våra första inkomstmål och vi har just börjat utveckla en planeringskalender för organisationen.

Först nu har vi kunnat göra mer intressanta saker än de där grundläggande sakerna. Under de senaste sex månaderna har vi för första gången formulerat våra mål, och de innefattar att öka projektens utbildningsmaterial, bredda deltagandet för att hitta de underrepresenterade grupperna, och att börja sprida materialet till folk som ännu inte, eller aldrig kommer att bli, uppkopplade mot internet. Det som är intressant med det är att det är svårt. I grund och botten har vi tagit några viktiga saker, som vi som organisation vill göra, men som ändå inte har hänt på naturlig väg, genom communityns självbestämmande, och försöker att prioritera det och komma på hur vi kan skapa de nödvändiga omständigheterna för att börja få dem avklarade.

5. När träffade du första gången vanliga wikipedianer? Vad var ditt första intryck av dem? Har det intrycket förändrats?

Den första wikipedianen jag träffade var Kat Walsh, som intervjuade mig för jobbet som VD tillsammans med Jan-Bart de Vreede, en annan styrelsemedlem, i New York. Men mitt första möte med en grupp wikipedianer var i Amsterdam efter styrelsemötet i juni 2007. Vad som slog mig starkast var hur unga, intelligenta och seriösa de verkade. Till exempel, på det första mötet, frågade någon mig om den British North America Act [197]som stiftades 1867,[7] något som knappt ens folk från Kanada brukar ha tänkt på sen historialektionerna i högstadiet. Jag var överraskad att en nederländare över huvud taget hade hört talas om BNA Act, än mindre tänkte på att ta upp det med mig, och hade en genomtänkt fråga om det.

Om jag skulle kategorisera mina förväntningar på wikipedianerna, väldigt grovt, skulle jag säga att jag hade väntat mig schackklubbsmedlemmarna från högstadiet. Och wikipedianerna är verkligen som schackklubbsmedlemmar. Men de också mer än vad jag hade väntat mig, elevrådsledamot-människor. Det jag menar är att visst är de smarta och geekiga. Men de är också allmänt altruistiska och seriösa. Jag tror att många av de unga människorna som skriver på Wikipedia idag kommer att träda fram som vår kulturs framtida ledare: det tycker jag är uppenbart.

6. Vad tycker du är de viktigaste faktorerna för att göra en bra Wikipedia? (Tycker du att en lokal stödförening är en av dem?)

Jag tror att den allra viktigaste faktorn är att det finns en stor, engagerad, fokuserad community med människor som tror på målet och är övertygade om kärnvärdena i projektet. Och för mig är en av de viktigaste delarna som – när det är som bäst – definierar Wikipedia-projektets community till skillnad från många andra communities på nätet, dess vänlighet, dess lättillgänglighet, trevlighet, och öppenhet för nykomlingar. Wikimedias communities är inte perfekta här: de är ibland bryska och ovälkomnande. Men till deras försvar, de har ändå utvecklat vänliga traditioner som att man systematiskt välkomnar nykomlingar, engelskspråkiga Wikipedias utmärkelser och policies såsom “Bit inte nybörjarna”. Jag tror att det här är riktigt viktigt. I mina ögon, är en vänlig kärntrupp med människor som inte är isolationistiska och inte är exkluderande en nödvändighet för att skapa en bra Wikipedia. Jag tycker att Wikipedia-communityn borde aktivt få bort folks mycket mänskliga tendens att gå in i klubbhuset och sedan stänga och låsa om sig. Och jag tror att allt som föder och när den känslan av en öppen, vänlig community – såsom lokala stödföreningar, wikifikor, tävlingar, projektsidor – är bra och till hjälp.

7. Vad anser du är de största utmaningarna som Wikimedia Foundation och dess projekt står inför nu?

Det finns ett par stora utmaningar.

