Sida:Berzelius Reseanteckningar 1903.djvu/213

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
197
13 JUNI 1819.

Fontainebleau-skogen, hvarefter Brongniart med de lata svenskarne samt stora frukost- och middagspåsar och ett par korgar korsbär i åkdon vandrade samma väg efter. Vi stannade ungefär i midten af skogen nedanför la Table du grand veneur. Skogen består af ek, bok och afvenbok. Vi frukosterade här på en klippa och fortsatte sedan vår vandring till sandstensbrottet Belle croix, där man finner den så kallade kristalliserade sandstenen.132 Vi genomvandrade carrièrerna och funno till vår stora glädje åtskilliga ganska vackra kristaller, ehuru man sagt, att de nu skulle vara utletade. Man bryter här ingen sandsten mer, och därigenom blifva dessa kristaller efter hand sällsyntare. Därefter gjorde vi en promenad i den vildare delen af skogen, gingo öfver les rochers Acriers samt passerade les gorges d'Apremont. Brongniart ville här visa oss någonting alldeles ovanligt, och vi sågo någonting likt hvarenda beteshage i svenska skogsbygden. Under vägen tillstötte tvenne franska naturforskare, hrr Desmarest och Odiot, hvilka tillika med några af det förra sällskapet sysselsatte sig med att fånga ödlor, insekter och maskar i alla pölar och blomster kring alla buskar, och slutligen tillstötte äfven gref Fonchal133 (en af de tre ledamöterna i den portugisiska regeringen i Lissabon), som mycket älskar mineralogien och med hvilken jag varit lierad, ända sedan jag var i London 1812. Vädret var förträffligt och mångfaldigheten af föremål för sällskapets uppmärksamhet betydlig, så att nyfikenheten i alla ögonblick var sysselsatt med något. Vi spisade vår middag vid jägarebostället Franchard, där hela sällskapet, 15 man högt, lägrade sig på gräsbädden bredvid en källa. Fonchal hade utom en särskild matsäck medfört fina viner och kaffe, som efter slutad måltid dracks dels ur riktiga kaffekoppar, dels ur glas och dels ur lackerade läderbägare. Man har sällan så utmärkt angenäma middagsmåltider som denna var. Vi åkte från Franchard till Fontainebleau, men som vid ankomsten klockan ännu var endast 6, så gjorde vi en promenad i den undersköna bokskogen, som ligger