Sida:Berettelse om biskops-gården uti Linköping, upsatt A. O. R. 1756..pdf/12

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
3.
α ‡ ω.

Så owisst och nu widare obewisligt thet är, hwar och huru HERBERT, then förste Linköpings Stichts bekante Biskop, warit i sin tid boende; Så sannolikt och trowerdigt är, at Biskop GISLO, som längst ibland, alla lärer sutit i thet Embetet, hafwer, och hans Efterträdare, the Romer-Catholiske eller Påwelige Herrar Biskopar hafwa, hwar efter annan, haft sitt ordenteliga BiskopsSäte, sin curiam & Aulam Episcopalem, norr ifrå domkyrkion, ther nu domProbstegården är. The Herrar hade vnder sin jurisdiction här och ther i wida stichtet, monga och stora herligheter och gårdar. Men hwilka the warit, kan läsas i Biskops-Chrönikons 2 bok. 2 cap. 123 pag. Ther ock kan finnas, huru dråpeliga stor och icke mindre, än furstelige theras Hoffhålling hafwa warit, besynnerligen på Biskopsgården i Linköping. Hwars gamla belägenhet på berörda stelle, giöres otwiflachtig af ther än qwar stående Stenhus, som domProbsten nytjar til Sädesbodar, brygge- och mältehus. Bewisligit är, at Sädesboden warit the gamlas HoffCapell; men theras Residencehus, grundmuradt af sten, hafwer legat östervt, warandes i manna-minne lemningar efter murarna sedde och funne longt vti then intil ligde åkern. Här, på thenna plats, vti en stor, anseenlig och anständig, af starka Stenhus bestående gård, hafwa sitt ordenteliga Säte eller Residence haft, i 400 år, tiugo Linköpings-Biskopar, warandes ibland them then sidste HENRIC Tidemanni, som ock här bodde hela 30 år, ifrå 1470 til 1500, medan han byggde thet än stående Linköpings Slott, thet han ärnade sig och sinom efterträdarom i

/Bisk-