Sida:Biblia Fjellstedt II (1890) 659.jpg

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
Drömmens uttydning. Propheten Daniel. Cap. 4. 655

i min säng: Si, ett träd* stod midt i landet, det war ganska högt, *Hes. 31: 3.

8. Stort och tjockt; dess höjd räckte upp i himmelen, och utwidgade sig allt intill landets ända;

9. Dess qwistar woro dägelige, och buro mycken frukt, der alla af äta kunde; alla djur i marken funno skugga under det, och fåglarna under himmelen satte sig på dess qwistar, och allt kött hade sin föda deraf.

10. Och jag såg en syn i min säng, och si, en helig wäktare kom neder af himmelen;

11. Han ropade öfwerljudt, och sade alltså: Hugger trädet omkull, och hugger bort qwistarna, och rifwer bort löfwet, och förströr dess frukt, så att djuren, som derunder ligga, löpa sin wäg, och fåglarna flyga bort af dess qwistar:

12. Dock låter stubben blifwa i jorden med rötterna: men han skall gå i jern och kopparkedjor i gräset på marken, han skall ligga under himmelens dagg, och warda wåt, och skall föda sig ibland djuren af gräset på jorden.

13. Och det menskliga hjertat skall warda ifrån honom taget, och ett wilddjurs hjerta gifwas honom igen, till dess att sju tider framgångna äro öfwer honom.

Äfwen hos propheten Hesekiel hafwa konungar och riken blifwit liknade wid träd, se Hes. cap. 17, och så liknas här NebucadNezar i sin konungamakt wid ett stort träd. ”Wäktare (v. 10) kallar han englarne, derföre att de waka och bewara utan återwändo för djefwulen, Ps. 91: 11, och är det ett ganska tröstrikt ord för alla menniskor, isynnerhet för de fångna Judar i Babel.” L. — ”När en herre skall falla, så måste först wisheten wara honom ifråntagen, på det man må se, huru wishet allena och icke makt regerar.” L. — (V. 13) Sju tider betyder sju år.

14. Detta är beslutet i wäktarenas råd, och i de heligas tal rådslaget: på det de, som lefwa, måga känna, att den Högste hafwer makt öfwer menniskors riken, och gifwer dem hwem Han will, och upphöjer de förnedrade dertill.* *Luc. 1: 52.

Så talade den himmelske wäktaren (v. 10–14). Englarne, som kallas wäktare, besluta blott på grund af den Allsmäktiges befallning.

15. Sådan dröm hafwer jag konung NebucadNezar sett; men du Beltesazar, säg hwad han betyder: ty alla de wisa, som i mitt rike äro, kunna icke säga mig, hwad han betyder; men du kan det wäl, ty de helga gudars ande är i dig.

16. Då wardt Daniel, den ock Beltesazar hette, häpen deröfwer wid en timma långt, och hans tankar bedröfwade honom; men konungen sade: Beltesazar, låt icke drömmen och hans uttydning bedröfwa dig. Då hof Beltesazar upp, och sade: Ack, min herre, att denna drömmen gällde dina fiender uppå, och hans uttydning dina owänner.

Daniel bedröfwades, ty han wisste drömmens betydelse, och han war sin konung uppriktigt tillgifwen, så att det gjorde honom ondt, att nödgas tyda drömmen på konungen sjelf.

17. Trädet, som du såg, att det war stort och tjockt, och dess höjd räckte upp till himmelen, och utwidgade sig öfwer hela landet;

18. Och dess qwistar dägelige, och dess frukt mycken war, der alla sin föda af hade, och djuren på marken bodde derunder, och himmelens fåglar på dess qwistar sutto;

19. Det är du, konung, som så stor och mäktig är: ty din makt är stor, och räcker upp till himmelen, och ditt wälde sträcker sig intill werldens ända.

20. Men det, att konungen såg en helig wäktare komma neder af himmelen, och säga: Hugger trädet omkull, och förgörer det; dock, låter stubben med sina rötter blifwa i jorden: men han skall gå i jern och kopparkedjor i gräset på marken, och ligga under himmelens dagg, och warda wåt, och föda sig ibland djuren på marken, till dess sju tider öfwer honom framlidne äro;

21. Detta är uttydningen, herre konung, och sådant den Högstes råd går öfwer min herre konungen:

22. Man skall drifwa dig bort ifrån folk, och du måste blifwa med wilddjur på marken, och man skall dig låta äta gräs såsom oxar, och skall ligga under himmelens dagg, och warda wåt, tid dess sju tider öfwer dig framlidne äro: på det du skall besinna, att den Högste hafwer wåld öfwer menniskors riken, och gifwer dem hwem Han will.* *Dan. 5: 21.