| Psaltaren. | Ps. 37. | 113 |
Gud emot, är det en egen wäg de gå, så kunna de icke hoppas, att dem skall wäl gå.
4. Haf din lust i HERranom; Han skall gifwa dig hwad ditt hjerta önskar.
Hwad de trognas hjerta önskar, utlofwar Herren, ty Hans Ande lärer dem att önska och bedja om det godt är, Rom. 8: 26, 27, och att öfwerlemna allt åt Guds gode, behaglige och fullkomlige wilje.
5. Befall HERranom din wäg, och hoppas uppå Honom; Han skall wäl göra det.* *Ps. 55: 23. 1 Pet. 5: 7.
6. Och skall frambära din rättfärdighet såsom ett ljus; och din rätt såssom en middag.
De trognas rättfärdighet, som är Christi rättfärdighet, skall en gång uppenbaras i det allrahärligaste ljus och i sig sjelf wara ljus och härlighet. Och fastän deras sak och trons wäg och deras bekännelse och wandel i denna werlden ofta öfwerhöljas med försmädelse, så skall den dock en gång fullkomligen rättfärdigas, såsom då solen skiner i sin middagsglans. Är en gång segren wunnen, så äro också alla synder icke blott förlåtna, utan borttagna, nedsänkta ”i hafsens djup,” och blott den rättfärdighet är qwar, som Gud har skänkt af nåd för Christi skull.
7. Förbida HERran, och wänta efter Honom: harmas* icke öfwer den, för hwilken all ting efter hans wilja lyckosamligen framgå. *Pred. 10: 4.
8. Håll tillbaka af wrede, och öfwergif grymhet: blif icke wred, så att du ock illa gör.
Ofta känna Christi bekännare en frestelse att taga saken i sin egen hand, och de wille gerna, om de kunde, störta mörkrets makt och införa ljusets rike. Här förmanas de af Herran sjelf att med stilla tålamod, förtröstan och bön, förbida Hans hjelp; de förmanas till den rätta fördragsamheten; icke det onda, men de onda skola de fördraga, så länge Herren will; icke mot synden skolo de wara fördragsamme, men för syndarena skolo de bedja.
9. Ty de onde skola utrotade warda: men de, som wänta efter HERran, skola ärfwa landet.* *Matth. 5: 5.
Se Matth. 5: 5. Löftet, att de skola ärfwa landet, uppfylles fullkomligt i det tillkommande lifwet, der för Guds folk beredas nya himlar och en ny jord, deruti rättfärdighet bor. Men till en början uppfylles detta löfte redan i detta närwarande lifwet. Marc. 10: 30.
10. Det är ännu en liten tid, så är den ogudaktige icke mer; och när du efter hans rum ser, skall han borta wara.
11. Men de elände skola ärfwa landet; och lust hafwa i stor frid. *Ps. 119: 165.
Då Guds folk redan här i tiden får röna medgång och timlig wälsignelse, så är det blott en förebild af den fullkomliga saligheten och liksom en pant derpå.
12. Den ogudaktige trugar den rättfärdige, och biter sina tänder tillsamman öfwer honom.* *Ps. 112: 10.
13. Men HERren ler åt honom;* ty Han ser, att hans dag kommer. *Ps. 2: 4.
14. De ogudaktige draga ut swärdet, och bända sin båge, att de skola fälla den elända och fattiga, och slagta de fromma.
Se Ps. 7.
15. Men deras swärd skall gå in i deras hjerta; och deras båge skall sönderbrista.
Allt det onda, som de ogudaktiga företaga emot Guds folk, ingår slutligen såsom ett swärd i deras eget hjerta.
16. Det lilla, som en rättfärdig hafwer, är bättre än många ogudaktigas stora håfwor.
17. Ty de ogudaktigas arm skall sönderbrytas; men HERren håller de rättfärdiga wid makt.* *Ps. 1: 6.
Se Ps. 10: 15 och Ps. 3: 6.
18. HERren känner de frommas dagar*; och deras gods skall blifwa ewinnerligen. *Ps. 139: 19.
Guds folk har sitt egentliga gods och sin skatt i himmelen och detta gods är oförgängligt, det är Herren sjelf och Hans härlighets himmel. Och äfwen sitt jordiska gods kunna de trogna göra oförgängligt, då de anwända det till Herrans ära. Se Matth. 25: 35, 36. Luc. 16: 9.
19. De skola icke på skam komma i den onda tiden; och i hårda år skola de nog hafwa.* *Ps. 33: 19. Ps. 34: 10.
Herrans omsorg om sitt folk sträcker sig äfwen till alla deras timliga behof. Matth. 6: 25–34.
20. Ty de ogudaktige skola förgås, och HERrans fiender, om de än wore såsom en kostelig äng, skola de likwäl förswinna, såsom en rök förswinner.* *Ps. 68: 3.
Här är rök ett bildligt uttryck, som wisar, huru häftigt de med allt sitt prål och sin rikedom förgås, såsom en rök hastigt förskingras af winden.
21. Den ogudaktige borgar, och betalar intet; men den rättfärdige är barmhertig och mild.
Den oomwända menniskan är ofta oärlig på groft sätt och alltid på ett finare sätt, isynnerhet mot sig sjelf. De äro icke uppriktiga mot Guds ord, och icke mot sina samweten. De
_117.jpg&oldid=344888){kind=link}