3658. Carl Ulrik Egge. F. 1769 17⁄5; fad. handlande i Västervik. Auskult. i Svea hofr. 86, i Göta hofr. 88; kopist i Kanslikolleg.; kanslist vid Just.-rev.-exped. 95; polit.-borgmästare i Västervik 96; tit. kommersråd 1815. Riksdagsman 09. D. i Västervik 1827 11⁄9.
3659. Sven Johan Yckenberg. F. 1770 16⁄9; fad. e. o. landtmätare i Västmanland [2936]. Landtmät.-ex. 88. V. landtmätare i Upps. län 98; justerare. D. 1800 10⁄6.
3660. Erik Peter Älf. F. i Linköping 1765 2⁄3; fad. domprost [2701]. Stud. i Lund 85; fil. doktor primus 87; prv. 92. Docent i Lund 89. Vitterhetsidkare. D. i Lund 1793 24⁄1.
Ä. var en på sin tid ansedd vitterhetsidkare, starkt påverkad af den då gängse »Werther-sentimentaliteten.» Hans skrifter utmärka sig för ett böjligt språk, en ledig och flytande värsbyggnad samt många väl valda ordvändningar och bilder, men sakna högre lyftning. Efter hans död utgåfvos 1795 med företal af Leopold hans »Strödda skaldestycken,» hvaraf nära en tredjedel förskrifver sig från Ä:s 11 — 18:de år. — »Han stupade som ett offer för den tidens förvillelse, att ruset var en art poësi.» Efter ett gladt lag beslöto dryckesbröderna att hembära honom likasom i en högtidlig likprocession, men tröttnade på gatan och ville hvila sig. Då upptäcktes, att leken blifvit allvar: Älf var död. Se vidare N. fbok m. fl.
3661. Nils Gustaf Hammarqvist. F. i Söderköping 1761 23⁄11; fad. Hans, tullskrifvare. Prv. 88. V. pastor 95; komminister i S:t Lars 95. D. 1806 4⁄5.
H. var en energisk och oegennyttig man; genomdref som vice pastor i Sund beslut om ny kyrkobyggnad och utverkade bidrag från när och fjärran. Själf föregick han med godt exempel och skänkte prädikstolen m. m. till kyrkan. I S:t Lars inrättade han »af fri böjelse och utan afseende på egen förmån» en mycket besökt skola för handtverkslärlingar, undervisande dem i flere ämnen, men kom dock genom sin själfuppoffring snart på obestånd. Enkan och döttrarna fingo dubbla nådår. S.
3662. Samuel Liljeblad. F. i Södra Vi 1761 20⁄12; fad. Håkan Larsson, bonde. Fil. kand. 87; fil. doktor 88; med. kand. 92; med. lic. 93; med. doktor 93. Adjunkt vid Vetensk.-societeten i Upps. 93; akad.-adjunkt 96; borgstr. professor i Upps. 1802. D. där 1815 1⁄4.
Genom sitt förtjänstfulla och mycket använda arbete »Utkast till en svensk flora» (1792) utöfvade L. ett ganska stort inflytande på botanikens studium under förra delen af 1800-talet. Utgaf ock åtskilliga andra skrifter, mest af ekonomiskt innehåll. Var en god medborgare och nitisk ämbetsman samt »till landsmännens nöje och belåtenhet» nationens inspektor från 1802 till sin död. Se vidare Biogr. lex.; N. fbok; Hbg.
3663. Jonas Ljungberg. f. 1764 21⁄1; fad. sämskmakare i Linköping. D. som fil. stud. i Alunda, Upps. län, 1789 18⁄4.
Var »en för särdeles skicklighet i studier och seder känd landsman,» men blef »genom mjältsjuka bragt till den ytterlighet, att han genom skott dödade sig själf på Kydingeholm i Uppland,» där han kort förut tillträdt en kondition. Nat.-prot.; Matr.
3664. Nils Adolf Humble. F. 1763 13⁄9; fad. sergeant i Linderås. Auskult. i Svea hofr. 88; e. o. notarie 89. Notarie vid Utredn.-kommissionen 89; reg.-skrifvare vid Storamiralens reg. 89; fältrevisor; fältkamrer 92; assessor i Kammarrevisionen 95; amir.-kammarråd o. led. i Förvaltn. af sjöärendena 1803; gen.-intendent 11; landshöfding i Blekinge län 12. D. i Karlskrona 1813 26⁄5.
3665. Daniel Lundvall. F. i Marbåck 1763 11⁄10; fad. komminister [2762]. Prästex. 88. D. som stud. på Årås, Älfsb. län, 1788 ⁄11.
»Fick ej ordineras därför, att 11 dagar fattades i den i lagen utstakade åldern. Återreste då på sin kondition i Västergötland, där han strax efter afled.» Matr.
3666. Samuel Teodor Schenberg. F. i Nykil 1762 23⁄5; fad. kyrkoherde
