Sida:Anteckningar efter professor Winroths rättshistoriska föreläsningar i straffrätt.djvu/258

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer


250

rättegångsfrid för öfverfall å person på resa till kyrka eller ting under skadegörelse å hans tillhörigheter (MB 18,2). Och på detta sätt infördes i den allmänna lagens kriminalrättsliga del jemväl särskilda straffbestämmelser för våld å fruktbärande eller planterade träd (MB 20,11, KF 106 1841), samt grundlades härigenom den med afseende å skogsförbrytelser nu mera bestående skilnaden mellan sådan gerning, som begås i skadelystet syfte, och sådan, som sker för vinnings skull (Str. L. 24,3). I tiden efter 1734 års lag utfärdades ytterligare åtskilliga straffbud med afseende å skadegörelse, såsom t. ex. i kongl. reglem. den 128 1752 till skydd för boktryckeriernas pressar, stilar och andra verktyg. Först med 1864 års strafflag ersattes dock dessa spridda stadganden af allmänna lagrum i ämnet (Str. L. 19,15, 20 och 21).




Allmänfarliga brott.
Gällande rätt.
Såsom försvårande räknas i nu gällande rätt allmänt den omständighet, att skadegörelse å egendom är förbunden med en allmän fara, vare sig för gods eller menniskor. Vid sådant förhållande lägges en hufvudsaklig vigt på denna fara, och det är med afseende å dess beskaffenhet och omfång, som lagstiftarne fastställt straffsatserna och domstolarne i de särskilda fallen hafva att bestämma straffen inom de stadgade latituderna. Med hänsyn härtill har man i nyare strafflagar uppställt såsom ett särskildt straffrättsligt begrepp brott mot den allmänna säkerheten eller allmänfarliga brott samt behandlat derunder fallande företeelser åtskils från skadegörelse å egendom (dansk, tysk, ungersk och holländsk rätt). Farans inträdande, stundom utan och stundom med en verkligen inträffad skada, gör gerningen till fullbordad, och principiellt beror dess bestraffande såsom dolös eller kulpös deraf, huruvida gerningsmannen handlat afsigtligt och kan anses hafva haft medvetande om verkan af sina åtgöranden. Den omedelbara skadegörelse å egendom, hvarigenom faran uppstått, blifver med ifrågavarande synpunkt ett underordnadt moment vid bedömandet af handlingens straffbarhet, utgör nemligen allenast ett medel för begåendet af det