Sida:Berzelius Reseanteckningar 1903.djvu/281

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
265
13 JULI 1819.

hans kusin, professoren Pictet, redan för samma afton lagt beslag på oss. Calandrini förde oss till geneveska läsesallskapet för att ögna på de senast utkomna vetenskapliga journaler. Vi träffade där de la Rive, som förde oss till det i samma hus belägna laboratorium och auditorium chemicum, som var ganska väl inrättadt, ehuru det ännu var i sin början. Kl. 12 gingo vi till de Saussures hus i staden, dit han inviterat oss att se sin fars kabinett af naturalsamlingar.158 Vi genomgingo hastigt mineralierna och petrifikaterna med lämning af det, som hörde till andra delar af naturalhistorien.

Vid utgåendet träffade vi Marcet, med hvilken vi uppgjorde en visit hos apotekaren Peschier till1 ½ 4, sedan vi hvar på sitt håll ätit middag. Till den stackars apotekaren anlände vi nu tillika med de la Rive, fem man högt, för att taga i skärskådande tvenne upptäckter, som han nyss gjort, af en ny växtsyra och en ny jordart, funnen i ett mineral från Vesuvius, kalladt Eisspath.159 Hvad växtsyran beträffar, så anmärkte Marcet genast, att den ej var sur, och då vi sedan brände den, fanns den vara gips. En annan del, som ej kristalliserats, var skarpt sur. Den skulle enligt hans påstående hafva en så stark frändskap till baryt, att svafvelsyra ej fäller dess salt. Också behöll sig en upplösning, som han sade innehålla barytsaltet, klar, då svafvelsyra tillsattes. Den ger efter hans påstående icke sura salter. Syran är tagen ur radix ratanhiæ, och som den fås af ett species krameria, kallade han den nya syran acide kramérique.160 Han uppgaf, att denna rot ger 1 610 procent aska, hvaraf 116 är kopparoxid. Jag tog en bit af roten för att undersöka detta. — Den nya jorden hade han utdragit på ett så litet redigt sätt, att därom intet kunde slutas; han gaf mig litet däraf till blåsrörsförsök.

De la Rive förde oss från apotekaren till en examen af en juris kandidat, som skulle bli doktor. Examen skedde i stadens rådsal, ett ganska vackert rum, framför akademiens professorer. De som examinerade, sedan vi

Berzelius, Reseanteckningar.34