| 508 | Judar och hedningar ett. | Pauli Bref | Kap. 2. |
födelse, hwarigenom i Kristus den gamla menniskan, synden och förderfwet, likasom bortskäres, och en ny menniska födes. Detta är hjertats omskärelse. Genom denna omskärelse ären I nu i det fulla andeliga förbundet med Gud, I som ären i Kristus Jesus, fastän I förut icke warit Judar, utan hedningar, och fastän I förut warit såsom främlingar, utan gemenskap med Kristus, utan Gud och utan hopp. Den som icke är ett Guds barn i Kristus, känner icke Gud, fruktar icke Gud och älskar icke Gud, och har icke heller något hopp om den ewiga saligheten. Närheten eller gemenskapen med Gud är grundad i Kristi blod, den är ett blodsförbund, och Kristi blod är tillika Guds barns lifskraft, hwarigenom de lefwa i Gud och äro delaktige af Guds natur, 2 Petr. 1: 4.
14 Ty han är wår frid, han som af de båda har gjort ett och har nedbrutit afskrankningens skiljemur, fiendskapen, Joh. 10: 16. Ap. G. 10: 36. Rom. 5: 1. Kol. 1: 20.
15 då han genom sitt kött tillintetgjorde budens lag, som war gifwen i stadgar, på det att han skulle af de twå i sig skapa en enda ny menniska, i det att han stiftade frid, Kol. 2: 14. 2 Kor. 5: 17. Gal. 6: 15.
16 och med Gud försona dem båda i en enda kropp genom korset, då han på detta dödade fiendskapen.
Kristus är icke blott fridsstiftaren, utan han är sjelfwa wår frid: i honom hafwa wi frid med Gud, Guds fridstankar öfwer oss och icke bedröfwelsens, Jer. 29: 11; i honom äro wåra synder förlåtna och afplanade, i det hans död dödade fiendskapen, d. ä. Guds wrede och förbannelse, som den af oss brutna Guds lag uttalade öfwer oss, hwilken, såsom predikande endast fördömelse, 2 Kor. 3: 9, war den skiljemur, som stängde tillgången till Guds kärlek och nåd, såsom den mot oss wittnande och oss anklagande handskriften (skuldebrefwet). Kol. 2: 14. Denna handskrift, budens lag i stadgar, hwaraf fiendskapen kom, har han tillintetgjort, upphäft genom sitt kött, d. ä. genom sin offerdöd i wårt ställe, så att lagen, som i Kristi lydnad och död fått ut sin rätt, icke står öfwer oss befallande, hotande, fördömande; och dermed har Kristus gjort oss en öppen wäg till Guds nåd, utan hinder af lagen; och han sjelf är denna öppna wäg: Jag är wägen, säger han. Joh. 14: 6. Detta har han gjort, på det att han skulle af de twå, Judar och hedningar, skapa i sig en enda ny menniska, hwilken skapelse sker igenom tron, hwarmed wår fiendskap emot Gud tages bort ur wåra hjertan, så att wi kunna älska Gud, som har först älskat oss. 1 Joh. 4: 19. Och det gjorde Kristus i det han stiftade frid mellan Gud och oss, och sålunda har han försonat dem båda, Judar och hedningar, i en enda kropp, d. ä. i sin i döden utgifna kropp, och i en församling, emedan församlingen är Kristi kropp, försonat dem med Gud, d. ä. utplånat för dem båda Guds fiendskap, wrede, förbannelse, och förwärfwat dem Guds nåd och Andens gåfwor, hwarigenom af Judar och hedningar medelst tron samlas och andeligen födes ett nytt slägte, som är ett i Kristus och i honom har Guds frid, och frid inbördes. Detta skedde genom korset, v. 16, d. ä. genom hans död på korset, då han derigenom på detta kors dödade fiendskapen och stiftade frid mellan Gud och oss, och det sker än widare, då han genom tron, som förlitar sig härpå, dödar fiendskapen i wåra hjertan och gör frid emellan oss och Gud. Sålunda är Kristus ock fridsgrunden och fridskällan, hwarur föreningen mellan Judar och hedningar till ett andeligt brödraskap och Guds husfolk härflyter; och hedningarne hafwa sålunda genom Kristi försoningsdöd inträdt i Israels gemenskap, från hwilken sida aposteln här i synnerhet welat framställa försoningen.
Lagen såsom skiljemur, såwäl mellan Gud och det i synd fallna menniskoslägtet, som tillika mellan Judar och hedningar, afbildades i templet genom förlåten mellan det heliga och det allraheligaste, hwilken stängde tillträdet till nådastolen. Att denna förlåt i templet remnade wid Jesu död, och derigenom gjorde blicken på nådastolen fri, war ett synbart tecken, att nu war för den syndiga menniskan tillträdet till Gud fritt genom Kristi offerdöd, och att alla, både Judar och hedningar, som i honom genom tron skapas till en ny menniska, utgöra en andelig lekamen, för hwilken han är hufwudet.
17 Och han har kommit och förkunnat evangelium om frid för eder, som woren fjerran, och för dem som woro nära. Es. 57: 19.
Detta fridens budskap är evangelium, som predikas för Judar och hedningar och icke gör afseende på, om någon är när eller fjerran från Guds rike i det naturliga tillståndet, utan frälsningen genom nåden tillbjudes åt alla.
18 Ty genom honom hafwa wi båda i en och samme Ande tillträdet till Fadren. Joh. 14: 6. Ef. 3: 12. Ebr. 4: 16. 10: 19 f.
Genom Kristus såsom medlaren är tillgång till Fadren öppen för båda, nemligen Judar och hedningar, till hwilka senare alla höra, som wäl kallas kristna, men hafwa hedendomen qwar i hjertat. De äro alla köpte med Kristi blod, de kallas att komma till Gud i Kristus och att blifwa en kropp och en ande med honom.
19 Alltså ären I icke nu mera främlingar och gäster, utan medborgare med de heliga och Guds husfolk, Fil. 3: 20.
Kristi andeliga kropp utgör ett nytt slägte, som tillhör den nye stamfadern Kristus, de äro Guds husfolk och icke gäster och främlingar, såsom fordom bland Israels folk bodde utländingar och främlingar, som icke hade del i förbundet, i gudstjensten och i Israels hopp.
20 uppbyggda på apostlarnes och profeternas grund, der hörnstenen är Jesus Kristus sjelf, Es. 28: 16. Ps. 118: 22. Matt. 16: 18. 1 Petr. 2: 4 f. Upp. 21: 14.
_512.jpg&oldid=348275){kind=link}