Jag tror att communityn själv försöker lista ut hur man ska kunna styra [198]sig själv på ett sätt som är skalbart och samtidigt stämmer med dess värden och trossatser. Det är ingen lätt uppgift, och man kan se många tecken på att folk brottas med det. Styrelsens beslut senast om att skapa plats för både ledamöter som de lokala stödföreningarna har utsett och 'experter' är ett sätt att visa att man är medveten om begränsningarna i valprocessen och att man vill mildra dem. De återkommande försöken att själva organisera ett Wikiråd (Wiki Council) eller frivilligråd (Volunteer Council) speglar samma önskan att förfina det interna styrelsesättet så att strukturerna kan spegla vad communityn vill. Det är hårt arbete, men det är viktigt.

En annan stor utmaning är användarvänlighet. Utan inblandning eller motverkande krafter över huvud taget, har communityn efter hand tenderat att lägga komplexiteterna ovanpå varandra – på MediaWiki-gränssnittet, på policies och processer, och så vidare. Vi har gjort väldigt lite research på hindren för folk att delta i projekten, men det är uppenbart att den allmänna svårighetsgraden är alldeles för hög för nykomlingar. Det finns för många mallar, för många instruktioner, för många ordrika förklaringar, och så vidare: det är tänkt att vara hjälpsamt men resultatet blir att det blir skrämmande för många nykomlingar. Det är också så att användargränssnittet inte är särskilt lätt att hantera för folk som inte är tekniskt sinnade. Det är inte lätt att lära sig hur man laddar upp en bild. Wikisyntaxen är inte lättförståelig, och vissa element på sidorna såsom faktarutor är svåra att lära sig att skapa. Manualerna är svåra att hitta och ibland svåra att läsa. Det är inte så att folk är för dumma för att lära sig; bevisligen. Men folk är upptagna, och/eller vi har inte förklarat tillräckligt tydligt syftet och värdet med vad vi gör, och/eller de föredrar att göra andra saker än att sitta och arbeta vid datorer. Oavsett orsakerna är det viktigt att vi gör det lättare för folk att bidra med vad de vet, så att projekten blir bättre.

En annan stor utmaning är slitningen mellan kvalitet och öppenhet. Vi vet att Wikipedias grundläggande premiss är bevisad: folk kommer att bidra i stort antal för att skapa en bra informationsresurs. Mass-samarbete är det som har gjort Wikipedia till en av de tio mest besökta webbplatserna: det fungerar. Men nu när den här underbara resursen faktiskt finns, har vi den lyxiga möjligheten att vi kan fokusera lite mer på kvalitet. Det betyder att vi kan välja, om vi vill, att uppmuntra bidrag från vissa typer av människor: från akademiker, till exempel, eller äldre människor med betydande arbets- och livserfarenheter, eller experter inom olika områden. Vi kan välja att markera bidrag från personer med viss bakgrund på ett särskilt sätt för läsarna, eller skaffa expertdeltagande genom att erbjuda fördelar, eller fråga om särskild hjälp från experter, såsom bakgrundskollar och uttalanden om att de stöttar oss. Åtminstone vissa av de sakerna skulle otvivelaktigt höja kvaliteten, vilket skulle vara bra. Men, skulle vi anamma någon av dessa metoder, skulle vi riskera att tysta och avskräcka vår kärntrupp – varav de [199]flesta inte har forskarbakgrund, eller inte har en forskarbakgrund än, smarta geekiga människor som byggde uppslagsverket från grunden, och ser till att den fungerar nu. Så det är en balansgång. Det är viktigt att vi strävar efter att öka kvaliteten, men aldrig genom att svika våra kärnvärden, eller genom att skrämma bort vår kärntrupp.

8. Vad tycker du är de minst uppskattade elementen i Wikipedia och dess systerprojekt?

Jag tror att några av communityns kommunikationsvägar – såsom The Signpost,[8] Wikizine och Planet Wikimedia – är helt otroliga. Det är en stor community, egentligen flera överlappande communities än en enda – och jag tror att alla ansträngningar för att hålla kommunikationsvägarna öppna angående vad andra tycker och håller på med, förtjänar en hel del uppmärksamhet.

