man skulle märka, att de voro ditsatta, stodo där pinnar med växternas namn. — Vi reste hem kl. ½ 8 och anlände till London kl. 10. Det var så kallt, att vi måste taga på syrtuterna, och som jag på vägen råkade somna, innan jag kände behofvet af min syrtut, förkylde jag mig och blef däraf indisponerad för nästan hela den tid vi sedan stannade i London.
Den 3 augusti. Jag vaknade illamående, men beslöt att det oaktadt försöka göra en tur för att få rätt på gamla bekanta. Jag gick först till den närmsta, instrumentmakaren Newman, för att höra, om några nya förbättringar på kemiska instrument blifvit gjorda, sedan jag sist var i London; han viste mig sitt eller rättare Brookes blåsrör,72 Davys säkerhetslampa och den så kallade nattlampan, där en liten platinatråd håller sig glödande öfver en med spiritus fuktad veke, så länge någon spiritus är kvar i veken. De voro likväl alla redan bekanta i Sverige. Jag beställde några af de senare för att skicka hem såsom modeller. Sedan sökte jag sir Joseph Banks, som endast kommer i staden om torsdagarna, Lowry, Wollaston, Bostock, Prout och Roget, af hvilka dock den sistnämnde till all lycka var hemma, ty nu hade jag gått nära en half svensk mil och hade en fjärdingsväg hem. Här hvilade jag således ut. Roget är född i Genève, är medicine doktor men praktiserar ej, är en stor mathematicus och lefver på sina revenyer. Han visade mig en förändring i kalejdoskopet, som hunnit att från höjden af allmänlighet blifva så bortlagdt, att det ej mera ses någonstädes bland mängden af till försäljning utställda varor. Denna förändring bestod däri, att fältet var deladt, ett i kvadrater, ett annat i trianglar och det tredje i sexsidiga figurer, och att förändringarna inträffade inom hvar och en af dessa rutor. Det hade den fördelen att kunna ge mönster till mattor och väfnader. Roget har beskrifvit principen för denna ändring i Thomsons annaler för maj månad. Han gaf mig
