sjöförsäkring i 1667 års sjölag, prests förledande till olaga lysning i 1686 års kyrkolag, brukande af ojusterade vigter i KF 12⁄6 1693 och 30⁄3 1698, trolöshet af prokuratorer eller fullmägtige i KF 20⁄3 1694, 1695 rättegångsförordning och Res. på Allm. Besv. 1723, brott mot brefhemligheten i KF 10⁄7 1645). 1734 års lagstiftare fortgingo ytterligare i denna rigtning (fordrande af gulden gäld, utsättande af falsk pant, varas åsättande af annat än tillverkarens märke, svikligt tagande af arf, bedragande till trolofning eller vigsel). 1858 års förordring har visserligen än vidare tillagt ett och annat nytt fall (egendoms svikliga afhändande till borgenärers eller andra rättsegares förfördelande, förstörande eller obrukbargörande af handlingar, utplånande af annans märke, säljande af lifs- eller läkemedel, som förfalskats med ämnen, farliga för menniskors lif eller helsa, understickande af barn, osann uppgift i orlofssedel eller annat dylikt bevis till annans vilseledande eller skada och svikligt begagnande af dylik handling, som för annan utgifvits). Men i denna punkt låg 1858 års förordnings betydelse företrädesvis deri, att de i 1734 års lags civilbalkar kringspridda ansvarsbestämmelserna rörande bedrägeri och oredlighet genom densamma hopfördes på ett ställe och sinsemellan bragtes i en bättre öfverensstämmelse, hvarförutom vissa lagbud fingo en förbättrad redaktion eller större omfattning (svek vid försäkring i allmänhet, tillvällande af embete och tjenst i allmänhet, svikligt förvärfvande af ej blott arf utan äfven andra familjerättigheter). Någon utgallring af förutvarande speciella förbrytelser kan ej iakttagas.
Utvecklingen på detta område har fört med sig en fortgående stegring af straffsatserna. Detta visar sig bland annat vid en jemförelse mellan landskapslagarne och landslagarne. Straffförhöjningen egde här bland annat rum på det sätt, att tjufnadsansvar stadgades för svårare former af bedrägeri, nemligen för dem, som föllo under äldre tiders begrepp förfalskning (läggande af märke å annans märke och säljande af fals, d. v. s. det, som var doldt under eller hopblandadt med annan främmande materie, i motsats till säljande af flärd, nemligen ondt för
