Sida:Anteckningar efter professor Winroths rättshistoriska föreläsningar i straffrätt.djvu/246

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
238

till bedrägeri. Och i öfverensstämmelse med den historiska utvecklingen tänkas härvid såsom föremål för förfalskning allenast sådana ting, som på ett eller annat sätt äro afsedda att tjena till bevis på något sakförhållande. Sålunda hafva bland annat i vår rätt under rubriken förfalskning sammanställts förfalskning af mynt och sedlar, af allmänna och enskilda handlingar, samt af allmänna stämplar och märken äfvensom dylik åtgärd med gräns- eller vattenmärke, hvarförutom i sammanhang härmed behandlats förfärdigande, anskaffande eller olofligt innehaf af stampar, formar eller andra verktyg till utförande af förfalskning utaf mynt eller sedlar eller af allmänna stämplar eller märken.

I nyare strafflagar har man dock helt och hållet upphört att begagna förfalskning såsom en dylik gemensam titel. Delvis framställas nemligen förfalskningsbrott af ifrågavarande slag i sammanhang med bedrägeribrott (i norsk rätt beträffande enskilda handlingar samt gräns- och vattenmärken) eller till och med under denna rubrik (i österrikisk rätt beträffande skriftliga handlingar, allmänna stämplar och märken samt gränsmärken och i holländsk rätt i fråga om de sistnämnda; gränsmärkens förryckande i fransk rätt stöld och i belgisk skadegörelse). Och delvis hafva åter den svenska rättens förfalskningsbrott fördelats under flera särskilda titlar af mera eller mindre rymligt innehåll (tysk, ungersk, holländsk, belgisk, engelsk och delvis österrikisk rätt). I vissa strafflagar står förfarande af förberörda art i sammanhang med ett uppdelande af förfalskningsbrotten på förbrytelsernas två hufvudgrupper, brotten mot offentlig och mot enskild rätt (norsk rätt), hvarvid enligt regel förfalskning af mynt och sedlar äfvensom af aktier, obligationer och andra allmänna kreditpapper förts till den förstnämnda gruppen (österrikisk, tysk och ungersk rätt). Det händer dock äfven, att, trots förfalskningsbrottens afhandlande under särskilda titlar, de likväl samtliga framställts i den del, som egnats åt redogörelsen för förbrytelserna mot offentlig rätt. Och de finnas härvid sammanförda med falskt vittnesmål och mened samt brott med afseende å personlig status och dermed beslägtade gerningar