| Petrus omwänder Kornelius. | Apostlagerningarna. | Kap. 10. | 327 |
fick han tre gånger höra denna röst. Se 1 Mos. 41: 32.
17 Och under det Petrus inom sig war owiss om hwad den syn, som han hade sett, skulle betyda, se, då stodo wid porten de män, som woro sände från Kornelius och hade frågat sig fram till Simons hus.
18 Och de ropade och frågade, om Simon, som ock kallades Petrus, gästade der.
19 Men under det Petrus begrundade synen, sade Anden till honom: Se, tre män söka dig.
20 Stå derföre upp och stig ned och gå med dem utan att twifla; ty jag har sändt dem.
Nu hade det underbara hänryckningstillståndet hos Petrus upphört, och han tänkte nu på denna syns betydelse, och se, förklaringen skulle just blifwa honom gifwen genom dessa sändebud från Kornelius, på hwilka Guds Ande befalde honom att tillämpa den uppenbarelse, han hade undfått.
21 Då steg Petrus ned till männen och sade: Se, jag är den som I söken. För hwad orsak ären I här?
22 De sade: Kornelius, en höfwitsman, en rättfärdig man, som fruktar Gud, och som har wittnesbörd af hela det Judiska folket, har fått en uppenbarelse af en helig ängel att hemta dig till sitt hus och höra ord af dig.
23 Då kallade han dem in och herbergerade dem.
Och dagen derefter stod han upp och for med dem, och några af bröderna från Joppe foro med honom.
Dessa bröder följde Petrus för att se, hwad Herren ämnade göra bland hedningarna, och det wisade sig sedan, att äfwen häruti låg en Guds skickelse, att Petrus haft dessa wittnen med sig. Se kap. 11: 2, 3, 12.
24 Och dagen derefter kommo de till Cesarea. Och Kornelius wäntade dem och hade kallat tillhopa sina fränder och närmaste wänner.
25 Och när Petrus skulle gå in, gick Kornelius emot honom och föll ned för hans fötter och tillbad.
Detta gjorde Kornelius ingalunda for att tillbedja Petrus, såsom hedningar tillbådo afgudar, utan blott för att wisa honom en utmärkt wördnad, såsom ett den högste Gudens sändebud.
26 Men Petrus reste upp honom, sägande: Stå upp; jag är ock en menniska.
Aposteln wille icke emottaga sådan ära, som tillkom Herren allena. Men påfwen, som kallar sig Petri efterföljare, har infört det bruk, att låta kyssa sina fötter äfwen af konungar och furstar.
27 Och samtalande med honom gick han in och fann många församlade.
28 Och han sade till dem: I weten, att det icke är lofligt, att en Judisk man umgås med en utländing eller går till honom, men mig har Gud lärt att icke kalla någon menniska ohelig eller oren. Joh. 4: 9. 5 Mos. 10: 17. Rom. 2: 11. 1 Petr. 1: 17.
De judiska skriftlärde hade infört en mängd af menniskostadgar, och angående umgänge med utländingar faststält ett förbud, som war en öfwerdrift af 5 Mos. 7: 2–6 och kap. 23: 3—6, och som i synnerhet angick Kanaaniterna. Gud hade ej förbjudit Israels folk att hafwa umgänge med hedningarna i handel o. s. w., utan blott all delaktighet i hedningarnes afguderi och synder, all förtrolighet, förbund, giftermål o. s. w. med hedniska folk.
29 Derföre kom jag ock utan gensägelse, när jag blef efterskickad, och frågar nu, för hwad orsak I hafwen skickat efter mig.
30 Och Kornelius sade: För fyra dagar sedan fastade jag ända till denna timme och bad den nionde timmen i mitt hus, och se, då stod en man inför mig i en skinande drägt
31 och sade: Kornelius! Din bön ar hörd, och dina almosor äro ihågkomna inför Gud.
32 Sänd derföre till Joppe och kalla till dig Simon, som ock kallas Petrus; han gästar i garfwaren Simons hus wid hafwet; när han kommer, skall han tala med dig.
33 Då sände jag strax till dig, och du gjorde wäl, att du kom. Så äro wi nu alla här inför Gud för att höra allt som har blifwit dig befaldt af Gud.
34 Då öppnade Petrus sin mun och sade: I sanning inser jag, att Gud icke har anseende till person,
35 utan i hwarje folk är den som fruktar honom och öfwar rättfärdighet honom täckelig.
Dessa wigtiga ord hafwa ofta blifwit missförstådda och missbrukade, såsom om hwar och en af hwad folk som helst skulle kunna blifwa salig, utan afseende på hwad tro eller lära han har, om han blott öfwar rättfärdighet. Men med rättfärdighet menas här icke den rättfärdighet i lefwernet, som är en frukt af tron hos sanna kristna, utan här menas det, som
_331.jpg&oldid=347865){kind=link}