Sida:Biblia Fjellstedt II (1890) 674.jpg

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
670 Syriens o. Egyptens kon:gar. Propheten Daniel. Cap. 10, 11.

hwilken war såsom en menniska, och han stärkte mig;

Grt.: Och han kom åter och tog på mig o. s. w., densamme engelen som förut, v. 10.

19. Och han sade: Frukta dig intet, du älskelige man; frid ware med dig, war tröst, war tröst. Och som han med mig talade, förmannade jag mig, och sade: Tala, min Herre; ty du hafwer stärkt mig.

Såsom Guds kärlek är oändeligt stor, så wisar sig också uti detta tal, huru stor kärlek Guds englar hafwa till alla de menniskor, som älska Herran.

20. Och han sade: Wet du ock, hwarföre jag är kommen till dig? Nu will jag åter mina färde, och strida med försten i Persien: men när jag far mina färde, si, så skall försten af Grekland komma:

Då jag wunnit seger hos konungen i Persien, mot hwilken jag beskyddat Judafolket, och när jag bortgår ifrån striden, så kommer en annan fiendtlig ande under den Macedoniska monarkien och tillställer ondt emot Judafolket.

21. Dock will jag låta dig förstå, hwad skrifwet är, det wisserligen ske skall: och ingen är, den mig hjelper derutinnan, utan eder Förste Michael.

11. Capitel.

Persers, Grekers konungar. Antichristus.

Jag stod ock med honom uti första året Darios den Medens till att hjelpa och styrka honom.

Här fortsättes engelens tal, som i nästföregående capitel är börjadt. I konung Darii första regeringsår ledo de 70 åren tillända, under hwilka fångenskapen enligt prophetian skulle räcka, och då tillställde satan utan twifwel mycket ondt för att skada Judafolket. Härtill kan man också sluta af anklagelsen emot Daniel, cap. 6: 12, och af Daniels särdeles brinnande bön om hjelp och förlossning.

2. Och nu will jag underwisa dig hwad som i sanning ske skall: Si, tre konungar skola ännu blifwa i Persien; men den fjerde skall få större rikedomar än alla andra: och som han i sina rikedomar är allramäktigast, skall han uppwäcka alla emot det riket i Grekland.

Dessa tre konungar woro Cyrus, som nu regerade, cap. 10: 1, hans son Cambyses och Darius Hystaspis. Smerdes, som blott regerade 7 månader utan rättmätigt anspråk på konungariket, är här förbigången. Den fjerde är Xerxes, som med en stor här inträngde i Grekland, men blef slagen, och detta fälttåg blef, omkring halftannat århundrade derefter, anledningen till Alexander den stores fälttåg mot Persien.

3. Sedan skall en mäktig konung uppkomma, och regera med stor makt,* och skall göra ehwad han will. *Dan. 7: 6; cap. 8: 5.

Nemligen Alexander den store, som underkufwade det Persiska riket, se cap. 8: 5, 21.

4. Och som han är kommen uppå det högsta, skall hans rike brista, och dela sig i fyra* himmelens wäder; dock icke till hans afföda, ej heller med sådan makt, som hans warit hafwer: ty hans rike warder utrotadt, och skall komma främmande till lott. *Dan. 8: 822.

Då Alexander dog, delades hans rike emellan hans fältherrar. Cap. 7: 6; cap. 8: 8. Alexanders drottning, Roxana, födde en son 3 månader efter hans död, men både hon och barnet blefwo mördade, och Alexanders rike kom icke till hans afföda.

5. Och konungen i söderlanden, den en af hans förstar är, skall mäktig warda; men emot honom skall ock en mäktig warda, och regera, hwilkens wälde skall stort warda.

Konungen i söderlanden är Ptolomæus, en af Alexanders generaler, som blef konung af Egypten. Den, som blef mäktig emot honom, war Seleucus, konungen af Syrien.

6. Efter några år skola de befrynda sig tillhopa; och konungens dotter i söderlanden skall komma till konungen i nordlanden, till att göra en förening: men hon warder icke blifwande wid arms makt, ej heller hennes säd ståndande; utan hon skall warda öfwergifwen, samt med dem som henne framförde, och med barnen, och med dem som henne en tid långt wid makt hållet hade.

Den Egyptiske konungen Ptolomæus Philadelphus, en son af den förutnämnde Ptolomæus, som kallades Soter, gaf sin dotter Berenice till äkta åt Antiochus den andre, som hade tillnamnet Theos. Detta äktenskap skedde, för att stadfästa freden emellan Egypten och Syrien. Men Antiochus hade för detta giftermåls skull förskjutit sin gemål, Laodice, och genom den förskjutnas stämplingar kom det derhän, att Berenice blef dödad. Och med barnen, grt.: och med sin fader. Hennes fader och han, som gjort henne mäktig, nemligen hennes gemål, Antiochus, kunde icke beskydda henne.

7. Men en telning af hennes slägte skall uppkomma, han skall komma med härs kraft, och falla in uti konungens fäste i nordlanden, och skall blifwa wid sig, och få öfwerhanden.