9. Vad har varit din mest oväntade erfarenhet av att leda WMF?

Jag är allmänt en storläsare; jag konsumerar stora mängder text, hela tiden. Och under de första månaderna med Wikimedia, läste jag hundratals och förmodligen tusentals sidor text: projektets policysidor, användarnas sidor, meta,[9] internal,[10] Foundations egen wiki, mailinglistan foundation-l:s arkiv, diskussionssidor, och så vidare, och så vidare. Och jag blev helt förtrollad av komplexiteten: alla olika strukturer och system, det intrikata policysystemet, de djupa diskussionerna om tonvis av olika ämnen.

Jag blev stum av beundran och tacksam, för allt var tillgängligt för mig: om jag ville veta något behövde jag bara vara villig att lägga ner tiden att ta reda på det. Det var helt och hållet transparent och öppet för allmänheten, och belönade närläsning. För en sådan som jag, som ville lära mig mycket så snabbt som möjligt, var det otroligt.

10. Hur tror du att Wikipedia kommer att se ut om fem år, eller tio?

Jag tror att det beror på vilken språkversion man pratar om. Många människor verkar tycka att engelskspråkiga Wikipedia är en sorts omen om [200]hur framtiden för de andra språkversionerna kommer att se ut; med premissen att alla språkversioner utvecklas på samma sätt, och att engelskspråkiga Wikipedia – på grund av sin storlek – troligen bara är lite längre fram på samma väg. Jag tror att varje Wikipedia nog kommer att ha smått olika – och ibland rejält olika – utvecklingar, beroende på deras respektive kulturella sammanhang. Men trots det, tror jag att det ligger något i att engelskspråkiga Wikipedia som ett omen. Om det är så, kommer de andra språkversionerna att naturligt växa åt samma håll som engelskspråkiga Wikipedia, och engelskspråkiga Wikipedia kommer att likna sig själv mer och mer.

Bortsett från det, antar jag att vi får se ganska självklara saker. Vi kommer troligen få se mer interaktivitet, och mer användning av multimedia. Jag hoppas att vi också kommer att se en Wikipedia med vad jag skulle kunna kalla färre synliga sömmar. Jag tycker att den handgjorda Wikipedia med sina småfel här och var är lite charmig, men jag tycker att vi ger en bättre service till läsarna om vi gav dem ett uppslagsverk som inte var så fullt av mallar och varningar och skyltar av olika slag. Så jag hoppas att vi får se en mer användarvänlig Wikipedia: en som är lättare att läsa och förstå, och enklare att bidra till.

  1. Slashdot är en webbplats för teknik och datorer, se www.slashdot.org
  2. Wikimania i Alexandria, Egypten
  3. 'Mud' står för Multi-User Dimension. Det är en sorts textbaserat datorspel där användarna umgås ofta via roller.
  4. PDA är en handdator, förkortningen står för Personal digital assistant.
  5. Förkortningen för boken The Hitchhiker's Guide to the Galaxy, Liftarens guide till galaxen, av Douglas Adams.
  6. Web 2.0 syftar på deltagarstyrt internet, se ”Web 2.0 och bloggar” i Del 1.
  7. BNA,som de brukar förkortas, är samlingsnamnet för de brittiska lagar som gjorde att Kanada blev en självstyrande dominion.
  8. En intern Wikipedia-tidning. Den svenska motsvarigheten heter Anslagstavlan.
  9. Meta-Wiki är en wiki som enbart handlar om att koordinera Wikimedia Foundations olika projekt, som till exempel Wikipedia på spanska och Wikibooks på engelska.
  10. Internal är en wiki för de som är anställda på WMF eller sitter i styrelsen för någon av de lokala stödföreningarna.