| 296 | Kristi uppståndelse. | Johannes' Evangelium. | Kap. 19, 20. |
gången hade kommit till Jesus om natten, kom och bar en blandning af myrra och aloe, wid pass ett hundra skålpund. Joh. 3: 1 f.
40 Så togo de nu Jesu kropp och swepte honom i linnebindlar med de wälluktande kryddorna, såsom Judarne hafwa för sed att tillreda till begrafning.
Som det synes kunde de icke blifwa färdiga med inbalsameringen före den nära förestående sabbaten; hwadan qwinnorna tidigt om söndagen gå till grafwen, för att fullända densamma. Under sjelfwa sabbatsdagen woro de stilla. Luk. 23: 56.
41 Men i den trakt, der han war korsfäst, war en örtagård, och i örtagården en ny graf, i hwilken ännu ingen hade blifwit lagd.
42 Der lade de då Jesus, för Judarnes tillredelsedags skull, emedan grafwen war nära.
20 Kapitlet.
Jesus uppenbarar sig efter sin uppståndelse för de sina.Men på den första dagen i weckan kom Maria Magdalena tidigt på morgonen, då det ännu war mörkt, till grafwen och såg, att stenen war borttagen från grafwen. Matt. 28: 1 f. Mark. 16: 1 f. Luk. 24: 1 f.
Första dagen i weckan, d. ä. söndagen.
2 Då lopp hon och kom till Simon Petrus och till den andre lärjungen, hwilken Jesus älskade, och sade till dem: De hafwa tagit Herren bort ur grafwen, och wi weta icke hwar de hafwa lagt honom.
3 Då gingo Petrus och den andre lärjungen ut och kommo till grafwen.
4 Och de lupo båda på samma gång, men den andre lärjungen lopp förut, snabbare än Petrus, och kom först till grafwen.
5 Och när han lutade sig derin, fick han se sweplinnet ligga der; dock gick han icke in.
6 Då kom Simon Petrus efter honom och gick in i grafwen och såg sweplinnet ligga der.
7 Och duken, som hade warit om hans hufwud, låg icke bredwid sweplinnet, utan den låg på ett särskildt ställe, hopwecklad.
Allt, äfwen uti de minska delar, förefinnes i den bästa ordning. Det bewisade, att liket icke kunde wara bortstulet. Häraf se wi äfwen ett bewis derpå, att Gud i allt, i det minsta så wäl som i det största, är ordningens Gud.
8 Så gick då äfwen den andre lärjungen in, som först hade kommit till grafwen, och han såg och trodde.
Och trodde, nemligen uppståndelsen.
9 Ty ännu förstodo de icke skriften, att han måste uppstå från de döda.
De, således äfwen Johannes, som skrifwer detta. Han, som ofta kallar sig den lärjungen, hwilken Jesus älskade, bekänner till sin förödmjukelse, att han icke förstått och således icke trott hwad Jesus förutsagt om sin uppståndelse, men nu trodde han.
10 Då gingo lärjungarne hem igen.
11 Men Maria stod och grät utanför grafwen. Under det hon nu grät, lutade hon sig in i grafwen
12 och fick se twå änglar i kläder, sittande, den ene wid hufwudet, den andre wid fötterna, der Jesu kropp hade legat.
13 Och dessa sade till henne: Qwinna, hwarföre gråter du? Hon sade till dem: De hafwa tagit bort min Herre, och jag wet icke hwar de hafwa lagt honom.
14 Och när hon hade sagt detta, wände hon sig om och fick se Jesus stå der, och hon wisste icke, att det war Jesus. Mark. 16: 9.
15 Jesus sade till henne: Qwinna, hwarföre gråter du? Hwem söker du? Hon menade, att det war örtagårdsmästaren och sade till honom: Herre, om du har burit bort honom, så säg mig, hwar du har lagt honom, så att jag må taga honom.
16 Jesus sade till henne: Maria! Hon wände sig om och sade till honom: Rabbuni! det är mästare.
17 Jesus sade till henne: Rör icke wid mig; ty jag har ännu icke uppfarit till min Fader, men gå till mina bröder och såg dem: Jag far upp till min Fader och eder Fader och till min Gud och eder Gud.
Maria skulle icke widröra Jesus, emedan han ännu icke hade uppfarit till sin Fader. Ordet widröra är ett uttryck, som innebär den närmaste förening. Men likasom det rätta återseendet, hwarom Jesus före sin bortgång talat, består i seendet med trons öga, så är det rätta widrörandet det, som sker med trons hand. Detta kunde icke ske i full mening förr än Jesus war uppfaren, icke så länge de sågo honom med sina lekamliga ögon. Maria hade, likasom förut i öfwermåttet af sin sorg, så nu i öfwermåttet af sin glädje, för mycket fäst sig wid det synliga af Jesu person. Nu, på det hennes
_300.jpg&oldid=347803){kind=link}