| 662 | Syn om fyra djur. | Propheten Daniel. | Cap. 7. |
2 Mos. 33. Om elden och hjulen, se Hes. 1: 13, 15 och Uppb. 4: 2–9.
10. Och af Honom utgick en lång eldstrimma: tusende sinom tusen tjente Honom, och tio sinom hundratusen stodo för Honom:* domen wardt hållen, och böckerna wordo upplåtna.† *Uppb. 5: 11; †cap. 20: 12.
Den långa eldstrimman eller eldstrålen betyder den domseld, som Han har i beredskap för sina motståndare, det tweeggade swärdet, som utgår af Hans mun, Uppb. 19: 15. De tusende sinom tusende, som tjena Honom, och de tio sinom hundratusende, som stå framför Honom, äro de otaliga englaskaror, som omgifwa Hans härlighets thron. Juda v. 14. Uppb. 5: 11. Stolarne och böckerne, samt den öfriga beskrifningen, höra till bilden af en jordisk domstol, der protokoller och lagböcker äro uppslagna, Uppb. 20: 12; men därmed wisas att, genom Guds allwetenhet. menniskornas samweten och otaliga wittnesbörd, ja allt skall blifwa fullkomligt uppenbart.
11. Jag såg till, för de stora ords skull, som det hornet talade: jag såg till, intill dess djuret dräpet wardt, och dess kropp förgicks, och i eld kastad wardt;
12. Och de andra djurs wälde också ute war: ty dem war en tid och stund bestämd, huru länge hwartdera wara skulle.
Om de stora ord, som detta horn talade, se 2 Thess. 2.
13. Jag såg i denna syn om natten; och si, en som i himmelens sky, såsom en menniskas son,* allt in till den Gamle, och Han wardt framhafd för Honom. *Uppb. 1: 13; cap. 14: 14.
14. Honom gaf Han wåld, ära och rike, att alla land, och folk, och tungomål skulle tjena Honom: Hans wälde är ewigt, det icke förgås, och Hans rike hafwer ingen ända.* *Dan. 2: 44; cap. 4: 31. Mich. 4: 7. Luc. 1: 33.
Guds enfödde Son, Messias, den förklarade Medlaren, som är insatt till Konung enligt prophetiornas löften, Ps. 2. Ps. 110. Es. 53, uppenbaras här för propheten såsom undfående konungariket af sin Fader. Detta rike skall sträcka sig öfwer allo land och folk. och det hafwer ingen ända. Af ewighet war Guds Son när Fadren, Joh. 1: 1, men i anseende till den menskliga naturen blef Han upphöjd genom sin uppståndelse och himmelsfärd, Matth. 28: 18. Ap.G. 1: 9, och skall återkomma och såsom allsmäktig Herre och Konung uppenbara sig i sin härlighet. 1 Cor. 15: 24, 25.
15. Jag Daniel försträckte mig derföre, och sådan syn förfärade mig.
16. Och jag gick till en af dem, som der stodo, och bad honom, att han skulle gifwa mig en wiss underwisning om allt detta: och han talade med mig, och tedde mig, hwad det betydde:
17. Dessa fyra stora djur äro fyra riken, som på jorden komma skola:
18. Men den Högstes helige skola intaga riket, och skola besitta det i ewig tid.
Den Högstes helige äro de, som äro rättfärdiggjorde och helgade genom Messias. Dem hörer himmelriket till i alla tider, allt ifrån begynnelsen. Men detta löfte innebär ännu mera: de skola med sin Herre och Konung undfå riket och regera med Honom i makt och härlighet. 2 Petr. 1: 11.
19. Sedan hade jag gerna wetat en wiss underwisning om det fjerde djuret, hwilket platt annorlunda war, än alla de andra, ganska grufligt; det jerntänder och kopparklor hade, det omkring sig åt och förkrossade, och det qwar war med sina fötter trampade:
20. Och om de tio horn på dess hufwud: och om det andra, som uppwäxte, för hwilka tre afföllo: och om det samma hornet, som ögon hade, och en mun, som stora ting talade, och större war, än de der bredwid woro.
21. Och jag såg det samma hornet strida emot de heliga,* och det behöll segren emot dem; Uppb. 13: 7.
22. Till dess den Gamle kom, och höll dom för den Högstes heliga; och tiden kom, att de heliga intogo riket.
Detta horn, den mäktige herrskaren i detta rike, som här beskrifwes, kan till en tid besegra Herrans trogna; det skall på den tiden så synas, som om Christi kyrka wore öfwerwunnen och christendomen nära att utrotas, men detta är tecknet till, att Herrans tid och stund till att hjelpa är ganska nära, och Han skall då sjelf upprätta sitt rike med makt, Han sjelf allena. Es. 63.
23. Han sade alltså: Det fjerde djuret skull wara det fjerde riket på jorden, hwilket mäktigare skall wara än alla riken; det skall uppäta, förtrampa och förkrossa alla land.
24. De tio horn betyda tio konungar, som i de riken uppkomma skola: efter dem skall en annan uppkomma, han skall wara mäktigare än någon af de förra, och skall undertrycka tre konungar.
25. Han skall försmäda den Högste,* och förstöra den Högstas heliga; och skall taga sig före att förwandla tider och lag; men de skola warda gifne uti hans
_666.jpg&oldid=346397){kind=link}