Sida:Antiqvarisk och arkitektonisk resa.djvu/318

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till: navigering, sök
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer

308

bänkraderna. Dessa taflor, som enligt Johan Carl Linnerhjelms utsago saknade konstvärde, ha, troligtvis förfallne, nu blifvit borttagne. Koromgången afstänges från tvärskeppet med tvenne dubbelportar, öfver hvilka ses hufvudskålar och korslagde ben, förgängelsens sinnebilder.

Grefve Magnus Gabriel De la Gardie, som valde denna kyrka till sitt hvilorum, låt, för att öka hennes glans, upprätta dyrbara grafvårdar öfver de furstar, som här blifvit enligt berättelse jordade. Desse grafvårdar äro anbragte i de särskilda hvalfafdelningar, som stå genom stora rundbetäckta dörröppningar i förening med koromgången. Hvarje grafrum innehåller en ansenlig aflångfyrkantig grafsten, som ligger ungefär 1 fot öfver golfplanen. Å dessa grafstenar äro dels bilder i nära kroppsstorlek, dels inskrifter med munkstil inristade. Man har visserligen bemödat sig att iakttaga medeltidens framställningssätt, men hvarje kännare kan vid första anblicken se, att man försökt utan synnerlig framgång upplifva en förgången konstanda. Härvarande grafstenar äro likvisst i alla afseenden mera passande än de minneshällar med hithörande vapenprydnader, som blifvit å sidomurarna anbragte, ty deras moderna småaktigheter förinta hvarje tanka på äkta fornlemningar. De små obelisker, som stått vid hörnen af grafstenarna, voro framför allt i hög grad stridande mot medeltidens konstarbeten. Man skall i sanning sakna begrepp om obeliskers ursprungliga grundidé för att på detta vis använda desamme. Ifrågavarande obelisker, som varit af trä och stodo lösa, ha, förmodligen multnade, nu blifvit borttagne. Härpå ha minnesvårdarne snarare vunnit än förlorat. De inskrifter, som finnas å dessa minneshällar, författades af Professorn Scheffer i Upsala, och kunna således icke åberopas