| Förmaning. | Petri Andra Bref. | Kap. 3. | 649 |
en ny jord, en hel ny skapelse i förklaradt och fulländadt skick. I denna nya skapelse skall ingen synd, ingen orättfärdighet, ingen ohelighet finnas; der skall intet orent inkomma och ingen som gör styggelse och lögn. Upp. 21: 27. Es. 65: 17. Upp. kap. 21. Det framhålles i Guds ord såsom ett kännetecken på sann och lefwande tro, att man wäntar på Herren och på hans härlighets fullkomliga uppenbarelse i den nya skapelsen. 2 Kor. 1: 7.
14 Derföre, mina älskade, medan I wänten detta, winnläggen eder om att för honom befinnas wara obesmittade och ostraffliga, i frid, 2 Kor. 1: 8. Fil. 1: 10. 1 Tess. 3: 13. 5: 23.
I förening med kärlekens wäntan på Herren bör wara en sådan ifwer derom, att wi må befinnas obesmittade och ostraffliga inför honom och hafwa frid genant tron och en salig förtröstan.
15 och ansen wår Herres långmodighet för frälsning; såsom ock wår älskade broder Paulus, efter den wishet, som blifwit honom gifwen, har skrifwit till eder,
Att Herren är långmodig och wäntar på menniskornas bättring så länge, v. 9, bör för de troende wara en orsak till tack och lof, och denna wäntetid bör anwändas så, att deras salighet må blifwa så mycket större, då han kommer. Se Kol. 3: 4. Aposteln understödjer sin förmaning genom åberopande af Paulus, som på samma sätt talade om de yttersta tingen.
16 likasom ock i alla sina bref, då han i dem talar om dessa stycken, i hwilka åtskilligt är, som är swårt att fatta och hwilket okunniga och obefästade menniskor förwränga, såsom ock de öfriga skrifterna, till sin egen förtappelse.
Aposteln Paulus har på åtskilliga ställen skrifwit om himmelrikets seger och hela skapelsens härliga fulländning genom Kristus, se Rom. 8: 18, 25. 2 Kor. 15: 21–28, 51, 53. 1 Tess. 4: 15–18. De, som uppsåtligen förwränga skriftens ord, kallas här icke blott okunniga, utan obefästade, wacklande.
17 Då I således, mina älskade, förut weten detta, så wakten eder, att I icke ryckens med i de tygellösas willfarelse och affallen från eder egen fasthet,
18 utan wäxen i nåden och wår Herres och Frälsares, Jesu Kristi, kunskap. Honom ware ära både nu och till ewig tid! Amen.
Till saligheten är det hufwudsak att i lefwande tro tillegna sig Kristi försoningsnåd; men här wisar oss aposteln derjemte, huru nödwändigt det också är att alltid hafwa trons öga wändt till Herren Jesus såsom konungen, segerhjelten, domaren öfwer lefwande och döda, i hwilken skriften gifwer Guds barn detta stora löfte: när Kristus, wårt lif, warder uppenbarad, då skolen ock I uppenbaras med honom i härlighet. Detta salighetens hopp bör lända dem till stadfästelse i tron och tillwäxt i nåden genom allt klarare andeligt ljus till att (Kol. 1: 10) förhärliga honom i tro, kärlek och lydnad här i tiden och sedan i härligheten gifwa honom ära och lof ewinnerligen.
_653.jpg&oldid=348683){kind=link}