Sida:Östgötars minne.djvu/229

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
2462—2470
1737.

2462. Petrus Kastman. F. i Vimmerby 1724 194; fad. Jonas, rådman o. handlande. Fil. kand. 51; fil. doktor 52; prv. 55. Rektor i Vimmerby 51; kyrkoherde i Lönnbärga 69; prost 85. D. 1790 186.

2463. Johan Törnebom. F. i Västervik 1710 258; fad. Måns, skeppare. Stud. i Lund 33. Klockare i Västervik. D. där 1740 510.

2464. Nils Curman [Thunstrand]. F. i Nykil 1717 258; fad. Bengt Grelsson, hemmansegare. Prv. 42. Kyrkoherde i Ekeby o. Rinna 50; prost 77. Delegare i Tuna i Nykil (65). D. 1781 512.

C. stiftade 1776 fyra stipendier till förmån för lärjungar vid Linköpings gymnasium och skola.

2465. Axel Engholm. F. 1713; fad. inspektor i Allhelgona. Auskult. vid Sthlms rådsturätt; kontrollör vid Sthlms auktionskammare; kassör där. D. 1764 41.

2466. Jonas Malmgren. F. i Kristbärg 1718 255; fad. Anders i Kvarngården, trol. brukssmed. D. som stud. på Olivehult i Kristbärg 1742 284.

2467. Nils Setterdahl. F. 1715 1411; fad. Per, bonde i S:t Lars. Prv. 46. S. m. adjunkt 46, slutl. anst. i Ulrika 65. D. där 1772 267.

2468. Hans Svanhals. F. i Torpa 1720 153; fad. v. häradshöfding o. godsegare [1342]. Auskultant i Svea hofr. Landtbrukare på Linnekulla i Torpa. D. i Malexander 1774 171.

S:s lefnadssätt i ungdomen lär varit mindre ordentligt, enär han af Slottskansliet efterlystes på begäran af en skräddare, som i egenskap af borgensman för S. för en den tiden ganska betydlig summa af mer än 3.000 daler kmt, själf blef bysatt. — Anklagades för irrlärighet och instämdes till domkapitlet 1762 och följande år, men hofrätten fördröjde afgörandet af ansvarspåståendet, så att S. blef aldrig dömd. Vid hans död intygade dock kyrkoh. J. Tockerstrand, »att ehuru S. sällan bivistat offentliga gudstjänsten och aldrig under T:s ämbetstid begått den högv. nattvarden samt haft sina egna tänkesätt om salighetsordningen, hvartill hans Chymiska griller torde mycket bidragit, har han likväl i allmänna lefvernet varit stilla, aldrig sökt leda någon på sina tankar, varit i sin egen torftighet mycket hjälpsam mot eländiga och icke förmenat sitt husfolk nådemedlens nyttjande.» R.

2469. Gustaf Adolf Svanhals. F. i Torpa 1722 286; fad. v. häradshöfding o. godsegare [1342]. Volontär vid Östg. inf.-reg. 40; sergeant 43; löjtnant i fransk tjänst 45; afsk. 46; tit. kapten 60. Bosatt på Tornby i Fornåsa, därefter på sin egendom Danskebo i Malexander. D. där 1770 11.

Som ung volontär bivistade S. finska fälttåget 1741—42 och medförde från Frankrike ampla vitsord om sitt välförhållande under tjänstgöring i franska armén. Ingaf ansökan till Kgl. Maj:t att få titeln kapten, hvilket bifölls.

2470. Fredrik Gyllensvaan [adl. 1756; förut Svanhals]. F. i Torpa 1723 177; fad. v. häradshöfding o. godsegare [1342]. Volontär vid Östg. inf.-reg. 38; rustmästare 40; lifdrabant 43; fänrik vid generalen Zanders reg. 44; prem.-löjtn. i holländsk tjänst 46; kapten där 48, vid Savolaks reg. 50; major 59; öfv.-löjtn. där 62, vid Hels. reg. 65; öfverste 72; afskedad 76. Egare af Västanå vid Gränna. D. där 1787 211.

G. afskedades från sin tjänst i följd af en tvist med landshöfdingen om rekryters utkommendering. — Var en af frihetstidens ifrigaste partigängare, som ej blott förstod att under de politiska striderna skapa sig förmögenhet utan ock lät betala sina tjänster med adelskap; bivistade riksdagarne från 1756 samt var en betydande man och talare i mösspartiet. Stiftade 1785 Västanå fideikommiss till förmån för sin systers sonson, Rosenqvist af Åkershult, och skulle denne samt följande fideikommisinnehafvare bära namnet Gyllensvaan.


— 187 —