Sida:Anteckningar efter professor Winroths rättshistoriska föreläsningar i straffrätt.djvu/242

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
234

praxis. På sådant sätt lär det väl hos oss vara fastställdt, att, derest konkursen uppstår, sedan gerningen företagits, åtalspreskriptionen räknas från konkursens början, och att, med undantag för det i lagen särskildt angifna fall (aktiebolags styrelse enligt Str. L. 23,4 jemlikt KF 610 1882), allenast konkursgäldenär sjelf kan dömas såsom hufvudman efter de i strafflagen intagna lagrummen, hvaremot annan person väl kan bestraffas såsom delaktig i dennes gerning (särskildt sådant stadgande i den finska rätten äfvensom förut hos oss för vissa fall af bedrägeri i 1818, 1830 och 1862 års konkurslagar). Vidare tillämpas reglerna för reell konkurrens vid sammanträffande af bedrägeri i konkurs och mened, hvarigenom gäldenären vid besvärjandet af sin bouppteckning framhärdar i sitt svek, och jemväl vid sammanträffande af flera konkursförbrytelser af olika straffbarhet, hvaremot så icke sker i fråga om de särskilda fallen under bedrägeri, oredlighet och vårdslöshet. Enligt särskild positiv föreskrift räknas hos oss rymning med åtföljande bortovaro under sex månader lika med oredlighet (Str. L. 23,5; motsvarande stadgande i den finska rätten), och skall dom äfven fällas öfver rymlingen i hans frånvaro (Konk. L. § 134).

Ehuru i öfrigt den svenska rättens straff för konkursförbrytelser äro ganska stränga, har dock i fråga om såväl vårdslöshet som oredlighet åtalsrätten förbehållits målseganden (Str. L. 23,7). Och yttermera har det förordnats, att den, som redan tilltalats, skall vara fri från allt vidare ansvar och påföljd, derest det styrkes, att borgenärerna i konkursen till fullo förnöjts (Str. L. 23,6). Såväl i det ena som i det andra afseendet sakna den svenska lagens stadganden nu mera motsvarighet i den öfriga moderna rätten, eller äro de i sådant hänseende lemnade föreskrifterna i allt fall vida mindre vidtgående (målsegande ensam åtalsberättigad vid vårdslöshet och oredlighet i finsk rätt samt vid vårdslöshet i norsk och dansk; åtalad vårdslös gäldenär vid borgenärernas förnöjande fri från ansvar enligt finsk rätt). Vår förutvarande rätt innehöll också endast bestämmelser om gäldenärens befrielse från ansvar i fall af borgenärernas förnöjande, och dess stadganden i denna del voro