| 168 | Rätt fasta. | Lukas' Evangelium. | Kap. 5. |
sökte de att bära in och lägga framför honom. Matt. 9: 2 f. Mark. 2: 3 f.
19 Och då de för folkets skull icke funno, på hwilken wäg de skulle kunna bära in honom, stego de upp på taket och släppte ned honom tillika med sängen genom teglet midt framför Jesus.
20 Och då han såg deras tro, sade han till honom: Menniska, dina synder äro dig förlåtna.
21 Och de skriftlärde och fariseerna begynte tänka, sägande: Hwem är denna, som talar hädelser? Hwem kan förlåta synder, utan Gud allena? Es. 43: 25.
22 Men Jesus, som märkte deras tankar, swarade och sade till dem: Hwad tänken I uti edra hjertan?
23 Hwilket är lättare, att säga: dina synder äro dig förlåtna, eller att säga: stå upp och gå?
24 Men på det att I mån weta, att Menniskosonen har magt på jorden att förlåta synder — sade han till den lame: Jag säger dig: Stå upp och tag din säng och gå hem.
25 Och strax stod han upp i deras åsyn och tog det hwaruppå han hade legat och gick hem, prisande Gud.
26 Och bestörtning kom öfwer alla, och de prisade Gud och blefwo uppfylda med fruktan och sade: Wi hafwa i dag sett förunderliga ting.
Om detta underwerk, se Matt. 9: 2–8. De, som blefwo bestörte och lofwade Gud, woro icke fariseerna och de skriftlärde, utan folket.
27 Och härefter gick han ut och fick se en publikan, wid namn Levi, sitta wid tullen, och han sade till honom: Följ mig. Matt. 9: 9 f. Mark. 2: 14 f.
Se Matt. 9: 9.
28 Och denne öfwergaf allt och stod upp och följde honom.
29Och Levi gjorde för honom ett stort gästabud i sitt hus; och der war en stor hop publikaner och andra, som sutto till bords med dem. Luk. 15: 1 f.
30 Och deras skriftlärde och fariseerna knorrade mot hans lärjungar, sägande: Hwarföre äten och dricken I med publikanerna och syndarne?
31 Då swarade Jesus och sade till dem: De helbregda behöfwa icke läkare, utan de kranka. Luk. 19: 10.
32 Jag har icke kommit för att kalla rättfärdiga, utan syndare till bättring. 1 Tim. 1: 15.
Se Matt. 9: 12, 13.
33 Då sade de till honom: Hwarföre fasta Johannes’ lärjungar ofta och hålla böner, sammalunda ock fariseernas, men dina äta och dricker? Matt. 9: 14 f. Mark. 2: 18 f.
34 Men han sade till dem: Icke kunnen I wäl förmå bröllopsswennerna att fasta, så länge brudgummen är med dem?
35 Men dagar skola komma, då brudgummen skall tagas ifrån dem, och då skola de fasta i de dagarna.
Se Matt. 9: 14, 15.
36 Och han sade dem äfwen en liknelse: Ingen sätter en lapp af ett ny klädnad på en gammal klädnad; annars både söndersliter han den nya, och lappen af den nya passar icke till den gamla.
Att så göra wore på dubbelt sätt oförståndigt, den nya klädnaden blefwe derigenom förderfwad, och till den gamla passade ej den nya lappen; den lossnar snart och rifwer med sig något af det gamla, så att hålet blir större.
37 Och ingen slår nytt win i gamla läglar; annars spränger det nya winet sönder läglarna, och det spilles ut, och läglarna förderfwas;
38 utan nytt win bör slås i nya läglar, och så blifwa båda bewarade.
Likasom det wore orimligt att skära sönder en ny klädnad för att lappa en gammal, så wore det också orimligt att sönderstycka den rättfärdighetsklädnad, som Jesus gifwer, för att dermed söka hoplappa egenrättfärdighetens gamla, trasiga klädnad; och likasom gamla murkna skinnläglar icke duga till att förwara nytt, kraftigt win, så duger icke heller den gamla menniskan, det naturliga adamssinnet, att emottaga Kristi Ande och det nya lifwet, utan menniskan måste blifwa en ny menniska för att uppfyllas med Herrens Ande och wara klädd i Kristi rättfärdighet allena; allt måste blifwa nytt, det gamla måste undan.
39 Och ingen som har druckit gammalt begär strax nytt; ty han säger: det gamla är bättre.
Med dessa ord förklarar wår Frälsare, hwarför Johannes’ och fariseernas lärjungar fastade, v. 34—38. Menniskostadgar och egen rättfärdighet äro för den gamla menniskan, för det förderfwade adamssinnet angenämare än evangelii lära, som fordrar, att köttet måste dö och att man måste födas på nytt af watten och ande och blifwa rättfärdig genom tron af idel nåd för att blifwa en himmelrikets arfwinge.
_172.jpg&oldid=347556){kind=link}