Sida:Anteckningar efter professor Winroths rättshistoriska föreläsningar i straffrätt.djvu/200

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer


192

tysk, holländsk, ungersk och engelsk rätt). Särskildt upptagas i några rättssystem såsom utpressning hotelser i bref eller med anklagelse för brott (engelsk rätt) och hotelser med ärekränkning, förtal eller uppenbarande af hemlighet (fransk, holländsk och ungersk rätt). Hvarest utpressning bestraffas, äfven då dertill användts ringare medel, än de som gjorts till förutsättning för användandet af straffbestämmelserna rörande rån, är ansvaret äfven lägre än vid rån. Men eljest göra sig i det hela samma synpunkter här gällande som vid rån. Och särskildt är så händelsen, der, liksom förhållandet är i vår rätt (K. Utsl. 2311 1868: salmonibref bestraffadt enligt Str.L. 15,23), utpressning ej föreligger, om ej gerningsmannen så uppträdt, att, i fall af ett omedelbart bemägtigande af gods, gerningen blefve rån. Försök är äfven här i allmänhet straffbart, och allmän åklagare eger åtalsrätt i saken (ej i holländsk rätt vid utpressning mellan äkta makar eller nära anförvandter, hvarförutom här såsom vid stöld straff ej eger rum, om gerningen förekommit mellan äkta makar, som ej äro skilda till säng och säte).

Våra nu gällande bestämmelser om utpressning inkommo i vår rätt först med 1864 års strafflag (21,5). Förut fans blott ansvar stadgadt för sådan utpressning, som skedde under missbruk af embetsmannamyndighet (s. k. concussio publica).




Delaktighet i olofligt tillegnande af annans gods.I den svenska rätten gälla särskilda föreskrifter rörande delaktighet i stöld, rån eller utpressnings begående (Str.L. 20,14 och 15, 21,9). Ansvaret derför har nemligen skärpte, så till vida som för den mindre delaktighet, som består i gerningens främjande dels före brottets utförande och dels vid detsamma fastän ej i hufvudsaklig måtto, stadgats vid rån ett visst minimum, hvarunder straffet ej får gå, och vid stöld åter samma ansvar som för hufvudmannen, så framt den delaktiga tagit del i det tillgripna eller eljest haft vinning af brottet. Härförutom har det äfven förordnats, att, då delaktige i stöld straffas såsom gerningsmän, ansvaret skall bestämmas med hänsyn till det tillgripnas hela värde. Hvad beträffar förstnämnda stadgande