så kallade varma bad. Detta är en ombyggd brunn af vid pass 6 alnars diameter och 1½ alns djup, belägen midt uti staden. Dess vatten är gråaktigt, halfklart, utan lukt och smakar som vanligt kokt vatten; dess temperatur är 44½ grad, så att det har en lagom och angenäm badvärme. Man kallar själfva brunnen allmänt bad; den är omgifven af en mängd nischer, i hvilka stentrappor gå ned i vattnet; till hvar och en nisch hör ett eget rum för afklädningen. Man går så afklädd ut i vattnet och badar i brunnen, på hvars släta botten man kan spatsera eller krypa efter bekvämlighet. De så kallade privata baden ligga på sidan. De utgöras af ett väl inrättadt badhus, dit vattnet inpumpas för att sedan fyllas i badkaren. Dessa senare äro af hvit marmor och ganska rymliga. På andra sidan om brunnen, gentemot badhuset, är en stor och rymlig salong, svarande emot våra brunnssalar, där brunnsgästerna gå för att dricka vattnet; detta pumpas upp från samma brunn, där dagen och aftonen förut personer af hvarjehanda skröplighet aftvått smuts, sårnader, svett, var och dylika, som jag tycker, alltför gemena kryddor för ett hälsovatten. Det drickes icke heller såsom våra brunnar, utan man tager då och då ett glas under loppet af dagen. Såvidt jag kan finna, har detta vatten inga fördelar i afseende på upplösta ämnen framför annat vatten35 och verkar således ej heller såsom annat än vanligt ljumt vatten, d. ä. kan aldrig vara nyttigt såsom fortsatt brunnskur. — Från begynnelsen af november till slutet af maj månad ar Bath frekventeradt af tusende olika sjuklingar, som komma hit för att dyrt köpa bruket af ett bad, som de hemma kunde förskaffa sig med ringa kostnad och med lika bekvämlighet. Tillika med de sjuka samla sig hit en mängd af Englands rikare och förnämare invånare, som här fördrifva vintern i hvarjehanda lustbarheter, hvarigenom sejouren för de sjuka blir ännu dyrare. Det är just genom dessa omständigheter, som Bath blifvit så briljant byggdt, och man kan med skäl anse det såsom en samling af vinterlusthus. —
