Sida:Berzelius Reseanteckningar 1903.djvu/58

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
44
DAGBOK UNDER SOMMAREN 1812.

byn Cheddar så godt som alldeles under våra fötter. Hela denna trakt är en samling af kullar, bland hvilka somliga äro ganska höga, men alla ända till toppen i det skick, att de antingen äro odlade eller kunna odlas. Efter promenaden dinerade vi, och Tennant trakterade mig med svenska smultron och grädde. Efter maten gjorde vi åter en promenad, båda till häst, åt en annan sida af gården. Vi bestego då en icke odlad höjd, fullt beväxt med ulex unedo och med pteris aquilina; det var i början någon svårighet att få hästarna fram emellan den taggiga och täta ulex, men vi hunno ändtligen toppen. Där låg ett annat fält for vår åsyn, förträffligt odladt och fullt af enstaka gårdar, på andra sidan om detta hafsviken Bristol Channel med sina öar Steep Holme, Flat Holme och Salt Holme och på andra sidan om viken höjde sig det bergiga och skogbetäckta Wales likasom ett annat Sverige. Vi passerade aftonen med åtskilligt kemiskt och annat snack till kl. 1.

4 augusti. Tisdag. Före frukosten gjordes en promenad till häst till Tennants hafrefält. Han hade upptagit sluttningen af en tämmeligen vidsträckt kulle om 100 acres och besått den med hafre; innan såningen var jorden blandad med vissa portioner osläckt kalk i en afiagande proportion från den ena ändan till den andra, där slutligen ett stycke var utan kalk. I samma proportion var också hafren i ett aftagande förhållande från den mest kalkade sidan, så [att] den på den okalkade jorden var ganska klen. På den mest kalkade sidan var den ganska grof men för mycket gången i halm, så att en viss kalkportion producerade den bästa äringen. Vi redo därifrån till kalkugnarna, där kalken brändes för åkerbruket. De hafva någorlunda skapnaden af våra masugnar och äro dels gräfda, dels murade i sluttningen af en höjd. For att med mindre arbetare få ett större utbyte af bränd kalk hade Tennant låtit bygga en kalkugn af tre gånger större kapacitet än den vanliga, men därvid yppades den olägenheten, att