Sida:Biblia Fjellstedt III (1890) 431.jpg

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
Emot twedrägt och parti. till Korintierna. Kap. 3. 427

3 Kapitlet.

Aposteln tillrättawisar de Korintiska Kristna för deras partisinne.

Och jag, mina bröder, kunde icke tala till eder såsom till andeliga, utan såsom till köttsliga, såsom till barn i Kristus.

Enligt kap. 2: 6 [et]c. hade aposteln kunnat tala högre och djupare andeliga lärdomar med Korintierna, om de warit mogna för sådana lärdomars emottagande. Men det woro de icke. Till äfwentyrs menade de, att han icke nog befordrat deras tillwäxt i den andeliga kunskapen. Men han erinrar, att äfwen om han welat underwisa dem i evangelii djupare hemligheter, så kunde han det icke, för deras eget oförstånds skull. De woro andeliga och således ej köttsliga i samma mening som den blott och bart naturliga menniskan (kap. 2: 14), ty han kallar dem bröder och barn i Kristus; men han kunde icke tala till dem såsom till andeliga, utan såsom till köttsliga, wäl såsom till barn, men också blott såsom till barn eller såsom till omyndiga, som ännu likasom först började wara i Kristus, hos hwilka köttet ännu hade allt för mycket att säga. Detta wisade sig ock deri, att den kunskapsrikedom, som de fått (kap. 1: 5), hade gjort dem uppblåsta (kap. 8: 1), i stället att göra dem ödmjuka och derigenom tillgängliga för den andliga wisheten.

2 Mjölk gaf jag eder att dricka och icke mat, ty den fördrogen I då icke ännu, och I fördragen den icke ens nu, Ebr. 5: 12 f.

Mjölk kallas här begynnelselärorna eller grundbegreppen i evangelii lära. Just derföre att Korintierna ännu blott woro barn i Kristus kunde aposteln endast gifwa dem mjölk, och icke starkare mat, hwarmed menas den högre och djupare underwisningen i evangelii wishet, sådan som kunde gifwas endast åt de fullkomliga, enligt kap. 2: 6. Men ehuru de icke ännu fördrogo den starkare maten, så framhåller aposteln likwäl något deraf, t. ex. i kap. 15, för att låta dem pröfwa sin andliga smak och locka dem till att söka och erfara hwad de försummat.

3 ty I ären ännu köttslige. Ty då afund och kif och söndringar finnas bland eder, ären I icke då köttslige och wandren efter menniskosätt? 2 Kor. 1: 11. Gal. 5: 19 f. Jak. 3: 16.

Såsom omwända woro de andeliga; men köttsliga woro de ännu allt jemt i samma mån som hos dem röjde sig sådana det köttsliga sinnets qwarlefwor, som afund och kif m. m. När så är, ären I icke då köttslige och wandren efter oandligt menniskosätt, i stället för det andeliga och gudeliga i kärlek och enhet?

4 Ty när en säger: ”jag håller mig till Paulus”, och en annan: ”jag till Apollos”, ären I icke då köttslige? 2 Kor. 1: 12.

5 Hwad är då Paulus? Hwad är Apollos? De äro tjenare, genom hwilka I blifwit troende, och detta såsom Herren har gifwit åt hwar och en. Ap. G. 18: 24. 2 Kor. 16: 12.

6 Jag har planterat, Apollos har wattnat, men Gud gaf wäxten. Ap. G. 18: 24 f. 19: 1.

7 Så är nu hwarken den något, som planterar, eller den som wattnar, utan Gud, som gifwer wäxten.

8 Men den som planterar och den som wattnar äro ett, och hwar och en skall få sin lön efter sitt arbete. Ps. 62: 13. Jer. 17: 10. 32: 19. Matt. 16: 27. Rom. 2: 6. Gal. 6: 5. Upp. 2: 23. 22: 12.

De äro ett. Begge äro de tjenare.

9 Ty wi äro Guds medhjelpare; I ären Guds åkerfält, Guds byggnad. 2 Kor. 6: 1. Ef. 2: 20 f.

10 Efter den Guds nåd, som har blifwit mig gifwen, har jag, såsom en wis byggmästare, lagt grunden, och en annan bygger derpå; men hwar och en må se till, huru han bygger derpå.

11 Ty en annan grund kan ingen lägga än den som är lagd, hwilken är Jesus Kristus. Es. 28: 16. 1 Petr. 2: 7.

12 Men om någon på denna grund bygger med guld, silfwer, dyrbara stenar, trä, hö eller strå,

13 så skall hwars och ens werk blifwa uppenbart, ty dagen skall göra det klart, emedan han uppenbaras med eld, och elden skall pröfwa, hurudant hwars och ens werk är.

Liknelsen är hemtad från de olika byggnadsämnen, som anwändes, så att t. ex. tempelwäggarne inwändigt woro öfwerdragna med guldplåtar, och såwäl tempel som andra stora byggnader woro till större eller mindre del byggda af dyrbara stenar, såsom marmor, porfyr, jaspis o. s. w., eller woro husen uppförda af trä, jemte hö och strå uti wäggar af blandadt ler och halm. Guld, silfwer och dyrbara stenar äro eldfasta byggnadsämnen; trä, hö och strå deremot förbrännas lätt. Likaså wid det andeliga byggnadswerket. Huset eller byggnaden, Guds tempel (v. 16), är de troendes församling. Med dem, som bygga, förstås således i synnerhet församlingslärare. Men det gäller äfwen om hwarje enskild kristen, som för egen del uppbygger sig på den gemensamma frälsningsgrunden. Grunden är Kristus, och här talas blott om dem som bygga på denna grund. Om någon på denna grund bygger med guld, silfwer, dyrbara stenar, d. w. s. läror, som i ogrumlad renhet och klarhet äro utwecklade ur den i Kristi mandomsanammelse och korsdöd uppenbarade