Palmstedt har hållit på göra Glaubers saltet till godo, och Sandberg har äfven försökt utdraga svafvelsyra pottaskan220 ur skedvattns residuum — förmodel. skola alunverken ej villa köpa det, som det är, och få rödfärgen in i sina lutar.
Palmstedt och jag hitkommo d. 3. sept., och nu talar han om att resa i veckans slut. Jag hade gärna behållit honom längre att litet samråda om blyhvitts tillverkning. Jag tycker att han just kunde åtaga sig att knåpa därmed. Många dagar gingo här i början bortt, innan jag hant komma i ordning och hitta ibland mitt skräp: och sedan känner Du väl vår orts och mina enskilta distractioner. Palmstedt har samlat åtskillige Fahlu kieser och malmer och tykt sig hos alla eller de flästa finna för blåsröret lukt af selenium, näst efter att det mästa eller lösaste svaflet afbrunnit: hvarefter selenium skulle vara en allmän följeslagare med svafvelhalten hos oss. Jag har äfven tvetydigt tykt det samma hos någre. Men då jag tracterat en sådan med ♦, har jag hvarken kunnat få någon fällning på …221 som gaf selen-lukt, eller då den med kali mättade solutionen destillerades med salmiac, fått något spår däraf. Hvilken anser Du annars vara säkraste vägen att uptäcka ett ringa spår af selenium?
Fahlu slaggorne ligga ännu och hvila.
Menar Du ej att det skulle löna mödan försöka blyhvitts tillverkning i Scheele's väg? Att bespränga blyplåtar med blysockers solution eller med acet[um] litharg[yri].222 Acetas plumbicus i solution uplöser i luften mera metalliskt bly och blir acet. litharg. eller förmodel. Din acetas triplumbicus samt förmodel. i progression därefter acetas seplumbicus. Under generation af de båda sista lärer ingen ätticke lukt kännas och således ingen ätticka förloras. Vid operationens vidare forttgång, ända till dess att alt sammans af ättickan bidragit att formera blyhvitt, måste hon aldrig vara fri från öfverskott af bly och således aldrig kunna afdunsta förgäfves utan att göra tjenst. Största svårigheten torde bli att kunna förskaffa sig acetas plumbicus utan evaporation och förlust af ätticka. Hade [vi] nu ej upsmält vår gamla orena blyhvitt,
