Sida:Anteckningar efter professor Winroths rättshistoriska föreläsningar i straffrätt.djvu/302

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer


294

vissa stadganden fortfarande spåras religiösa moment och i andra åter den uppfattning, som i brotten såg en förnärmelse mot familjens ära. Och helt och hållet kunna dessa synpunkter väl ej heller försvinna. I nyare strafflagar har också såsom en särskild grupp framställts förbrytelser med afseende å familjerätt eller personlig status (fransk, belgisk, tysk, ungersk och holländsk rätt). Men dessa slags gerningar höra ej egentligen hit. Under nämnda rubrik upptagas nemligen allenast bedrägliga handlingar till vinnande eller beröfvande af rätt såsom medlem i en familj (understickande af barn, förtigande af äktenskapshinder etc; i holländsk rätt dock äfven tvegifte).

Svensk rättsutveckling.De svenska landskapslagarne tillhöra, efter hvad deras bestämmelser angifva, i detta ämne liksom i så många andra stycken en brytningsperiod mellan de ursprungliga germanska grundsatserna och de främmande rättsnormer, för hvilka kyrka och konung gjorde sig till målsmän. De sedlighetsbrott, i fråga om hvilka mera utförliga föreskrifter lemnats, voro lönskaläge, hor, våldtägt, och bortförande af qvinna, hvartill ytterligare kom all slags oredlighet beträffande trolofnings ingående och hållande. Brytande af äktenskap och tvegifte voro allenast på det sätt belagda med särskilda straff, att ansvar stadgats för man, som bortdrefve sin laggifta hustru (VGL:ne, UL, HL, WmL II). I öfrigt voro lagbuden, till den del som de icke, såsom förhållandet var vid oredlighet med afseende å trolofning, gingo ut på upprätthållandet af vederbörandes rätt samt tro och lofven, närmast afsedda att bereda den familj, som i en qvinnas person lidit men till sin ära, behörig upprättelse härför. Det är i hufvudsak allenast tal om den rätt, som en qvinnas målsman hade att utkräfva straff eller godtgörelse för den skada, qvinnan tagit till sin ärbarhet. Emellertid voro de i denna del fastställda påföljderna af vida mindre svår natur, än fallet var enligt åtskilliga andra äldre germanska rättsböcker. Hvad, som stadgats i händelse af trolofning eller äktenskap utan samtycke af giftoman, tillvällande af giftomannarätt, mös bortfästande åt två, vållande till skilnad i äktenskap och vägran af giftoman att efter fästning