Lukas’ Evangelium.
Inledning.
Evangelisten Lukas, som skrifwit detta evangelium och äfwen Apostlagerningarne, war icke en apostel, utan en medhjelpare och följeslagare åt aposteln Paulus, se Ap. G. 16: 10. 20: 5, 6, 13. 21: 15. Han är sannolikt densamme, som af aposteln Paulus kallas Lukas, läkaren, den älskade, se Kol. 4: 14. 2 Tim. 4: 11. Filem. v. 24. Gamla kyrkolärare säga, att han war bördig af Antiokia, hufwudstaden i Syrien, se Ap. G. 13: 1. Lukas stälde sitt evangelium först till en förnäm man wid namn Teofilus, för att gifwa honom en omfattande och klar berättelse om det wigtigaste, som Herren Jesus hade gjort, lärt och lidit till werldens frälsning. Namnet Teofilus betyder: Gudälskande. Detta innebär att evangelisten skrifwit allt just för alla dem, som wilja i Kristus tro, och älska Gud. Noggrann kännedom om allt detta hade han förwärfwat sig genom umgänge med apostlarna, och dertill hade han tillfälle både i sitt långwariga umgänge med aposteln Paulus och i sitt umgänge med Petrus, Jakob och Johannes wid flera tillfällen, då han war med Paulus i Jerusalem. Han har skrifwit sitt evangelium senare än Matteus och Markus, och berättar många omständigheter, som de twå föregående evangelisterna icke hafwa upptagit. Att han warit, wid författandet af sitt evangelium, uppfyld af den Helige Andes ingifwelse, såwäl som apostlarne, kunna wi taga för afgjordt; ty eljest hade hans evangelium icke blifwit upptaget bland det nya testamentets heliga skrifter, hwilka samlades till ett helt, medan aposteln Johannes ännu lefde. Lukas anses hafwa skrifwit sitt evangelium omkring år 64 efter Kristi födelse. Om denne evangelists enskilda lefnadsomständigheter weta wi ingenting mera, än hwad aposteln Paulus i förut anförda ställen af sina epistlar omnämner.
1 Kapitlet.
Ängelns budskap till Sakarias. Marias bebådelse. Hennes lofsång. Johannes’ födelse. Sakarias’ lofsång.Emedan många hafwa tagit sig före att beskrifwa de ting, som bland oss äro fullkomligt wissa,
2 efter hwad de hafwa meddelat oss, som af begynnelsen warit ögonwittnen och ordets tjenare,
3 så har ock jag, som från början har sorgfälligt följt med allt, funnit för godt att i ordning skrifwa derom till dig, ädle Teofilus, Ap. G. 1: 1.
4 att du må lära wäl känna wissheten af de läror, i hwilka du har blifwit underwisad.
De många, som hafwa tagit sig före o. s. w., se v. 1, woro sådana lärare, som icke hade af den Helige Ande fått tillräckligt ljus att wara evangelister, och hwilkas berättelser derföre icke woro så fullkomligt tillförlitliga, som det de rätta evangelierna hafwa meddelat. V. 2 syftar på apostlarna, som sjelfwa hade warit med Herren Jesus och haft del uti det, som de berättade, och troligtwis hade Lukas äfwen talat med Jesu moder. V. 3 wisar oss den heliga noggrannhet, hwarmed Lukas gick till wäga, då han samlade kunskaper om det han wille skrifwa, och huru samwetsgrant han meddelade hwad han hade inhemtat. Dessutom hade han aposteln Paulus närwarande, för hwilken han utan twifwel meddelade allt hwad han skref. Lukas war angelägen om, att hans wän Teofilus skulle få en noggrann kunskap i evangelii sanning; men det war Herrens afsigt, att detta evangelium, såwäl som hela den heliga skrift, skulle lända till underwisning och uppbyggelse för alla trogna i alla tider.
5 I Herodes’, Judakonungens, dagar war en prest, wid namn Sakarias af Abias skifte, och hans hustru war en af Arons döttrar, och hennes namn war Elisabet. 1 Krön. 24: 10, 19.
Presterna woro indelade i 24 klasser, och hwarje klass stod under ett öfwerhufwud. Hwarje klass skötte tempeltjensten en weckas tid och aflöste hwarandra. Sakarias war, såsom prest, af Arons slägt, men äfwen Elisabet war af Arons döttrar eller efterkommande, och således war detta i dubbelt afseende en ädel slägt. Abias skifte war den 8:de prestklassen af Davids införda ordning. 1 Krön. 25: 3–5, 10.
_156.jpg&oldid=347524){kind=link}