Sida:Berzelius Reseanteckningar 1903.djvu/399

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
383
ANMÄRKNINGAR.

hos hvilken Berzelius flera år synes hafva bott, och ombesörjde därvid äfven dennes uppassning. När Berzelius under sin vistelse i Paris mot slutet af 1818 utnämndes till Vetenskapsakademiens sekreterare och följaktligen erhöll fri bostad i akademiens hus, uppdrog han åt sin vän Palmstedt att städja Anna i hans tjänst och att med hennes bistånd ombesörja flyttningen af hans tillhörigheter. Han omtalar henne vid detta tillfälle i följande ordalag: »Anna, som nu tjänar hos Callins, har passat mig upp snart i tio år; hon är den bästa piga jag vet, hon är ordentlig, ärlig, rask och ful, egenskaper som alla böra finnas hos en ungkarls piga.» I den dubbla egenskapen af hushållerska och laboratoriibiträde kvarstannade Anna sedermera hos Berzelius ända till hans giftermål 1835. Hon omtalas denna tid vanligen under namnet Anna Blank, hvilket utan tvifvel sammanhänger därmed, att hennes ofvan omtalade syster ingått giftermål med en sprutlagare F. Blank. I detta äktenskap föddes — i förbigående sagdt — sonen Fredrik Vilhelm, den sedermera af Berzelius i synnerligen berömmande ordalag omtalade konservatorn vid Riksmuseum, Bengt Fries‘ skicklige och nitiske medhjälpare vid det zoologiska museets nydaning. — Anna öfverlefde länge sin husbonde och synes på sin ålderdom hafva åtnjutit något understöd af vissa bland dennes lärjungar. De sista åren af sin lefnad bodde hon i huset nr 25 Saltmätaregatan, Adolf Fredriks församling, och lifnärde sig torftigt med att »mala gryn», enligt hvad det berättas. Hon afled den 27 juni 1871.

100. Detta mineral — numera vanligen benämndt fluocerit — hade kort förut upptäckts vid den af Berzelius och J. G. Gahn 1814—1816 företagna mineralogiska undersökningen af den bekanta kvartsskärpningen vid Finbo nära Falun, hvarefter det analyserades af Berzelius och af honom beskrefs i Afhandlingar i fysik, kemi etc. V, s. 56 (1818).

101. Pasch vikarierade under Berzelii frånvaro för ordinarie adjunkten vid Karolinska institutet N. G. Sefström, som då skötte Berzelii tjänst.

I Naturhistoriska riksmuseets i Stockholm mineralogiska samlingar finnes under n:r 7554 en stuff manganit försedd med en af Berzelius egenhändigt skrifven etikett så lydande: »Manganoxidhydrat från Undenäs. Pasch». Stuffen bär på ena sidan tydliga spår att ha blifvit afsågad på längden och är således uppenbarligen identisk med den i brefvet omtalade. I sitt svar anför Palmstedt också mycket riktigt, att han icke kunnat