Sida:Berzelius Reseanteckningar 1903.djvu/7

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer

VI

som just de sex år, hvilka närmast följde på hans första engelska resa. Den elektrokemiska teorien, mineralsystemet, det kemiska teckenspråket, en väsentlig del af atomviktsbestämningarna och upptäckten af grundämnet selen äro några af de förnämsta vittnesbörden därom.

Det trägna arbetet vid skrifbordet och på laboratoriet i förening med bristande kroppsrörelse i det fria tillskrifver Berzelius själf den nervösa afmattning, som våren 1818 påtvang honom en tids ofrivillig hvila. För hälsans återvinnande tillrådde honom hans medicinska vänner att företaga en längre resa, och detta blef den närmaste anledningen till hans andra utrikesfärd. Det länge tilltänkta besöket i Paris skulle nu sent omsider förverkligas. Karl Johan, nyss blifven Sveriges konung äfven till namnet, hade icke längre något skäl att neka sin trotjänare cette satisfaction-là, Äfven de ekonomiska svårigheterna voro denna gång lätt häfda. Grefve Gustaf Löwenhjelm, som just då stod i begrepp att tillträda ministerposten i Frankrikes hufvudstad, erbjöd sitt sällskap och fri resa dit. För uppehållet och återresan anslog kungl. majestät uppå därom gjord ansökan i nåder en summa af allmänna medel, stor 2,000 rdr hamburger banko, mot det att sökanden »skulle inhämta alla möjliga underrättelser om Saltpetters kokning, rening, användande till krutberedning m. m.», hvilka underrättelser, samlade »af en person med så utmärkt grundliga insikter i Chemien, som dem professor Berzelius äger», kungl. majestät ansåg »böra blifva af väsentlig nytta för productionen af dessa ämnen inom Sverige». (Resolution gifven Stockholms slott den 30 juni 1818). Om någon befarad efterräkning från riksdagens sida var nu icke längre tal.