Sida:Biblia Fjellstedt III (1890) 364.jpg

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
360 Paulus talar till Judarne. Apostlagerningarna. Kap. 22.

göra de dermed alltid ondt, men aldrig något godt.

2 Men när de hörde, att han talade till dem på ebreiska, blefwo de mera stilla. Och han sade:

3 Jag är en Judisk man, född i Tarsus i Cilicien, men uppfödd här i staden, wid Gamaliels fötter underwisad efter strängheten i fädernas lag, warande en ifrare för Gud, såsom I alla i dag ären. 2 Kor. 11: 22. Ap. G. 5: 34. Rom. 10: 2. Gal. 1: 14. Ap. G. 8: 3. 26: 9 f.

Gamaliel hade ett högt namn och ett stort anseende. Wid Gamaliels fötter, är ett uttryck, som syftar på det bruk i judiska skolor, att läraren satt på en upphöjd plats och lärjungarne omkring honom nedanför.

4 Och denna wägen har jag förföljt intill döden, bundit och kastat i fängelset både män och qwinnor.

Denna wägen betyder kristendomen, mot hwilken Paulus hade warit en häftig förföljare.

5 såsom ock öfwerstepresten och de äldstes hela råd kunna intyga om mig, af hwilka jag undfick skrifwelser till bröderna och for till Damaskus för att föra äfwen dem, som woro der, fängslade till Jerusalem, att de måtte blifwa straffade.

Detta anför aposteln, för att wisa, att han icke utan en ganska kraftig anledning kunde hafwa blifwit en kristen.

6 Och det hände mig, att när jag war på wägen och nalkades Damaskus, kringstrålade mig plötsligen wid middagstiden ett starkt sken från himmelen. Ap. G. 9: 3 f. 2 Kor. 15: 8.

7 och jag föll till marken och hörde en röst, som sade till mig: Saul, Saul, hwarföre förföljer du mig?

8 Och jag swarade: Hwem är du, Herre? Och han sade till mig: Jag är Jesus från Nasaret, som du förföljer.

9 Och de som woro med mig sågo wäl skenet, men hörde icke rösten af den som talade med mig.

Hela berättelsen om Pauli omwändelse, se kap. 9. De, som woro med honom, sågo skenet af himmelen, men ingen person; de hörde ljudet, men intet tydligt tal.

10 Då sade jag: Hwad skall jag göra, Herre? Och Herren sade till mig: Stå upp och gå till Damaskus, och der skall warda taladt till dig om allt som är dig förelagt att göra.

11 Men då jag för glansen af detta sken icke kunde se, leddes jag wid handen af dem som woro med mig och kom till Damaskus.

12 Och en wiss Ananias, en from man efter lagen, som hade godt wittnesbörd af alla der boende Judar, Ap. G. 9: 10 f.

Ananias hade ett godt rykte, såsom lefwande strängt efter Moses’ lag, och detta anför aposteln med afseende på beskyllningen, kap. 21: 28.

13 kom och stälde sig bredwid mig och sade till mig: Saul, min broder, haf din syn igen; och i samma stund fick jag min syn och såg upp till honom.

14 Och han sade: Wåra fäders Gud har utkorat dig till att känna hans wilja och se den Rättfärdige och höra hans muns röst,

Den rättfärdige betyder här Jesus Kristus, såsom han kallas i Es. 53: 11. Paulus skulle lära känna honom och få se och höra honom i denna syn, kap. 9: 12; och dertill war Paulus af Herren bestämd, fastän han till en tid war en förföljare.

15 ty du skall wara honom ett wittne inför alla menniskor om hwad du har sett och hört.

16 Och nu, hwarföre dröjer du? Stå upp och låt döpa dig och aftwå dig dina synder, åkallande hans namn. Ap. G. 2: 38.

Döpelsen kallas den nya födelsens bad eller reningsbad, hwarigenom synden blifwer aftwagen, Ef. 5: 26, 27, och själen rengjord medelst tron på Kristus. Tit. 3: 5. 1 Petr. 3: 20–22.

17 Men när jag hade återkommit till Jerusalem, hände det sig, att jag, medan jag bad i templet, kom i hänryckning Ap. G. 9: 26.

18 och såg honom, som sade till mig: Skynda och gå snarligen ut från Jerusalem; ty de skola icke mottaga ditt wittnesbörd om mig.

I denna syn fick aposteln en ännu tydligare uppenbarelse; här fick han skåda Herren Jesus, som han på wägen till Damaskus endast sett uti ett sken, likasom Israels folk sågo honom i härlighetens sken öfwer tabernaklet och templet, se 2 Mos. 40: 34. 4 Mos. 9: 15. 1 Kon. 8: 10, 11. Aposteln anförer denna uttryckliga befallning, för att wisa, att han icke på eget bewåg, utan efter Herrens ord predikat evangelium för hedningarna.

19 Och jag sade: Herre, de weta sjelfwa, att jag i fängelse insatte och i synagogorna hudflängde dem som trodde på dig;

20 och när Stefani, ditt wittnes,