Sida:Berzelius Bref 9.djvu/47

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

46

mycket mera mindre tillräckelig för det man har att syssla [med] än förut; och med vida mindre uträttande är jag mycket mera sysselsatt än förut. Dessutom när man ej skrifver med någre pretentioner och till sina bekanta och vänner, är det stor hugnad att utan besinning få låta det löpa af, så fortt som [ske] kan, och därom hafva vi ju länge sedan kommit öfverens. Ingen tar ock häldre emot correctioner och motsägelser än jag i det, som jag således lätteligen förhastat.

Vale et fave
J. G. Gahn




14. Gahn till Berzelius.

Fahlun d. 1 julii 1808.

Jag nyttjar tillfället att skrifva några ord med min måg, Brukspatron Clason31, och att introducera honom hos Titt. att, om tillfälle gifves, få se appareillerna till de nya interessanta försöken, om ej just någre experimenter äro för hand. Jag väntar med otålighet på fortsättningen däraf i julii m[åna]ds Annaler, som jag ser vara utkomne, men, igenom ett misstag af min commissionaire, ännu ej fått. — Genom Öfverint[endenten] Edelcrantz har jag nu fått läsa Davy's afhandling i Transactionerna af d. 19 nov. 1807, som väl är den samma som Nicholson extraherat: men hvarefter, till datum, mycket nytt arbete måtte vara gjordt.

Sedan jag nu sedt Titt. påfund att medelst amalgamering fästa ammomak metallen, förundrar jag mig att Davy ej äfven fant på samma råd, i stället för den långa omväg han nyttjat att bevisa sin these. Äfven äro hans sätt att utleta och uträkna beståndsdelarne braf vidlyftiga och mindre säkra än Titt. — Alla dessa förunderliga saker börja nu att göra lusten hos mig snart oemotståndelig att äfven med egna ögon få se något däraf. Jag har ock redan skaffat mig 70 à 80 ℔ zink, men är arreterad dels af sättet att bäst och med minsta förlust gjuta plåtarne, dels af ovissheten hvad dimensioner bäst gifva